Stor affärsnytta med cirkulär ekonomi

Omtänk

Och det är där paradoxen blir så tydlig. För samtidigt som det är en njutning i den varma solen denna morgon, är det också i själva värmebegreppet som problemet ligger. För hur varmt får det egentligen bli i Göteborg, i Sverige och på jorden, innan det är katastrofalt försent att vända tillbaka? I vår globalt uppvärmda värld, förskonas vi inte från nyheter om klimathot och om höjda temperaturer med förstörda korallrev, översvämningar eller vattenbrist. Kan nya sätt att tänka och agera hjälpa oss att komma till rätta med klimatproblem och resursslöseri? Medan solen värmer utanför går vi in på Arena Andra Lång i Göteborg för att höra Carina Sundqvist visionera om det cirkulära.

Nya affärsmodeller

- Det hela är ju egentligen oerhört logiskt. Vi måste göra ett omtänk; rethink är det vi talar om nu, betonar Carina Sundqvist.Och här gäller det att skapa nya affärsmodeller. Genom modellen ”repair, reuse, remanufacture, upcycle, recycle” förlänger vi livslängden på produkter. Och detta bör göras i kombination med att den energi som används i processen naturligtvis kommer från förnybara energikällor.

- Istället för att tänka linjärt och i ”The Mickey Mouse-model”, där ekonomi alltid är störst och viktigast, måste vi få till en annan verklighetsmodell. En modell där ekonomin ryms i samhället, som i sin tur ryms i naturen, jorden och miljön; så att naturen sätter de yttre gränserna och att ekonomin sedan ryms inom dessa gränser. För med ett råvaruuttag på 82 miljarder ton per år i världen så förstår nog alla att vi måste hushålla med resurserna, betonar Carina Sundqvist.

Lever på övertid

Resonemanget är inte bara logiskt, utan går dessutom helt i linje med OECD:s riktlinjer, FN:s klimatmål 2030 och EU:s avfallsdirektiv.

Även Johan Rockström, professor på Stockholm Resilience Cntree, som varit med och satt de nio planetära gränsvärden som vi måste hålla oss inom, för att vi ska må bra och där naturen spelar med oss och inte mot oss, talar för en utveckling där vi måste vara försiktiga med jordens resurser.

- Flera av de nio gränsvärdena överträder vi idag, betonar Carina Sundqvist. Vi lever helt enkelt på övertid.

Stärkt hållbarhet, större konkurrenskraft och nya jobb

Finns det då verklig affärsnytta i cirkulär ekonomi? Och kostar det pengar att ställa om?

- Det behöver nödvändigtvis inte vara en motsättning mellan att vara lönsam och tänka cirkulärt. Tvärtom. Cirkulär ekonomi handlar mycket om att effektivisera användningen av naturresurserna, vilket också medför sänkta kostnader. För affärsnyttan finns i detta nya paradigm där stärkt hållbarhet och större konkurrenskraft går hand i hand med nya sorters jobb. Det finns enormt mycket att vinna på att tänka cirkulärt.

Fler tjänster än produkter

- Ny teknik och digitalisering bidrar ju också till att vi ökar antalet tjänster istället för att köpa produkter, där streaming av musiktjänster är ett tydligt exempel. Förr köpte du en fysisk skiva som skulle produceras, idag köper du en tjänst och får till och med bättre resultat och mer än bara den tidigare produkten, utan fysiskt produktion av en produkt, betonar Carina Sundqvist. Samma sak gäller bilpooler; idag kan många dela på en bil istället för att alla äger varsin.

Cirkulära storföretag

Hur kan man då som företagare tänka för att bli cirkulär?

- Med de utmaningar vi står inför, så kommer ju nya affärsmodeller. Det finns många stora företag som redan nu jobbat målinriktat mot att bli helt cirkulära. Några goda exempel är Houdini Sportswear och H&M, som båda är inom klädbranschen och som har oerhört högt ställda mål för sin verksamhet; alltifrån att återanvända kläder, laga kläder som går sönder gratis, ta vara på gamla kläder för att producera nya, använda rester till annan produktion och så vidare. Och de jobbar med ansvar i hela produktionsledet.

- Houdini vill ju till och med minska sin försäljning genom att erbjuda kunderna att hyra exempelvis skidkläder, istället för att sälja dem. Och till detta görs en satsning på att endast använda förnybar energi i sin produktion. Här görs riktiga försök att tänka hela vägen från början. Giftfria material är ju också en del av omställningen, betonar Carina Sundqvist.

Göteborgsföretag som förebilder

- Göteborgsföretaget Nudie Jeans är ett annat bra exempel på ett företag som tagit sitt ansvar genom hela kedjan, från produktion till exempelvis gratis lagning av byxor som går sönder och second hand butik för gamla kläder.

- Och initiativ som Lånegarderoben, Verktygsbibblan, Skjutsgruppen, Fritidsbanken, Smarta kartan – alla dessa tjänster bygger på digitala system som gör att man kan boka upp produkter eller tjänster. På Fritidsbanken kan du donera gamla hockeyklubbor och skridskor som andra sedan kan låna. På så sätt slipper alla äga egen utrustning. Och använder man en bilpool så frigör man mark för annat i staden, eftersom en bilpoolsbil ersätter tio vanligt ägda bilar. I Göteborg finns ju också cykelkök, det är ju en utmärkt plats där du kan laga din cykel och på så sätt förlänga levnaden för produkten.

-TAGE är en annan bra insats. Det är ett slags internt bytessajt för Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen, där möbler loopar runt så att man kan använda gamla istället för att köpa nya. Sen har vi också företaget Inrego, som jobbar med hållbar användning av IT-utrustning. Elektronikavfallet ökar ju enormt mycket och de tar emot datorer, blåser de från information och fixar till dem så att de kan leva vidare någon annan stans. Deras affärsmodell sparar mycket koldioxid.

Så cirkulär ekonomi är i grunden något som alla vinner på. Och tanken är att det både ska finnas små och stora loopar. Cirkulär ekonomi är alltså inte bara småskaligt utan kan växlas upp på global nivå. Men det gäller att börja tänka utanför den ordinarie boxen.

Tillgång framför ägande

- Ja, det gäller att våga tänka nytt och inte som man alltid gjort, betonar Carina Sundqvist. Och det gäller att tänka tillgång framför ägande och premiera längre servicekontrakt framför konsumentköp. Vi måste ju inte äga en tvättmaskin utan skulle mycket väl kunna köpa tjänsten ”300 tvättar per år” från ett tvättmaskinsföretag. På så sätt skulle man lämna underhåll och produkt åt leverantören. Det skulle också ge snabbare tillgång till produktförbättringar för oss som är konsumenter.

- Fairphone är väl också något av ett föregångsföretag med en mobiltelefon där du kan byta ut moduler. Och en smartphone i moduler ger lång livslängd. Den är enkel att ta isär och reparera själv. Chassit kan vara kvar och du tar bara loss delar och byter ut en del som går sönder. Fairphone har koll på var metaller kommer ifrån, tillverkade utan ”konfliktmetaller”, sådana metaller som utvinns i gruvor med barnarbete, eller andra konflikter kring själva gruvan som man inte vill vara med och stötta. Och de jobbar med rättvisa arbetsvillkor för alla i hela leverantörskedjan.

25% av omsättningen på rester

- British Sugar är ett annat framgångsexempel. De ställde sig frågan vad de skulle kunna göra med de rester som blev över efter sockerproduktionen. Idag blir det bland annat biogas, och vissa slaggprodukter kan användas som djurfoder. Det innebär att 25% av deras intäkter idag kommer från restavfallet som tidigare slängdes! Det är ett bra exempel på hur man kan se över sin egen produktion och få till en industriell symbios.

Gör nytt av gammalt

”Up-cycle” är också ett begrepp som används och som kan skapa affärsnytta. Vad innebär det?

- Det betyder att du kan göra något nytt av något gammalt. Att dagens varor kan bli morgondagens säljsuccé. Ett exempel är från Schweiz där gamla militärsovsäckar syddes om till jackor. Fallskärmar har också ett bäst-före-datum. Alla fallskärmar som måste kasseras för att de inte håller säkerhetsmåttet längre, ja, då gjorde ett företag klänningar av, berättar Carina Sundqvist.

- Sen kan man också bygga större saker; det som är beständigt ska ju också ha cirkulära mål. I Ronneby finns idag ett cirkulärt kunskapscentrum, CEFUR, där de arbetar med att skapa hälsosamma och giftfria miljöer för tex dagis, och också bygger cirkulära hus.

Cirkulär ekonomi kan ses som en metafor för en ekonomi som fungerar inom gränserna för jordens bärkraft. Det är en ekonomi där avfall i princip inte uppstår, utan resurser kan behållas i samhällets kretslopp eller på ett hållbart sätt återföras till naturen. I den cirkulära ekonomin blir det relevant att tala om användare snarare än konsumenter och värdecykler snarare än värdekedjor.

Ur SOU 2017:22

Finland är bäst

Hur ligger vi då till i Sverige vad gäller cirkulär ekonomi? Sverige tillhör inte, än så länge, de länder som ligger i yttersta framkant. Men det gör däremot bl a Finland, Holland och Tyskland. De har alla en strategisk agenda för ökad cirkulär ekonomi och ökad resurseffektivitet.

Japan jobbar också på ett framstående sätt. Och Kina har i sin nuvarande femårsplan cirkulär ekonomi som ett huvudtema, där cirkulär ekonomi beskrivs som landets tillväxtmodell för att fortsatt kunna skapa ekonomiskt välstånd samtidigt som man får kontroll på de påtagliga och negativa miljöeffekterna som drabbar många människor i Kina.

Men vi är på god väg att få upp farten för det cirkulära, även i Sverige. Tidigare i år kom en svensk utredning om cirkulär ekonomi, SOU: 2017:22, som bl a uppmuntrar till satsningar på konsumentinsatser av olika slag för att vi ska gå mot en mer cirkulär ekonomi.

”Hyberavdrag” som förslag

- Ett förslag är bland annat att införa ett sk ”hyberavdrag”, dvs ett ”hyra-begagnat-reparation”-bidrag, som går ut på att hushåll ska få en skattereduktion när man reparerar eller hyr tex konsumentprodukter. Ett annat förslag är att det måste bli lättare för hushållen att förebygga avfall och att stärka rätten att reklamera undermåliga produkter. Det föreslås också att man ska stärka förtroendet och rättssäkerheten vid handel med begagnade produkter och vid delning av produkter. Och här talar man snarare om användare än konsumenter och värdecykler snarare än värdekedjor, betonar Carina Sundqvist.

- Det är en bra utredning, betonar Carina Sundqvist, även om vi har en bra bit att gå för att komma så långt som vårt grannland Finland. Och ska vi nå FN:s klimatmål till 2030 så är cirkulär ekonomi en viktig del för att klara dem. Vi behöver helt klart fler politiska beslut i cirkulär riktning. Men vi konsumenter har ju också en makt i hur vi konsumerar, där ligger också en viktig del.

Första världsmötet i cirkulär ekonomi

I början av juni 2017 hölls världens allra första World Circular Economy Forum i Helsingfors, Finland, arrangerat av Sitra. Finland som satt målet att bli världens bästa cirkulära land år 2025. Sitra har räknat på att de kommer att tjäna 3 miljarder Euro på omställningen till cirkulär ekonomi fram till 2030. Och skapa 70.000 nya jobb.

Och när världens befolkning till 2050 beräknas öka till tio miljarder människor och världsekonomin bli ca tre gånger större än idag, så är det i den världen som Sveriges näringsliv och Sverige som ett litet exportberoende land ska vara konkurrenskraftig. För den globala marknaden kommer att efterfråga smarta, cirkulära lösningar.

- Cirkulär ekonomi står idag högt på den internationella dagordningen. Och övergången till en cirkulär ekonomi är en mycket stor omställning för hur vi arbetar. Bland annat kommer det att krävas att vi verkligen kan samarbete över bransch- och sektorsgränserna, säger Carina Sundqvist.

Båten är som planeten

En viktig inspirationskälla för Carina Sundqvist är Ellen MacArthur, den engelska kvinna som ensamseglat runt jorden på 72 dagar och under denna färd såg likheter med båten och planeten. När man är ute och seglar ensam på stora hav då har man bara de resurserna som man tagit med sig och som finns i båten, där och då.

- Och det är samma sak med vår planet. Vi har ju bara en planet med de resurser som finns här och nu.

När Ellen MacArthur hade seglat klart, tog hon den idén vidare. Idag driver hon Ellen Mac Arthur Foundation och hjälper företag att ställa om till cirkulär ekonomi.

”The young people of today will redesign everything, in a circular loop. In a very near future…”

Ellen MacArthur

- Ellen MacArthur hjälper idag runt 100 företag att ställa om, bland andra Philips, H&M, IKEA, Tarkett samt andra stora företag i världen, och hon samlar på så sätt en databank av idéer som andra sedan i sin tur kan ta del av. En fin loop helt enkelt!

Dagens seminarium är slut och i samma stund som ytterdörren slås upp och den ljumma sommarvärmen sveper genom håret slår Facebook-flödet hårt mot näthinnan från The Independent: ”World has three years to save humanity from climate change, warn experts.”

I de snabba nyhetsflödenas tid så gäller det att välja vad man vill tro på för framtiden. Och ska man tro Carina Sundqvist, så är framtiden definitivt cirkulär.

- Jag är hoppfull och entusiastisk inför framtiden, betonar Carina Sundqvist. Med alla de initiativ, insikter och innovativa idéer som kommer med ny teknik och förnybar energi så kommer vi att klara det här!

Vad är cirkulär ekonomi?
En cirkulär ekonomi är ett ekonomiskt system som är designat för att återskapa produkter, komponenter och material och behålla dem i systemet med ett så högt värde som möjligt. I en cirkulär ekonomi går affärsnytta hand i hand med resurseffektivitet genom cirkulära materialflöden och innovativa affärsmodeller vilket möjliggör att vi kan leva inom planetens hållbara gränser; genom repair, reuse, reduce, remanufacture, upcycle och i sista hand recycle, förlänger vi livslängden på produkter. En cirkulär ekonomi återställer ekosystem och håller dem resilienta (motståndskraftiga). I en cirkulär ekonomi används endast förnybar energi. Och skapar nya sorters jobb.

Läs mer om cirkulär ekonomi
Wikipedia
Cradlenet - Cradlenet är ett tvärsektoriellt nätverk som arbetar för att främja cirkulär ekonomi i Sverige. Cradlenet drivs som en ideell förening och såväl privatpersoner som företag och organisationer är välkomna att bli medlemmar.
Finska Sitra

Ur SOU 2017:22 - Cirkulär ekonomi för hållbarhet och konkurrenskraft

Med industrisamhällets framväxt följde en lång period av stark ekonomisk utveckling. Den har präglats av en linjär ekonomi som förenklat bygger på att utvinna naturresurser, producera, konsumera och sedan bli kvitt avfallet. Ibland uttrycks detta som ”take-make-dispose” eller ”slit-och-släng”. Denna ekonomiska framgång har samtidigt vållat växande kostnader som inte är synliga i ekonomin. Dessa så kallade negativa externa effekter kan inte längre betraktas som mindre bieffekter, utan har lett till att hela det globala samhället idag lever nära gränsen för jordens bärkraft. Den pågående klimatförändringen är det tydligaste exemplet på att den linjära ekonomin inte är hållbar. Men klimatet är bara en del av en större utmaning. Majoriteten av de negativa miljöeffekterna vi ser beror på annan materialanvändning än den fossila energin.

Huvudproblemet med den linjära ekonomin är inte att begränsade råvaror ”tar slut” utan att det material vi använder förr eller senare blandas och sprids, tappar sitt ekonomiska värde, blir svårt att nyttiggöra och i många fall slutar som miljögifter för människor och natur. De naturresurser som är tydligast hotade är jordens gröna produktion, de livsuppehållande system som är basen för alla de ekosystemtjänster som ett fungerande samhälle bygger på.

Cirkulär ekonomi kan ses som en metafor för en ekonomi som fungerar inom gränserna för jordens bärkraft. Det är en ekonomi där avfall i princip inte uppstår, utan resurser kan behållas i samhällets kretslopp eller på ett hållbart sätt återföras till naturen. I den cirkulära ekonomin blir det relevant att tala om användare snarare än konsumenter och värdecykler snarare än värdekedjor.

Om Carina Sundqvist
Cirkulär visionär och huvudföreläsare för seminariet ”Affärsnyttan med hållbara affärsmodeller”, arrangerat av Business Region Göteborg den 13 juni 2017. Upptäckte cirkulär ekonomi 2012 och har jobbat med miljö i olika former sedan hon var 16 år. Fil mag i kulturvård. Arbetar med hållbarhetskommunikation på Stendahls reklambyrå. Driver egna företaget Inspirationsbyrån. Har varit med och byggt upp Greenhackgbg. Bitr. projektledare för Arena Grön Tillväxt. Styrelseledamot i Naturskyddsföreningen. Tidigare styrelseledamot för Cradlenet.
Driver bloggen www.cirkularvisionar.se
www.ibyr.se