Saab tar radarn till nya höjder i världsledande mikrovågskluster

28 augusti 2018
Saab Surveillance senaste satsning GlobalEye är ett flygburet övervakningssystem som består av ett stort antal avancerade sensorer, där huvudsensorn är den tio meter långa Erieye ER-radarn som är monterad på ryggen på Bombardiers jetflygplan Global 6000.
Med utsikt över Västerhavet har Saab Surveillance tagit fram en ny generation radarprodukter. Att man ligger så högt är ingen slump, inte heller att Göteborg och Västsverige har ett världsledande kluster inom antenn- och mikrovågsteknologi. Det är samverkansandan i regionen som ger världsklassteknologin menar affärsområdeschefen Anders Carp.

– Det här bevisar varför radar är bra, säger Fredrik Wising, forsknings- och utvecklingschef på Saabs affärsområde Surveillance, och sveper med handen mot de grå skyarna som tornar upp sig utanför fönstren högst upp i Saabs byggnad i Kallebäck teknikpark. 

– En vacker dag kan man se havet här uppifrån, intygar kollegan Ann Kullberg, kommunikationschef på Surveillance.

Surveillance är ett av sex affärsområde inom Saab och har drygt 4 000 anställda. 1 300 arbetar i Göteborg, 1 300 i Stockholm, några i Luleå – och resten utomlands. Man erbjuder lösningar inom säkerhet, övervakning och beslutsstöd och lösningar för att upptäcka och skydda mot olika typer av hot. I Göteborg ligger två av Surveillance affärsenheter: Airborne Surveillance Systems med det flygburna övervakningssystemet GlobalEye som huvudprodukt samt Surface Radar Solutions med bland annat radarfamiljen Giraffe bland produkterna.

Att Saabs Göteborgsanläggning ligger högt ovanför Kallebäcks lider är ingen slump.

– Vi ligger så här högt eftersom vi kan gör mätningar och verifiera våra radarprodukter uppe på taket. Vi har land, hav och luft som vi kan testa på. Dessutom kan vi testa nosradar i riktningen mot Landvetter där det ju landar flygplan hela tiden, säger Fredrik Wising.

Det började redan 1956

Steget från Sveriges första radar som byggdes under andra världskriget med dess stora antenn och en långsamt roterande stor rörsändare till dagens antennsystem med mängder av samverkande antennelement och väldigt mycket elektronik och mjukvara är långt – och intimt förknippat med Göteborg som är ett av världens absolut ledande kluster inom antenn- och mikrovågsteknologi. Det började redan 1956 när Ericsson förlade sin utveckling av radarteknologi här i det som kom att kallas Ericsson Microwave Systems.

– Dels fanns det duktiga ingenjörer på Chalmers som hade forskning i området plus att man utbildade elektroingenjörer. Men här fanns också forskare som studerade mikrovågsstrålning och rymden och sådant. Det i kombination med att man ville ligga i västra delen av Sverige gjorde att man rotade sig i Göteborg, säger Fredrik Wising.

Under 90-talet upplöstes Sovjetunionen och Warszawapakten vilket förändrade grundvalen för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik som i början av 2000-talet gick från ett invasionsförsvar till att inriktas mot ett försvar med internationella insatser som central uppgift. Det medförde en kraftig nedprioritering av utvecklingsprojekt och minskade anslag till forskning och teknikutveckling. Ericsson Microwave Systems som haft många utvecklingskontrakt finansierade av staten under alla år tvingades orientera sig på egen hand.

– Anslagen från svenska staten minskade efter Berlinmurens fall. Forskningen fortgick ytterligare ett antal år in på 2000-talet, sedan blev vi lämnade åt oss själva kan man säga, då fick vi själva ta reda på vad kunderna behövde, säger Fredrik Wising.

Anders Carp
– Vi hade aldrig varit där vi är om vi inte haft Chalmers i närheten, säger Anders Carp, affärsområdeschef för Saab Surveillance.

Viktigt med svenskt ägande

2006 såldes Ericsson Microwave Systems till Saab som genom förvärvet fick en världsledande position inom radar- och sensorverksamhet att lägga till den befintliga produktportföljen inom bland annat försvar och flyg. Saab och Ericsson Microwave System hade då samarbetat nära under en lång tid och Ericsson Microwave Systems levererade bland annat radarn till JAS Gripen-flygplanet och flygande övervakningssystem Erieye.

– Det var ett lyckokast att Ericsson bestämde sig för att sälja verksamheten till Saab. Det är viktigt att teknologin finns kvar med svenskt ägande och jag tror att de satsningar som gjorts på området, inte minst från den här sajten, de senaste 8-10 åren hade aldrig skett annars, säger Anders Carp, affärsområdeschef för Surveillance sedan januari 2017.

Anders Carp som anslutit till samtalet uppe på åttonde våningen med utsikt rakt in i gråvädret har arbetat väldigt brett på Saab sedan 2001 med Gripen, nätverksbaserat försvar och bemannade flygfarkoster. Han har dessutom varit regionchef i Mellanöstern. Nu fördelar han sin tid jämnt mellan Surveillance två största anläggningar i Järfälla och Göteborg.

– Men du får inte skriva att jag bor i Bromma, skrattar han.

Allt har radarverksamheten som grund

I dag finns det ett helt kluster av företag i Göteborg som håller på med mikrovågsteknik: Saab, Ericsson, RUAG Space, Emerson och ett antal småföretag. Lägg sedan till hur aktörer inom fordonsindustrin jobbar med mikrovågsteknik plus all forskning på Chalmers och summan blir en kompetens på området som är världsunik där alla har radarverksamheten som grund.

– Vi känner till varandra, vi har förståelse för varandra. I sammanhang där det exempelvis ska diskuteras med staten är vi starkare om flera bolag går ihop. Det är nog den starkaste nyttan av klustret, säger Anders Carp.

– För oss som industri är det också jätteviktigt att jobba på tvären ihop med Ericsson, RUAG, Volvo och Chalmers. De här nationella programmen vi har i Sveriges innovationsmyndighet Vinnova där man samlat upp intressen och förmågor från många håll och lägger ihop det i ett forskningsprogram där idéer flödar mellan industrierna är väldigt kraftfulla, säger Fredrik Wising.

Kopplingen till Chalmers är livsviktig

Klustret innebär också att många är med och slåss om attraktiv kompetens.

– På kort sikt kan det ju bli jobbigt när alla andra också vill ha mikrovågsingenjörer för det blir ett riv och slit på arbetsmarknaden. Men där måste man se lite mer långsiktigt och det är bara bra ju fler bolag som faktiskt vill härbärgera den här kompetensen. Om folk slutar är det bättre att de stannar kvar i området och jobbar med liknande saker än flyttar härifrån, säger Anders Carp som menar att det är samverkansandan i regionen som ger världsklassteknologin.

För Saab Surveillance är dessutom kopplingen till Chalmers är livsviktig.

– Vi hade aldrig varit där vi är om vi inte haft Chalmers i närheten. Våra produkter blir inte lika bra om vi bara paketerar ihop det som finns på marknaden utan vi behöver vara med från grunden och titta på materialval väldigt tidigt. Vad vi har forskat fram och tagit fram och testat i väldigt extrema miljöer har andra företag sedan nytta av i andra sammanhang.

Ett exempel på vad det framgångsrika samarbetet med Chalmers inneburit är grundforskningen kring halvledarmaterialet Galliumnitrid som varit känt länge men som tog lång tid att ta sig hela vägen till produkt. Saab blev först i världen med att presentera en ny generation radarsystem med elektroniska kretsar baserade på Galliumnitrid. 

Den nya markradarportföljen med ett stort antal aktivt elektriskt styrda antenner, så kallad Aesa-radar, lanserades 2014. Radarn kunde snabbt ändra riktning och söka av en större yta, se längre och leta efter flera saker samtidigt. 

GlobalEye
GlobalEyes radar har testats uppe på översta våningen i Saabs anläggning i Kallebäck innan den transporterats till Linköping för montering på Bombardiers flygplan.

GlobalEye den senaste satsningen

I dag stavas hotbilderna bland annat stealthflygplan och drönare som är svåra att upptäcka då de flyger lågt och då de i rörelsemönster och storlek liknar fåglar, och missiler som blir mindre och mindre och snabbare och snabbare. Surveillance har tagit fram en mjukvara för Giraffe-radarerna som gör det möjligt för radar att se skillnad på drönare och fåglar och dessutom automatiskt filtrera bort fåglarna från radarbilden. Den nya stealthtekniken och utmaningarna som den innebär är också bakgrunden till Surveillance senaste stora satsning, GlobalEye, som visades upp för pressen i februari 2018 och genomförde sin premiärflygning några veckor senare.

GlobalEye är ett flygburet övervakningssystem som består av ett stort antal avancerade sensorer, där huvudsensorn är den tio meter långa Erieye ER-radarn som är monterad på ryggen på Bombardiers jetflygplan Global 6000. Kombinationen innebär att man kan upptäcka och följa mål på stora avstånd och sköta övervakning i luften, på marken och till sjöss samtidigt från en och samma plattform.

Hoten blir mindre och snabbare

I och med att man kommer upp i luften med sin radar skapar man sig ett mycket större synfält än från marken på grund av jordens krökning.

– Man vill få tidig förvarning på de hot som kommer mot landet så att man hinner vidta åtgärder och varna. I och med att hoten blir mindre och snabbare krävs det bättre radar för att få tillräcklig framförhållningen, säger Ann Kullberg. 

– Vi har ökat räckvidden med 70 eller kanske 100 procent mot de gamla målen. Tidigare ryska flygplan, om man tänker sig dem som de gamla målen, ser man på det dubbla avståndet medan de här nya stealthflygplanen som bara är en tiondel eller hundradel så stora kan vi nu se där där vi brukade se de gamla målen med vår tidigare generation av sensorer, säger Fredrik Wising.

Radarn har testats här uppe på översta våningen i Kallebäck innan den transporterats till Linköping för montering på Bombardiers flygplan.

Tre GlobalEye har hittills sålts, alla tre till Förenade Arabemiraten. Men även om det ofta är ett lands flygvapen som ligger i frontlinjen och ställer nya krav på performance kan GlobalEye användas till väldigt mycket mer betonar Ann Kullberg.

– GlobalEye används inte bara inom försvaret utan också för att bevaka stora evenemang och olyckor eller vid terroristbekämpning, eller av länder som vill skydda sina fiskezoner och andra naturtillgångar. I Mexiko och Brasilien används systemet för att övervaka Amazonas och bekämpa knarksmuggling. Så det är viktigt att se andra möjligheter också, våra kunder har olika skäl för att köpa de här systemen, säger hon.

Efterlyser större nationella satsningar

Förutsättningarna för ett fortsatt framgångsrikt kluster inom mikrovåg i Göteborgsregionen är goda menar Anders Carp men klustret skulle kunna vara ännu starkare med fler riktade satsningar mellan företagen som handlar mer om demonstratorfasen än om forskningsfasen. 

– Testbäddar inom vår verksamhet skulle med fördel kunna göras mellan fler av företagen. Där finns en potential.

Dessutom efterlyser Anders Carp större nationell strategi inom området.

– Vilken beredskap och förmåga vill Sverige ha med inhemsk utveckling? Vem ska finansiera nästa generations radarsystem och vem ska driva utvecklingen och forskningen? För att vidmakthålla all grundläggande kompetens som finns här och på Chalmers behöver vi ha stöttning och en plan för detta. Det är regeringen som fattat beslut om att radar och telekrig och lite annat inom mikrovågsområdet numera är väsentligt säkerhetsintresse vid sidan av stridsflygplan och ubåtar. Då man kan inte bara förvänta sig att det löser sig utan det måste komma in en satsning.

Erik Behm om antenn- och mikrovågsteknologi i Göteborgsrgionen:

Antenn- och mikrovågsteknologi är ett av de mest ledande områdena i Västsverige och rankas av personer i branschen försiktigt som ett av världens tre ledande kluster. Detta hade inte hänt utan en nära samverkan mellan näringsliv, akademi och samhälle.

Men det behövs också ett sammanhållande kitt. Chalmers center of excellence CHASE och GHz är två lysande exempel på detta, sedan 2017 sammanförda i ett konsortium med två center. Dock krävs även att de som verkar i branschen möts och nätverkar. Här spelar klusterorganisationen Microwave Road en viktig roll med välbesökta aktiviteter. Specialisterna i klustret är inte främmande för nya tillämpningar utöver telekom, försvar och rymd, till exempel life science, livsmedel och fastigheter, vilket syns i de projekt som drivs inom ramen för CHASE & GHz.

Vi ser också en positiv utveckling i form av nya startups med Icomera, Qamcom och Bluetest som tre bra exempel på startups som övergått till att bli scaleups. Utan att veta det har säkert du som läser detta använt Icomeras produkt om du surfat via wifi på svenska tåg och bussar. Antennerna i din mobiltelefon är säkerligen testade i Bluetests kammare. Dock behövs fler nya företag och där spelar Chalmers Ventures men även rymdinkubatorn ESA-BIC vid Innovatum en viktig roll.

I Business Region Göteborgs arbete med att stärka branschen, både med investeringsfrämjande och klusterutveckling, spelar samtliga nämnda aktörer en stor roll. Fick jag önska tre saker skulle det vara 1) ett än närmare samarbete inom Norden och där är vi redan är på god väg, 2) att vi kan attrahera fler globala företag som etablerar sig i regionen och 3) framförallt att fler unga tjejer och killar har ambitionen att om 10-20 år själva forska och utveckla nya världsledande produkter inom området. Här arbetar vi i nära samarbete med bland andra Chalmers och Universeum.

Tipsa en vän