brg

Kemiindustri i Göteborg

Göteborgsregionen är centrum för den svenska kemiindustrin – en av de största exportindustrierna i landet. Vikten om att ställa om är stor och fokus är att minska Sveriges koldioxidutsläpp. I regionen driver därför flera aktörer utvecklingen mot mer hållbara kemiprodukter. Tiotals miljarder kronor ska satsas för att nå en mer hållbar kemiindustri. 

Samverkan driver omställningen i kemiindustrin

Basen för Sveriges kemiindustri finns i Göteborgsregionen och nationellt är kemiindustrin en av Sveriges största exportindustrier. Den är central i den svenska tillverkningsindustrin och bidrar med innovationer och nya material som gör att annan industri kan utveckla hållbara produkter. Men industrin har också stora utmaningar i form av utsläpp. Behovet av att ställa om är stort. I Göteborgsregionen samarbetar därför flera aktörer för att driva utvecklingen åt rätt håll.  

Hexagon med statistik
Kvinna som visar kemi

I Västsvenska Kemi- och Materialklustret samverkar 51 medlemmar från näringslivet, akademi/institut och det offentliga för att bidra till en fossiloberoende region genom det gemensamma initativet Klimatledande processindustri. Inom initiativet drivs förstudier och forskningsprojekt för att accelerera omställningen.

Ett exempel är ett regionalt samverkansprojekt kring fossilfri vätgas där Borealis, Chalmers, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Inovyn, Linde Gas, Liquid Wind, Nordion Energi, Perstorp, Preem, St1 och Vattenfall deltar i projektet men parterna i VKMK samverkar också kring förnybara råvaror, återvinning av plast och nya produkter och tjänster.

Läs mer om Västsvenska Kemi-och Materialklustret
Hanna Paradis

Göteborgsregionen är jätteintressant utifrån ett omställningsperspektiv. De stora investeringar som görs innebär risktaganden för branschen och därför är den infrastruktur och det komplicerade nätverk av industrier som redan finns här nödvändiga för omställningen. Det ger stora möjligheter där vi genom samverkan kan dra nytta av varandra för att skapa nya och smarta lösningar på ett kostnadseffektivt sätt.

-Hanna Paradis, processledare för Klimatledande processindustri och verksamhetsansvarig för Västsvenska Kemi- och Materialklustret. 

Fakta om den svenska kemiindustrin

Hur många arbetar egentligen inom kemiindustrin i Sverige? Hur mycket pengar ska investeras för att möta en hållbar omställning? Och hur stor del av Sveriges totala export står kemiindustrin för? Här presenteras ett axplock av det svenska kemiklustret, och dess hållbara omställning, i siffror.

Bild
Blå hexagon

70 000

är antalet personer arbetar i Sveriges kemiindustri.

Bild
Blå hexagon

2 500

är antalet personer som arbetar i Stenungsunds kemiindustri. Tillsammans med underentreprenörer är siffran hela 5000. 

Bild
Blå hexagon

23 %

är den andel av Sveriges totala export som kemiindustrin står för (där även läkemedelsindustrin räknas in). 

Bild
Blå hexagon

2 %

är den andel av Sveriges totala koldioxodutsläpp som kemiindustrin i Stenungsund står för. 

Bild
Blå hexagon

2045

är det år som Sverige inte längre ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. 

Bild
Blå hexagon

10 000 000 000 kronor

är så mycket Stenungssunds kemiföretag vill investera i ett första skede för att ställa om mot en hållbar utveckling.

Bild
Blå hexagon

1 000 000 ton

är så mycket som koldioxidutsläppen har möjlighet att minska med ovan investering. 

Hållbar Kemi - ett initiativ

Stenungsund har det största kemiklustret i regionen. Där sysselsätter kemiföretagen runt 2 500 personer och dubbelt så många om underentreprenörer räknas in. Kemiindustrin i Stenungsund står i dag för runt två procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. För att möta de nationella målen – att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 – har företagen gått samman i initiativet Hållbar Kemi. I ett första skede vill företagen inom Hållbar Kemi investera tio miljarder kronor i olika projekt. Om alla projekt blir verklighet kan koldioxidutsläppen minska med en miljon ton per år.  

Hållbar Kemi startade 2011 och består idag av medlemmarna Adesso BioProducts, Borealis, INEOS Inovyn, Nouryon, Perstorp och Vattenfall samt branschorganisationen IKEM. De har enats kring en vision om att bli det svenska navet för tillverkning av hållbara kemiprodukter och att skapa förutsättningar för att kemiindustrin som helhet ska kunna ställa om.

– Det här är så stora frågor att vi måste samverka kring dem. Hållbar Kemi är en gemensam röst som väger tungt och som hjälper oss att kunna vara en del i samhällspolitiska frågor. Vi pratar bland annat mycket med beslutsfattare och jobbar för att påverka direktiven för olika offentliga medel så att de gynnar omställningen. Det skulle inte varje företag kunna göra enskilt, säger Elin Hermansson, programchef, Hållbar Kemi.

Tre utmaningar att övervinna

På vägen mot kemiindustrins omställning finns tre stora hinder på vägen, menar Elin Hermansson: energiförsörjningen, tillståndsprocesserna och råvarorna.  

– Sveriges elförsörjning räcker inte till effektmässigt och nätet är inte tillräckligt utbyggt för att kunna försörja kemiföretagen med den el som behövs. En annan utmaning är tillståndsprocesserna som tar för lång tid och en tredje är tillgången till biobaserade och cirkulära råvaror. Vi behöver fortsätta att producera smarta produkter som kan hjälpa andra i vår värdekedja att ställa om. Kemiindustrin har både innovationskraften och investeringsviljan. Något som är utmärkande för kemiindustrin i Stenungssund är också hur vi jobbar i industriell symbios, vilket innebär att det ena företagets restprodukt kan användas vid tillverkningen i ett annat företag. Samverkan är verkligen A och O för att vi ska lyckas ställa om.

Innovationsprojekt för hållbarhet

Utöver att lyfta fram kemiindustrins utmaningar i samhällsdebatten verkar Hållbar Kemi för att få till stånd olika projekt för att minska företagens klimatpåverkan. Det handlar både om att minska de direkta koldioxidutsläppen från tillverkningen och produkternas klimatpåverkan i stort. Kontinuerlig forskning och utveckling sker samtidigt i två världsledande innovationscenter i Stenungsund. 

 

jessica-waller-business-region-göteborg.jpg

Stenungsunds kemikluster ställer om till grönt

På 60-talet etablerades de första kemiföretagen i Stenungsund. Industrin har vuxit och idag kan Stenungsund stoltsera med landets största kemikluster. Men det finns utmaningar. Läs artikeln med Jessica Waller, Näringslivschef på Stenungsunds kommun.

Läs artikeln
Bild ovanifrån Stenungsunds kemifabrik

Koldioxid blir hållbar metanol i unikt projekt i Göteborgsregionen

Med banbrytande teknik och cirkulära produktionsmetoder ska kemiföretaget Perstorp producera hållbar metanol. Koldioxidutsläppen kommer därmed att minska med 500 000 ton per år. 

Läs artikeln
Bild på raffinaderi

Världens mest energieffektiva raffinaderi

I Göteborg finns St1 och Preem, två av världens mest energieffektiva raffinaderier. Tillsammans med Perstorp och FordonsGas Sverige producerar de mest förnybara fordonsbränslen i Sverige. Preem siktar på att bli helt förnybart år 2030 och använder tallolja för att producera förnybar diesel. Det har minskat växthusgasutsläppen med över 2 miljoner ton koldioxid. St1 återvinner värme till fjärrvärmenätet och värmer upp 70 000 lägenheter i Göteborg.

Omställningsprojektet i Stenungsunds kemiindustri

Kemiindustrin i Stenungsund planerar för många omställningsprojekt med uppstart från 2025 och framåt. Totalt står företagen i begrepp att investera 10 miljarder i omställningen, med en sammanlagd reducering av koldioxidutsläppen med drygt 1 miljon ton per år längs hela värdekedjan. Här är några exempel:

  • BioOlefins - Adesso BioProducts
    Driver ett projekt för att kunna producera biobaserad eten som råvara till kemiindustrin i Stenungsund. Målet är att producera 50 000–100 000 ton per år av förnybar produkt som ersätter motsvarande mängd fossilt
  • Project Air
    Genom att använda infångad koldioxid och restprodukter tillsammans med biogas och vätgas ska Perstorp producera hållbar metanol. Den ska ersätta de 200 000 ton fossil metanol man i dag använder som råvara för kemiprodukter varje år. Koldioxidutsläppen förväntas minska med 500 000 ton per år. 

    Läs mer om project air

  • Plastreturanläggning
    Borealis planerar att bygga en plastreturanläggning för kemisk återvinning av plast, den första av sitt slag i Sverige. Anläggningen skulle kunna minska koldioxidutsläppen med upp till 125 000 ton per år.
  • Elektrifiering av VCM-kracker
    INEOS Inovyn planerar att bygga en ny kracker till sin VCM-fabrik där. Krackern kommer att drivas av el i stället för metan, vilket innebär en minskning av företagets koldioxidutsläpp med 12 000 ton per år.
  • Ny biogasanläggning
    Adesso BioProducts planerar en anläggning för att producera biogas från regionens matrester. Anläggningen ska kunna leverera över 70 GWh fossilfri biogas vilket bidrar till att Stenungsundsföretagen och andra energiintensiva industrier i regionen kan växla över från fossilbaserad naturgas till biogas.
Kontakt