Martin Kores, Omnisys: "Rymdbranschen är med och driver teknikutvecklingen"

4 september 2020
Göteborgsregionen och Västsverige har en lång rymdhistoria och en framskjuten position inom internationell rymdindustri med både stora och små företag, framstående rymdforskning och utbildning i världsklass Av de som arbetar inom svensk rymdindustri finns fler än hälften här och Västsverige står för två tredjedelar av rymdindustrins omsättning i Sverige. Här pratar vi med Martin Kores, vd för Omnisys Instruments i Göteborg.

Berätta om Omnisys!

– Omnisys tillverkar mätinstrument för vädersatelliter och för klimatforskningssatelliter. Vi medverkar i forsknings- och väderprojekt för såväl svenska satelliter som i större ESA-projekt och i vissa fall även amerikanska och japanska projekt. Våra instrument bidrar till träffsäkrare väderprognoser och ökad kunskap kring klimatförändringar och det som händer i atmosfären som påverkar klimatet. Vi jobbar även med rymdmissioner som utforskar atmosfären kring främmande planeter som Mars och Jupiter. Vi har all utveckling och all tillverkning in-house och vi samarbetar mycket med Chalmers i våra projekt i de teknikområden där vi har en gemensam edge.

Hur är de att verka i Göteborgsregionen?

– Vi är en del av rymdklustret, framför allt mikrovågsklustret. Där finns även större förtag som Ericsson och Saab och mikrovågsteknik är också ett styrkeområde på Chalmers. Sedan har vi även samarbeten med RUAG Space, GKN och Cobham Gaisler. Vi gör ju rätt olika saker, vi konkurrerar inte direkt på rymdsidan. Rymdbolagen i Göteborg jobbar ganska oberoende av varandra på marknadssidan men har mycket forskning gemensam med Chalmers. Det är där vi möts.

Att inte vara konkurrenter kommersiellt – är det en styrka?

– Det är nödvändigt. Rymdmarknaden är ganska internationell så det är viktigt att man från svensk sida har en nisch och fokuserar på att bygga upp specialkunnande där man kan göra skillnad i internationella samarbeten. Det är det som är det viktiga i vår bransch. Omnisys har en konkurrent i Europa, i Tyskland, som gör liknande produkter som oss.

Att New Space växer i betydelse, märker ni av det?

– Ja det gör det vi. Vi tycker till exempel att det nya projektet som vi är med och driver inom ESA, Arctic Weather Satellite, är ett bra exempel på det. Arctic Weather Satellite är en svenskledd produktidé som är Omnisys från början och som går ut på att man istället för en stor, dyr och komplicerad vädersatellit bygger man många mindre satelliter med bara de nyttigaste mätinstrumenten. På så sätt mäter man oftare över samma punkt på jorden och noterar skeenden med betydligt högre tidsupplösning än man kan i dag. Resultatet blir bättre väderprognoser – och det är en billigare lösning. ESA tog till sig lösningen men vi tror även den har ganska stora kommersiella avsättningsområden. När det blir billigare att göra väderobservationer tror jag att den marknaden kan kommersialiseras och att det finns privata aktörer som kan komma att vilja att utveckla och marknadsföra väderdata på egen hand vid sidan av den traditionella institutionella sidan. Det tror vi är en intressant utveckling som kommer att gynna även oss.

Om vi tittar på vårt rymdkluster – vilka är våra styrkor?

– Styrkorna är att vi har både stora och små företag med stark forskningsanknytning och att vi är duktiga på det vi gör. Exempelvis den här typen av väder- och forskningsinstrument som vi tar fram baserade på ny teknologi innebär att vi kan vara med och stötta forskning och intressanta vädermätningar som inte hade kunnat göras om inte vi var med. Så det är en styrka att vi har byggt upp det här unika kunnandet här.

Hur slår vi vakt om att behålla den här kompetensen?

– Det är en kombination av att vi är duktiga på det vi gör och att vi har en backning från politik och myndigheter. Så vi måste fortsätta att satsa på högkvalificerad forskning på Chalmers men lika viktigt är att staten satsar på rymden – rymd är infrastruktur och infrastruktur är ju till stor del statligt finansierad. Sverige och forskningsministern gjorde ju ett berömvärt ryck här förra året när vi fick en ökad rymdbudget. Det var dock från en väldigt låg nivå. Nu hoppas vi att vi med den här typen av projekt som vi nu gör på ESA visar att för dessa pengar kan vi vara med och bidra till kraftigt förbättrade väderprognoser som kommer hela världen till del. Och att det är svensk teknologi och svenskt kunnande som bidrar till detta. Så vi önskar oss att staten är villig att satsa ännu mer på rymd. Det kommer dessutom leda till att Sverige tar position även på den här mer kommersiella rymdmarknaden som skapas inom new space.

Vilken nytta har vi av att den här kompetensen finns i regionen?

– Mitt bästa exempel på det är Onsala rymdobservatorium. Det har bidragit till att Västsverige och Chalmers har fortsatt att vara duktiga på radar och mikrovågor och har kopplingar till att man i dag är så framstående på till exempel Ericsson och Saab, att det är ett nischområde för Västsverige. Det är ett bra exempel på spridningseffekter som rymdteknik har haft. Rymden är ju en tidig användare av ny teknik. Man jobbar med små serier och det innebär att man kan använda nyare teknik än man kan göra i mognare branscher. På det sättet är vi med och driver teknikutvecklingen och det tror jag gynnar andra branscher också.

En del av Berättelsen om Göteborg

Det här är en del av Berättelsen om Göteborg som ingår som en insats i Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program.  

Med berättelsen om Göteborg vill vi förmedla en engagerande, sann, närvarande och uppdaterad bild av Göteborgsregionens läge och framtid. Vi blundar inte för utmaningar och är stolta över våra framgångar. Med berättelsen om Göteborg vill vi berätta om ett enormt utvecklingssprång och visa på den dragningskraft Göteborg har – både som stad och region.

Tipsa en vän