Lågkonjunkturen inget skäl till panik

Förutom oberäkneliga elpriser har hushållen redan drabbats av höjda livsmedels- och bränslepriser, och stigande räntor. Effekterna slår även mot vissa branscher, till exempel inom detaljhandeln. Där man också har märkt av att folk håller i plånboken.

Men näringslivet i stort har ännu inte bromsat in, menar Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl i ett nytt avsnitt av podden Business Göteborg.

Programledaren Emanuel Karlsten intervjuar henne och Markus Oddestad, ägare till Göteborgs äldsta hotell, om hur man som företagare kan förbereda sig inför kommande lågkonjunktur, och hur svår den kommer att bli. Än är inte lågkonjunkturen här, kan även hotellägaren bekräfta.

– Sen i april har vi haft fullt med affärsfolk. Det har verkligen varit proppen ur. Affärsresandet, där är det fortfarande högt tryck. Privatresenärerna bokar fortfarande rum, men kanske inte kostar på sig lika mycket, säger Markus Oddestad, vd för Hotel Royal.

Konjunkturen stark – ännu

I somras rådde högkonjunktur, i de flesta branscher. I vissa har man haft problem att leverera och kämpar ännu med att beta av order.

– Men påfyllnaden i orderböckerna är inte så stor. I slutändan kommer hushållens försämrade ekonomi slå mot business-to-business. För allt handlar i slutändan om konsumtion, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Hon bedömer att Riksbanken höjer räntan i början av 2023, kanske upp till 2,5 procent, men att räntan sedan behöver sänkas nedåt 1,75 procent efter nästa sommar, i takt med att inflationstrycket sjunker. Lågkonjunkturen blir två-tre år lång, normallång, enligt Konjunkturinstitutet. Arbetslösheten i Sverige bedöms stiga från dagens nivå strax under 7 procent till drygt 8 procent under 2024.

– Folk får råd att konsumera mindre, vi känner oss fattigare. Det är det som gör att vi upplever en lågkonjunktur. Men den här gången är folk inte rädda att bli av med jobbet, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Hur ska företagare tänka?

Företag måste klara motgångar, menar Markus Oddestad. Det är helt normalt. De som inte klarar en lågkonjunktur blir inte långlivade.

– Lågkonjunktur är egentligen inte så farligt. Det betyder mindre pengar in än ut. Man får titta bakåt: Vad har vi klarat förr? Det skapar en trygghet i bolaget. Den känslan behöver man, och en stabil kassa, säger han.

Pandemin var mycket värre.

– Då kom avbokningarna som en blixt. På 48 timmar tappade vi 85 % av omsättningen. Det var som på film, säger Markus Oddestad.

– Vi har alltså haft vårt stålbad. Pandemin var brutal. Klarade vi den klarar vi allt. Det som räddade oss var att vi hade en bra kassa – och vi behöll full personal. Så nu tar vi det coolt, kikar bakåt och framåt. Vi har också ett bra samarbete mellan hotellen i Göteborg, och Göteborg & Co.

Även Ylva Hedén Westerdahl tror att pandemin har skapat en helt annan beredskap för sämre tider.

– Uppfinningsrikedomen är stor nu. Man försöker hantera det svåra själv, säger hon, och tonar ner oron för den kommande lågkonjunkturen.

Journalister tenderar att överreagera på just ordet lågkonjunktur, tycker hon.

– Finanskrisen var en djupare lågkonjunktur, enligt vårt sätt att mäta. Den slog också hårdare mot Göteborgsregionen. Svårt att säga hur djup den här nedgången kommer att bli. Kanske som IT-kraschen.

Gör en egen bedömning

Och Konjunkturinstitutet kan ju ha fel.

– Vi är kvalificerade spåpersoner som håller på med prognoser, som försöker göra så gott vi kan från modeller och teorier.

Sen händer det saker. Invasionen i Ukraina. Pandemin. Saker som alla har svårt att bedöma, som vänder slutsatserna över ända.

– Man ska ta det vi prognosmakare säger med en nypa salt, och göra en egen bedömning av hur saker påverkar den egna ekonomin, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Lyssna på poddavsnittet Det ekonomiska läget.