Stor potential vid återbruk i bygg- och fastighetssektorn

Återbruk i bygg- och fastighetssektorn har enorm potential

Återbruk Väst har utgått från sju fallstudier för bland annat ombyggnation, nybyggnation och rivningar – och tittat på den inventerade potentialen vad gäller minskandet av avfallsmängd, växthusutsläpp och besparingar på ekonomin.

Resultatet visar att fallstudierna har en omfattande inventerad återbrukspotential jämfört med en linjär hantering av produkterna – där befintliga produkter går till avfall och ersätts med nytillverkade. I projektet har följande potential räknats ut:

• Cirka 870 ton avfallsminskning.
• 650 ton CO₂e i klimatbesparingspotential. Denna klimatbesparing motsvarar de årliga konsumtionsbaserade utsläppen för cirka 80 svenskar.
• 6,6 miljoner kronor i inbyggt ekonomiskt värde kan sparas.

Det faktiska och planerade återbruket inom Återbruk Väst varierar från fall till fall och är beroende av vad som inventerats och när i processen det inventerats. Sett till de sju fallstudierna sammanlagt kommer man upp i cirka en tredjedel av den totala potentialen. Med andra ord finns det möjligheter till förbättring, även om Återbruk Väst visat på stora besparingar redan nu.

Hur kan vi nå den fulla potentialen?

För att nå den fulla potentialen finns det vissa saker som måste ändras. Enligt Anton Franker på Reclaimd, en återbrukskonsult som deltagit i projektet, är ett av framgångsrecepten för att lyckas att ta med återbruk i beräkningen tidigt i processen. Det gäller för alla parter i projektet att ha med återbruk som en förutsättning redan från dag ett. Något som blev verklighet under en av fallstudierna under Återbruk Väst, nämligen Rymdrum – en ombyggnation av forsknings- och utställningslokaler från 50–70-talet i Onsala.

En annan viktig förutsättning för att nå den fulla potentialen är att fastighetsägare och byggföretag behöver bli både leverantör och inköpare av återbrukat material. För att byggbranschen ska kunna bli cirkulär måste aktörer både kunna sälja och köpa begagnade varor, samt bli bättre på att ta hand om det som finns i byggnaden vid en eventuell rivning.

– Projektörer måste vara med på banan från start och föreslå att återbruk är en bra väg. Spara material vid rivning eller ombyggnation så tjänar även uppdragsgivaren på det, säger Anton Franker på Reclaimd.

Mellanlagring krävs för ökat återbruk

För att flödet av material ska vara så smidigt som möjligt krävs att det material som demonteras även kan lagras någonstans om det inte finns en köpare för tillfället. Därför är mellanlager en viktig komponent för att återbruket ska kunna bli allmän praxis inom bygg- och fastighetsektorn. En viktig aktör när det kommer till mellanlagring är Mölndal stad. Här byggs det nu ett 600 kvadratmeter stort mellanlager vid Kikås avfallsanläggning. Andreas Svendsen, miljöstrateg på Mölndal stad, menar att det finns ett ökat behöv av mellanlager i regionen i takt med att återbruket blir mer frekvent.

– Vi har förstått att det finns ett behov kring mellanlagring och allt vad det innebär med systemstöd och kringtjänster med mera för att det ska bli så enkelt som möjligt. Därför har vi gjort den här satsningen där vi börjar i liten skala för att mer kvalitativt undersöka var vi som kommun kan göra störst nytta och bistå utvecklingen till gagn för mer återbruk. Vi letar aktivt efter samarbetsaktörer för att skala upp detta i förlängningen.

Ett annat mellanlager som är i uppstart står Reclaimd tillsammans med Yoozd bakom, och blir en del av ett återbrukscenter vid Frihamnen. På detta återbrukscenter kommer det att, förutom möjlighet till att lagra demonterat material, även finnas återförsäljning av begagnat byggmaterial och möbler samt rekonditionering av material för upcycling. Bägge dessa initiativ är mycket välkomnande tillskott i en ny typ av ekonomi som inom just bygg- och fastighetssektorn är känd för att sakna tillräckligt många aktörer.

Fler aktörer ger större möjligheter

I dagens läge finns det alldeles för få aktörer som jobbar aktivt med återbruk menar Anton Franker. Det kan handla om projektörer, fastighetsägare, byggföretag och så vidare. Att ha kunskap och erfarenhet av återbruk från hela kedjan i ett projekt kan öka möjligheterna till besparingar ekonomiskt, klimatmässigt och avfallsmässigt. Det gäller att ha företag som kan demontera utan att skada, företag som kan rekonditionera sådant som inte går att återbruka rakt av och det gäller att det finns mellanlager så att materialet kan lagras om det inte finns plats för det för stunden.

En av anledningarna till att det finns så pass få aktörer kan vara, enligt Anton Franker, att det inte alltid är lönsamt:

– Uppdragsgivaren måste börja förstå att återbruk, precis som allt annat, kostar pengar. Demontera eller riva, det kostar pengar att anlita personer som gör detta. Många tänker att de inte behöver betala om någon annan säljer materialet vidare. Det ska ju kosta att få det demonterat även om man säljer det senare. Detta måste uppdragsgivare vara med på. Framöver blir det förhoppningsvis demonteringsupphandlingar istället för rivningsupphandlingar.

En annan person som ser att fler aktörer krävs för ett ökat återbruk i bygg- och fastighetssektorn är Jacob Steen, vd på Brukspecialisten. Han menar att det krävs ett omtag i hela affärsmodellen:

– Majoriteten av branschen är fortfarande linjär. Vi tror att den stora utväxlingen kommer när de kravställande och beställande aktörerna ändrar sitt beteende. När fastighetsägarna, som är beställare, börjar agera mer cirkulärt, och när det då kommer ut fler cirkulära upphandlingar kommer efterföljande aktörer i värdekedjan att förändra sina affärsmodeller. Detta påverkar då arkitekterna som skall uppfylla beställarens vision, entreprenörerna som skall bygga enligt upphandlingens krav och riktlinjer, samt materialleverantörerna som skall förse entreprenörerna med cirkulära produktlösningar.

Förutsättningarna och viljan finns

Vad som är tydligt är att det finns goda förutsättningar och många har både viljan, kunskapen och erfarenheten att förändra den linjära ekonomin till en mer cirkulär sådan. Återbruk Väst har visat på stora möjligheter vad gäller återbruk inom bygg- och fastighetssektorn och projektet har skapat kunskap, erfarenhet och ett självförtroende i frågan. Nu gäller det att fortsätta på den inslagna vägen och jobba vidare med att omvandla tanken om att det linjära är det bästa.

– Vi ser att alla de större aktörerna ställer sig bakom de tuffare klimatmålen som inom snar framtid skall uppfyllas. Detta kommer påverka att marknadens efterfrågan av cirkulära och klimatsmarta lösningar måste öka. Sen tror vi även att lagstiftaren kommer att öka takten så att den kringliggande lagstiftningen som påverkar hur vi får bygga och riva kommer skärpas. Dessa två faktorer kommer ske parallellt och gör att branschen snabbt kan ställa om, säger Jacob Steen, vd för Brukspecialisten.

Med andra ord finns det en ljus framtid om allt fortsätter i denna riktning. Men det är viktigt att ha med sig att återbruk inom bygg- och fastighetssektorn inte längre bara är en framtida fråga, det sker nu och det sker i Göteborgsregionen. Redan inom ett år kommer de regionala förutsättningarna för återbruk att öka med hjälp av mellanlager – nu gäller det även för alla parter i byggprojekten att tidigt i processen ha med möjligheten till återbruk.

Det gäller att gå från ord till handling – och med projektet Återbruk Väst har vi genom samverkan kommit en bra bit på vägen för en hållbarare framtid.

Vill du veta mer om projektet? Kontakta Anastazia Kronberg: anastazia.kronberg@businessregion.se
Du kan läsa rapporten i sin helhet på IVL:s hemsida.

Återbruk Väst är en del av Centrum för cirkulärt byggande (CCBuild). Projektet Återbruk Väst har finansierats av Västra Götalandsregionen, VINNOVA, Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (SIVL) samt projektets parter, och pågick från mars 2019 till maj 2021.