Vad gör vi om krisen kommer?

1. Tre kategorier av hot

• Fredstida kriser
• Hybrida hot
• Väpnat angrepp 

Fredstida kriser kan innebära naturkatastrofer eller pandemier, och de kallas i sådana fall för ”icke-aktörsdrivna”. Terrorism eller cyberattacker räknas också som fredstida kris, men är i de fallen ”aktörs-drivna”.

Hybrida hot innefattar den stora gråzonen mellan fred och krig. Hybrida hot kan vara påverkansoperationer och andra metoder som syftar till att påverka ett samhälle negativt. Det allvarligaste hotet är förstås ett väpnat angrepp, det vill säga krig.

2. Vad innebär de olika kriserna?

Fredstida kris: Naturkatastrofer eller pandemier

Oförutsedda händelser som naturkatastrofer, pandemier och teknologiska olyckor kan störa ett företags normala verksamhet utan att vara orsakade av någon specifik motståndare.

En sådan fredstida kris kan till exempel leda till:

• Produktionsstopp
• Leveransproblem
• Omfattande personalfrånvaro

Under covidpandemin drabbades till exempel många företag påtagligt. Det blev störningar i försörjnings- och värdekedjor, halvledarbristen var lamslående och arbetsplatserna fick modifieras på olika sätt för att matcha nya restriktioner och regler. 

Det här är oftast tillfälliga kriser, men de kan få långtgående ekonomiska konsekvenser på grund av exempelvis minskad efterfrågan från kunder eller ökade kostnader för företaget.

Fredstida kris: terrorism eller cyberattacker

Så kallade ”aktörsdrivna hot” är situationer där en person eller en grupp avsiktligt orsakar störningar eller skador på företag eller samhälle. Exempel på sådana hot är terrorism, organiserad brottslighet, sabotage och cyberangrepp.

Hybrida hot och väpnat angrepp

Hybrida hot: påverkansoperationer och cyberattacker

Hybrida hot befinner sig i gråzonen mellan fred och krig, där fientliga aktörer använder en kombination av metoder, som inte nödvändigtvis leder till öppet krig. Dessa hot kan handla om underrättelseinhämtning, påverkansoperationer, cyberattacker och militära styrkedemonstrationer. Syftet är ofta att destabilisera eller påverka samhället eller företag, utan att överskrida gränsen för vad som internationellt betraktas som krigshandlingar.

Väpnat angrepp: krig

Det värsta typen av kris är en regelrätt krigssituation, ett så kallat väpnat angrepp. Det innebär en direkt militär konflikt som kan variera från en regional konflikt till ett fullskaligt krig. Om Sverige hamnar i krig råder högsta beredskap automatiskt. 

3. Hur tar man fram en beredskapsplan?

Att förbereda sig för de mest sannolika scenarierna och kriserna är en god idé. En början kan vara att ta fram en enkel beredskapsplan som syftar till att skapa en struktur för att hantera oväntade händelser. Det är viktigt både för din verksamhet och för det omgivande samhället att säkerställa att företagets dagliga verksamhet kan rulla på så bra som möjligt även när det oväntade händer.  

Att förbereda sig med olika beredskaps- och handlingsplaner för varje tänkbar kris är dock så gott som omöjligt, men det finns en struktur för beredskapsplaner som man kan utgår från för att sedan skräddarsy en lämplig lösning för den egna verksamheten. 

Såhär gör du en beredskapsplan:

1. Identifiera risker

• Gör en lista över potentiella risker som kan påverka företaget, exempelvis naturkatastrofer, tekniska avbrott, eller förlust av nyckelpersoner.
• Tänk konkret. På vilket sätt skulle risken påverka just ditt företag. Hur utsatta är lager, servrar, lokaler med mera.  
• Utvärdera varje risk utifrån sannolikhet och allvarlighetsgrad (hög, medelhög, låg).

2. Definiera ansvar och roller

• Utse en krisgrupp med tydliga ansvarsområden. Gruppen bör inkludera personer från olika delar av verksamheten, t.ex. HR, ekonomi, kommunikation och ledning.
• Bestäm vem som ska fatta beslut och agera vid olika typer av kriser.

3. Skapa handlingsplaner

• Beskriv åtgärder för varje identifierad risk. Hur ska tex evakuering gå till eller vad finns det för alternativa leverantörer vid leveranskedjeproblem?
• Ta fram rutiner för kommunikation med anställda, kunder och externa aktörer under krisen. Hur ska kommunikationen fungera om till exempel telenätet ligger nere?
• Skriv gärna checklistor så att viktiga steg inte glöms bort när det väl gäller. 

4. Samla kontaktuppgifter

• Skapa en lista med viktiga telefonnummer till räddningstjänst, polis, sjukvård samt interna och externa kontakter som behövs i en kris.

5. Säkerställ resurser

• Identifiera vilken utrustning eller vilka resurser som krävs för att hantera kriser, till exempel första hjälpen-utrustning eller IT-backup.
• fundera på om ditt företag skulle behöva extra lager av vatten, mat eller bränsle. 

6. Utbilda och öva

• Informera medarbetarna om planen och deras roller i den.
• Genomför regelbundna övningar för att testa planen och identifiera förbättringsområden.

7. Dokumentera och kommunicera planen

• Sammanställ planen i ett tydligt dokument som är lättillgängligt för alla berörda.
• Se till att planen regelbundet uppdateras och godkänns av ledningen.

8. Följ upp och utvärdera

• Efter en incident eller övning, utvärdera hur planen fungerade och gör nödvändiga justeringar.

Sammanfattning 

De hot som företag kan stå inför idag är ofta komplexa och svårförutsägbara, vilket gör det extra viktigt att ha en genomtänkt och uppdaterad beredskapsplan. Genom att vara förberedd på olika situationer – från mindre kriser till större samhällshot – kan du stärka ditt företaget motståndskraft och hantera oväntade händelser bättre.

Företag som är snabba på att anpassa sig och tänka innovativt har ofta störst chans att klara sig i svåra tider. Dessutom kan de spela en avgörande roll i att hålla verksamheter och viktiga samhällsfunktioner igång när det verkligen behövs.

Har du en fråga kring krisberedskap för ditt företag? 

Fyll i formuläret nedan så hör någon av våra företagslotsar av sig inom kort.