Article image
Gustaf Dicksson och dottern Myran på Höga Nord Rekords

En ny berättelse växer fram

Men han märkte dock, att här fanns något som saknades i huvudstaden. Gick han ner till hamnen såg han en flotta som var destinerad till utlandet nästan helt och hållen, och Stora fartyg upprätthöllo förbindelser med kontinenten. Människorna och husen föreföllo icke så exklusivt svenska, tidningarna voro likasom mera vakna på de stora rörelserna ute i världen. Hur nära var det icke härifrån till Köpenhamn, Kristiania, London, Hamburg, Le Havre! Här skulle Stockholm ha legat, här vid en vik av världshavet, under det att nu huvudstaden låg i en krok borta i Östersjön. I sanning, här låg cellen till ett nytt centrum, och nu förstod han, att Stockholm icke längre var Nordens medelpunkt utan att Göteborg höll på att bli det.

Ur Tjänstekvinnans son av August Strindberg (1886)

Main content

Läsrummet Gripsholm ligger på tredje våningen på Sjöfartsmuseet i Gamla Varvsparken vid Stigbergstorget. Där står en monter med lite memorabilia från Svenska Amerika Linien – porslin, cocktailglas, askkoppar, broschyrer och ett par kortlekar med rederiets logga. Vill man kan man låna med sig en bok ur det lilla nautiska biblioteket och slå sig ner i en av de skinnklädda stålrörsstolarna. Eller så blir man bara tankfullt stående i glappet mellan dåtid och framtid i ett av de djupa fönstren och blickar ut över den stilla älven där Älvsnabben lagt ut från Lindholmen och stävar nedströms mot Eriksberg.

Inne i de gamla utställningssalarna ligger berättelsen om sjöfararstaden Göteborg pedagogiskt paketerad. Här har man gått runt som barn på något klassbesök och fått lära sig att Göteborgs är Sveriges port mot väster. Att havet och hamnen alltid varit stadens stora tillgång, själva förutsättningen för dess existens, något som i alla tider satt sin prägel på stadslivet. Hur Ostindiska kompaniets handel med siden, te, porslin och kryddor bidrog till den då relativt unga stadens uppblomstring under 1700-talet. Hur 1800-talets Göteborg växte till en betydande handels- och industristad och den moderna hamnen började ta form. Hur 1900-talet såg staden utvecklas till att bli en av världens största varvsstäder.

Utanför Sjöfartsmuseets fönster tar en ny berättelse form samtidigt som Älvsnabben lägger till vid Eriksberg. Det är en berättelse om en snabbt växande stad och Göteborgsregion som sedan en tid tillbaka kan titulera sig miljonregion. Det är en berättelse om hur tusen miljarder kronor ska satsas på stadsutvecklings- och infrastrukturprojekt de närmaste tjugo åren varav 400 miljarder till bostadsbyggande. Med Älvstaden, ett av Nordens största stadsutvecklingsprojekt, kommer centrala Göteborg växa till dubbel storlek och 2035 beräknas 700 000 människor bo i staden. Detta lockar till sig investeringar i en omfattning som Göteborg aldrig tidigare skådat.

Men det är också en berättelse om hur Göteborgsbaserade globala företag som Ericsson, AB Volvo, Volvo Cars, Astra Zeneca, Saab och många andra de senaste åren satsat miljarder på att utveckla nya produkter och tjänster. Eller att en fjärdedel av landets privata FoU-investeringar läggs i Göteborgsregionen. Eller att den snabba digitaliseringen skapar möjligheter för företag och människor med förmåga att tänka nytt. Som vill vara med i Göteborgsregionens utvecklingssprång.

För det är i det där språnget vi är nu när Älvsnabben där ute korsar älven och närmar sig Klippan. Med fyra år kvar till stadens 400-årsjubileum håller staden, regionen och dess en miljon invånare på att bli något delvis annat. Vi känner igen oss i det mesta men det är också mycket som håller på att förändras. 

Göteborg har alltid varit en sjudande mötesplats för handel, människor och idéer. Nu sjuder det mer än kanske någonsin tidigare och alla är med på resan på olika sätt. 

Vi gav oss ut på en tur genom staden för se vilka möjligheter och utmaningar som finns i språnget och för att lyssna till olika aspekter av berättelsen. 

Den nya berättelsen om Göteborgsregionen.

Image
Cecilia Carlsson, kommunikationsdirektör, Göteborgs Hamn

Göteborgs Hamn: En viktig del i stadsutvecklingen

På andra sidan den hårt trafikerade Oscarsleden ligger Amerikaskjulet. Huset invigdes 1912 och fungerade fram till 1975 som passagerarterminal för Amerikabåtarna som la till vid kajplats 36 på Stigbergskajen. Här har Göteborgs Hamn sitt huvudkontor. Högst upp på taket ligger hamnens och Sjöfartsverkets gemensamma driftcentral där sjötrafikinformation, lotsbeställning och hamnens personal som planerar anlöp och anvisar kajplats sitter med uppsikt över älven. 

Cecilia Carlsson, kommunikationsdirektör på Göteborgs Hamn sedan 2010, möter upp i receptionen. Det är länge sedan hammarslagen tystnade på varven på andra sidan älven och förutom Stena Lines färjetrafik ligger den absoluta lejonparten av hamnområdet sedan länge utanför Älvsborgsbron. Istället har Göteborgs Hamn successivt gjort plats för nya stadsdelar inne i hamnen där Älvstaden ska växa fram.

– Vi har en jätteviktig del i stadsutvecklingen och det är bra att hamnen flyttat ut bortom Älvsborgsbron. Annars hade den aldrig kunnat växa till den stora hamn som den är i dag med fantastiskt bra ytor som inte krockar med någon bebyggelse. Samtidigt är ju Göteborg en hamnstad, det ligger i göteborgarnas DNA, och vi måste slå vakt om en levande älv. Stena Line kommer ligga kvar i Masthugget ett bra tag till, säger Cecilia Carlsson.

Nästa år slår man igen kryssningsterminalen i Frihamnen som ska bebyggas med bostäder. Istället kommer kryssningsfartygen lägga till här vid Amerikaskjulet.

– Att få knyta an till historien är jätteroligt. Vi hoppas få hit rederier som vi inte haft tidigare i Göteborg och har ett samarbete med Göteborg och Co för att marknadsföra Göteborg som en attraktiv kryssningsdestination. Dessutom händer det mycket runt Järntorget, Långgatorna och Masthugget, det här kommer bli ett attraktivt område.

Göteborgs Hamn är Skandinaviens största med en handelsvolym på 38,2 miljoner ton. Nästan 30 procent av Sveriges utrikeshandel går via Göteborgs Hamn och 70 procent av Skandinaviens industri och befolkning finns inom en radie på 50 mil. 130 direktlinjer når destinationer i Europa, Nordamerika, Asien, Afrika och Mellanöstern. Dessutom avlöper fartyg frekvent till de stora omlastningsnaven på kontinenten och här finns en daglig intraeuropeisk fartygstrafik.

– Läget är Göteborgs Hamns stora fördel och vi har investerat i kapacitet som inte finns någon annanstans i Sverige. Vi kan som enda svensk hamn erbjuda direkttrafik till andra världsdelar, vilket sänker logistikkostnaderna för industrin. Vi kan visa för rederierna att det lönar sig att komma till Göteborgs Hamn om man ska nå den skandinaviska marknaden, då har Göteborg ett perfekt geografiskt läge.

Trafikverket kom nyligen med en analys av den samhällsekonomiska nyttan med investeringen som visar att den så kallade nettonuvärdeskvoten (NNK) landar på 3,04. Det innebär att för varje investerad krona får samhället fyra tillbaka och tjänar alltså tre när näringslivets tillgång till oceangående direktsjöfart säkras.

När vi lämnar Amerikaskjulet inser vi att vi aldrig bad att få se trappan Greta Garbo gick nerför när hon skulle resa med M/S Gripsholm.

Image
Maria Hedlund, vice vd, Lindholmen Science Park

Lindholmen Science Park: Ett av de mest kunskapsintensiva områdena

Lagom till Göteborgs 400-årsjubileum 2021 ska man kunna ta linbanan från baksidan av Järntorget där en halvö planeras byggas rakt ut i älven och 200 meter västerut längs Masthuggskajen med plats bland annat för Göteborgsföretaget Elof Hanssons planerade Global Business Gate, en klustermiljö för verksamheter inom internationella affärer. Var 45:e sekund ska en gondol fara över älven till ändhållplatsen borta vid Wieselgrensplatsen på Hisingen vilket motsvarar kapaciteten för en spårvagnslinje, kanske det enda kapacitetsmått en göteborgare till fullo begriper. 

Den som vill stiger av gondolen vid Lindholmen som för någon som var med och byggde det sista fartyget på varvet 1976 måste framstå som en göteborgsk rymdkoloni med Wingårdhs kulörta hus Kuggen som blickfångare. Lindholmen har blivit Göteborgs mest kunskapsintensiva och expansiva område. Här arbetar, studerar, forskar eller bor över 20 000 personer och målet är att den siffran ska vara 30 000 personer senast år 2020. Under varvsepokens glansdagar arbetade som mest 7 000 människor här ute. De representanter för Älvstranden Utveckling, Chalmers och Ericsson som skissade på nya möjligheter i resterna efter det nedlagda varvet var med andra ord rätt ute. 

– Vi är ett välutvecklat land, vi har väldigt framstående industrier och forskare här. Och när vi möts i nya konstellationer föds nya idéer och ny kunskap. Du ska nästan inte behöva ta på dig jackan här för att kunna träffa någon som är väldigt olik dig, ta en kaffe och stöta på ytterligare någon du inte hade förväntat dig och där föds en idé som skapar nya möjligheter och nya tankar, säger Maria Hedlund, vice vd och chef för marknad och kommunikation på Lindholmen Science Park.

Lindholmen Science Park är en internationell företagspark och samverkansmiljö där aktörer från näringsliv, akademi och samhälle drivit forsknings- och utvecklingsprojekt i olika konstellationer i snart sjutton år inom transport, media samt informations- och kommunikationsteknik. 

Science parks är internationellt vedertagna verktyg för samverkan mellan akademi och näringsliv, innovationsbaserad tillväxt samt regional utveckling. Tillsammans med Sahlgrenska Science Park (life science) och Johanneberg Science Park (samhällsbyggnad, energi, material och nanoteknik) utgör man stadens tre Science Parks-miljöer. 

Den här typen av ekosystem är avgörande för att främja innovationskraft, möta nya samhällsutmaningar och stärka regionens konkurrenskraft. Och att Göteborg är en hot spot när det gäller innovationskraft visar Europakommissionens regelbundna kartläggningar. Det är nästan så att man tycker sig känna det i den saltstänkta luften.

– Se på de sista etableringarna nu som CEVT och Zenuity, det joint venturebolag som Volvo och Autoliv har skapat för att utveckla programvara för autonoma fordon. Båda ville hit. Vi har flera internationella företag som hör av sig och vill etablera sig här. Och alla vill inte ”bara” ha 450 kvadratmeter kontorsyta – flera vill ha hela hus.

Image
Andreas Svenungsson, ansvarig för samhällskontakter och partnerskap, Volvo Group

Volvokoncernen: 60 procent av forskningsresurserna

Om vi tar den där linbanan som inte finns ännu från Lindholmen över Hamnbanan och Lundbyleden och kliver av på nästa hållplats hamnar vi i Volvokoncernens Campus Lundby. 

Det är nittio år sedan en liten öppen bil vid namn Volvo ÖV4 rullades ut ur en nedlagd kullagerfabrik i Lundby, Nordkulan kallad, och förändrade svensk industrihistoria. I dag delas Volvomärket av två bolag, den Geelyägda personbilsdivisionen Volvo Cars ute i Torslanda och Volvo Group som bland annat tillverkar lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner samt båt- och industrimotorer. Sedan årsskiftet ligger huvudkontoret i Lundby och på sikt ska all verksamhet i Göteborg utom produktionsanläggningen i Tuve samlas här.

– Jag är boråsare, inleder Andreas Svenungsson när han ska börja berätta om Göteborg och börjar skratta.

– Och där var vår intervju över, säger fotograf Bengt Kjellin.

Nu är inte Andreas bara boråsare, han är även sedan 2013 ansvarig för samhällskontakter och partnerskap på Volvo Group. Som sådan ser han till att ha förståelse för vad som sker i omvärlden och hur det påverkar Volvo och Volvos affär. 

Hur viktig är Volvokoncernens koppling till Göteborg?

– Den är oerhört viktig. För att förstå framtiden måste du förstå historien. Även om världen är vår marknad så är Göteborg vår plattform, vår bas. Sedan har vi ju produktion och ett industriellt system här i regionen. Men framför allt är det mycket här vi satsar på vår forskning och utveckling. Vi lägger cirka 60 procent av våra forskningsresurser i Sverige så det är viktigt att vi också har ett forskningssystem som är gynnsamt för oss, annars kan man ju forska i andra delar av världen.

Fordonsindustrin genomgår ett antal parallella revolutioner just nu och de två Volvobolagen är ledande inom alla, både på personbils- och transportsidan. Så 90 år efter startupförsöket med biltillverkning där SKF stod för kulorna om uttrycket ursäktas är det Volvos satsningar på att bli branschledande inom elektrifiering, automatisering och uppkoppling som lägger stor del av grunden till Göteborgsregionens utvecklingssprång.

– Då blir det lätt mycket fokus på innovationsfrågor och forskning och utveckling. Men också på att vi har fortsatt bra förutsättningar för produktion. Det pågår en strid om kompetensen i världen och den striden måste Sverige och Göteborg vinna för att vara fortsätt konkurrenskraftiga. Då är det verkligen viktigt att vi har en bra samverkan med samhället och akademin och att vi ser till att vi har attraktiva miljöer för våra anställda och att det finns en fungerande välfärd. Alla de bitarna är avgörande när människor fattar beslut om var man vill bo och verka.

Man ska inte underskatta den geografiska faktorn, säger Andreas Svenungsson, det finns forskning från Kalifornien och Silicon Valley som visar att är det mer än trettio minuter mellan innovatör, entreprenör och investerare sjunker sannolikheten att det skulle bli en bärande affär för bolaget dramatiskt. Geografisk täthet skapar effektivitet. 

– Jag brukar säga det att den här planerade planskilda korsningen nere vid Lundbyleden är den viktigaste länken i hela Volvos globala värdekedja. Det är redan sådant flöde av kunskap mellan Lundby och Lindholmen – kan vi transportera oss även fysiskt på ett smidigare sätt kan vi också utveckla nya koncept. Lundby-Lindholmen är djupt sammankopplade men vi kan bli ännu tajtare i framtiden.

Image
Johan Trouvé, vd, Västsvenska Handelskammaren

Västsvenska Handelskammaren: Två vitt skilda världar

I den där framtiden tar vi 55:ans elbuss som Andreas Svenungsson vill dra upp till Campus Lundby och åker tillbaka till fastlandet över den nya Hisingsbron. Nu blir det istället till att traska ner till Hjalmar Brantingsgatan och ta 5:ans spårvagn in till Brunnsparken vilket har sin charm det också. Vi promenerar sedan bort förbi Trädgårdsföreningen till Gamla Ullevi och Skanskas nya kontorshus Park49 mitt emot Katolska kyrkan.

Här på de nedersta två planen huserar sedan ett drygt år Västsvenska Handelskammaren, en organisation för näringslivet i Västra Götaland samt Kungsbacka och Varberg i Hallands län. 

Handelskammaren har gamla anor och grundades 1661 som ett Köp- och handelsgille. I dag företräder man 2 900 medlemsföretag och försöker påverka politiska beslut inom fem områden – industripolitik, infrastruktur, kompetensförsörjning, lokalt företagsklimat och stadsutveckling. 

Alla möbler är lokalt tillverkade, i de boxformade hyllorna står västsvenska industriprodukter – kullager, bränslekopplingar, kofibervävar och ekologiska hudvårdsprodukter. Inredning som hyllning till Västsverige kort och gott. 

Vi träffar Johan Trouvé, vd för Västsvenska Handelskammaren, i ett konferensrum kallat Testbanan. 

– Vi tröttnade på att konferensrum i Göteborgstrakten heter Hönö, Skagerack och Vinga. Istället har vi rum som är uppkallade efter rumsligheter som finns i våra efter elva olika styrkekluster i Västsverige, branscher där vi är unika, världsunika i Sverige åtminstone. Vi har fått Kasthall att specialdesigna heltäckningsmattor som ska associera till respektive kluster.

Mattan vi vårt rum ska få oss att tänka på fartränder och bilar nattetid. Mitt emot ligger Labbet som har life science tema med en matta som påminner om celldelning.

Johan Trouvé började som vd på Handelskammaren 2009, året efter den amerikanske investmentbanken Lehman Brothers konkurs. Det var fordonskris och mörka moln tornade upp sig över Göteborgsregionen. Året därpå kom SVT:s Uppdrag Gransknings reportage om ett antal misstänkta fall av korruption i Göteborgs kommun och Göteborg Energi. 

– Så det var väldigt mycket hängande huvuden. Sedan var det ett posttrauma efter Göran Johansson tror jag. En tid när man var lite vilsen. I dag har vi ett drag under galoscherna utan dess like, vi har rekordvolymer i hamnen, på antalet besökare i stan, på Landvetter. Och bilföretagen går som aldrig förr. Det är två vitt skilda världar för Göteborg.

Image
Carin Kindbom, vd och koncernchef, Svenska Mässan

Svenska Mässan: Mötesplats för ett par miljoner människor

Från Park49:s takterrass ovanför Västsvenska Handelskammaren kan man blicka ut över takåsarna längs Sten Sturegatan och se Hotel Gothia Towers tre torn resa sig bakom Scandinavium. Det senast byggda Tower 3 är med sina hundra meter Göteborgs högsta byggnad, nästan lika hög som containerkranarna ute i Skandiahamnen. I tornet intill, Tower 2, ligger Upper House med milsvid utsikt och en restaurang med gastronomiska ambitioner som siktar mot fler stjärnor än den första man fick av Guide Michelin 2016. Det är här uppe vi slår oss ner över en kopp kaffe och tillsammans med Svenska Mässans vd och koncernchef Carin Kindbom. 

Mycket vatten har runnit i Mölndalsån sedan 1918 då den allra första varumässan som lockade 530 utställare och 42 000 besökare. Gustav V kom ner från huvudstaden och invigde vad som skulle komma att utvecklas till Svenska Mässan koncernen. 

På den tiden maskiner och verktyg, metallarbeten, guld- och silverarbeten, porslin, textilvaror, träförädlingsprodukter, bokindustri, lädervaror – i dag event som Båtmässan, Vitalis, Power Circle Summit och Tandhygienistdagarna liksom hotell, restauranger, teater och spa. Förra året besökte närmare ett par miljoner människor från världens alla hörn Svenska Mässan och Gothia Towers. Man äter, man bor, man möts och utvecklar affärer, produkter och idéer. 

Och det är en Göteborgsregion med påtagligt gott självförtroende som speglar sig i glasfasaderna. Carin Kindbom ansvarar för en verksamhet med målsättningen att bli Europas mest attraktiva mötesplats. Och det i en bransch som är extremt konkurrensutsatt. Hon tror att Svenska Mässan har starka förutsättningar för att kunna nå den positionen.  

– Vår affärsmodell, att erbjuda allt under ett tak med hotell, mässhallar och mötesrum, restauranger, spa och andra faciliteter, ger oss en unik konkurrenskraft. Vi driver allt i egen regi och har dessutom ett fantastiskt cityläge som särskiljer oss bland våra konkurrenter. Vi jobbar också oerhört fokuserat med vår strategi kring helhetserbjudandet.

2018 fyller Svenska Mässan hundra år och det kommer att firas på många sätt. Men man firar lika mycket starten på de nya hundra. Och precis som tidigare stavas framtiden utveckling av både anläggning och innehåll för att kunna attrahera ännu fler besökare, vare sig vi talar om affärs- och privatresenärer, mässor, stora kongresser eller globala bolag som vill förlägga sin konferens i Göteborgsregionen. Entréerna ska byggas om, inte minst huvudentrén vid Korsvägen som behöver ett lyft för att matcha andra anläggningar i Europa. Utställningsytorna måste bli större och ett fjärde hotelltorn ovanpå huvudentrén och ett femte i hörnet mot Valhallabadet kommer öka hotellkapaciteten till 2 000 rum år 2030 mot 1 200 i dag.

Image
Charlotta Gummeson, vd, Sahlgrenska Science Park

Sahlgrenska Science Park: Branschen är en av de snabbast expanderande

Vi tar sexans spårvagn från Korsvägen genom berget under Carlanderska sjukhuset upp över Guldheden och ner till Sahlgrenska sjukhuset. På andra sidan den hårt trafikerade Per Dubbsgatan ligger Sahlgrenska Science Park inrymt i en gammal tegelfastighet uppe på Medicinareberget. Om ett par år kommer hela stadsmiljön runt gatan förändras när sjukhuset ska bindas samman med universitetets forsknings- och utbildningsverksamhet i ett life science-kluster kallat Sahlgrenska Life som kommer innebära en rejäl förstärkning av Göteborgsregionens position inom life science med en kreativ miljö för näringslivet.

Life science är den samlande benämningen på en tvärvetenskaplig industri som omfattar bland annat bioteknik, medicinteknik och läkemedelsutveckling. Branschen är en av de snabbast expanderande i Göteborgsregionen som förutom ett av Europas största universitetssjukhus med internationellt ledande forskning också hyser ett av Astra Zenecas tre globala strategiska forsknings- och utvecklingscentra i Mölndal. Med cirka 540 företag sysselsätter branschen runt 9 400 personer i regionen vilket innebär att nästan vart fjärde life science-jobb i landet finns här. 

– Vi står på fyra ben i vår verksamhet: infrastruktur, företagsutveckling, event och nätverk, säger Charlotta Gummeson, vd för Sahlgrenska Science Park. 

Hon verkar i en fragmentiserad bransch. Det finns några stora globala spelare i regionen med Astra Zeneca i spetsen plus mängder av folk inom akademin men många av life science-bolagen är små med 1-4 anställda. Det är där Sahlgrenska Science Park kommer in som sambandscentral och skyltfönster gentemot potentiella investerare. Ett slags NK för framtida lösningar inom vården.

– Vi har ett enda mål med vår verksamhet: att det ska bli fler anställda inom små och medelstora bolag i branschen. Fyra av fem nya jobb i den här sektorn kommer skapas där, säger Charlotta Gummeson och berättar 65 procent av bolagen på Sahlgrenska Science Park säger att de kommer anställa upp till fem personer inom ett år.

Image
Maria Knutson Wedel, vice rektor, Chalmers tekniska högskola

Chalmers tekniska högskola: Ett av världens mycket bra universitet

Köpmannen William Chalmers skapade sig genom Svenska Ostindiska kompaniets handel en förmögenhet som han testamenterade till Sahlgrenska sjukhusets verksamhet samt till inrättandet av en industriskola för fattiga barn, Chalmerska slöjdskolan som invigdes 1829 och utgjorde embryot till det som i dag är Chalmers tekniska högskola där vi kliver av spårvagnen på väg tillbaka till stan. 

Maria Knutson Wedel är Chalmersstudenten som blev kvar på campus. Blev erbjuden en doktorandtjänst ihop med näringslivet och disputerade i fysik, började undervisa i hållbar produktutveckling och tänkte skaffa sig ett riktigt jobb när hon fick möjligheten att vara med och bygga upp en modell för ingenjörsutbildning, det så kallade CDIO-projektet (Conceive, Design, Implement, Operate), som startade i samarbete mellan Chalmers, KTH i Stockholm, Linköpings universitet och MIT i USA. Bakgrunden var att industrin signalerat att de nyutexaminerade ingenjörerna var för teoretiska och saknade förmågan att realisera saker praktiskt.

I dag används modellen i varierande grad inom alla program på Chalmers där Maria Knutson Wedel är vice rektor för utbildning på grund- och avancerad nivå. Och för att inte ha ett riktigt jobb är hon påtagligt stolt över sin arbetsplats. Här finns en stark vi-känsla, man är lösningsorienterad och förändringsbenägen och miljön är väldigt dynamisk. Hon rabblar topplaceringar i diverse universitetsrankingar.

– Summa summarum är vi ett av världens mycket bra universitet. Vi är inte på den riktigt korta listan där man har Nanyang i Singapore, Stanford i USA eller Cambridge i England men vi är tillräckligt bra för att vara eftersökta samarbetspartner till universiteten på den korta listan. 

Och tillräckligt bra för att förse Göteborgsregionen med goda ingenjörer?

– Absolut. Och vi utbildar gärna fler. 

Regionen är inne i en väldigt expansiv period. Märks det på Chalmers?

– Ja. Vi har skapat åtta styrkeområden där vi samlar spetskompetens tvärs över våra institutioner för att, tillsammans med övriga aktörer i samhället, ta oss an globala och komplexa samhällsutmaningar. Till exempel inom styrkeområdena Transport och Samhällsbyggnad får vi allt fler förfrågningar om samarbeten. Vi ser också att av våra studenter får jobb allt fortare, idag har 98 procent relevant arbete inom ett år efter examen.

Image
Pam Fredman, rektor, Göteborgs universitet

Göteborgs universitet: Kanske spåras Göteborgsandan hit

Vi rullar ner med spårvagnen genom Landala och Vasastan och hoppar av vid Vasaplatsen där det tio meter höga Torgny Segerstedts-monumentet reser sig mot stenstadens burgna 1800-talsfasader.

Vasastaden växte fram under andra halvan av 1800-talet och en bit in på det nya seklet och vittnar om ett Göteborg som etablerat sig som Sveriges främsta handelsstad. Med industrialiseringen kom en ny elit av industriledare, skeppsredare och bankmän vars stora penningdonationer lade grunden för många av de kulturinstitutioner som byggdes under den här perioden. Man talar om kulturliberalernas och donationernas stad. Kanske går Göteborgsandan att spåra tillbaka hit.

Göteborgs universitets huvudbyggnad i Vasaparken är resultatet en donation av industrimannen Oscar Ekman, och invigdes 1907. Samma år likställdes högskolan med statsuniversiteten i Lund och Uppsala. Universitet fick Göteborg först 1954.

– Det fanns en vilja att betala tillbaka till samhället när man tjänat mycket pengar och då var det sjukvård, skola, kultur och utbildning man satsade på. Universitetet handlade också om att det fanns starka krafter i staden som insåg hur viktigt det var med kompetens och kunskap i det här samhället som växte så mycket redan då, säger Pam Fredman, Göteborgs universitets 18:e rektor ytterligare några månader när vi träffas, sedan går hennes elvaåriga förordnande ut

Hon sitter i ett rum utåt Vasagatan på vilken tusentals av universitetets studenter cyklar till och från sina föreläsningar varje dag. Till skillnad från Maria Knutson Wedel uppe på Chalmers fäster hon ingen större vikt vid rankingar. 

– Jag är skeptisk till rankingar, vilket jag uttryckt offentligt i många olika sammanhang. Göteborg är ett bredduniversitet och har i princip alla kompetensområden. Vi har norra Europas största konstnärliga fakultet med allt från symfonikerutbildning till design, foto, film. Sådant ger inga markeringar i de flesta rankingar. Det man rankar är egentligen teknik och medicin och till viss del naturvetenskap, andra områden struntar man fullständigt i, det är inte intressant med statsvetare, humanister och historiker. Men om man tittar på enskilda delar i det som rankas så är vi jättebra. När det gäller exempelvis medicin ligger vi på plats 50 i världen, Vi är framför allt starka inom den kliniknära forskningen och har lång tradition av samarbete med läkemedels och medicinteknik industrin. Och vi är bland de tio bästa i världen när det gäller odontologisk forskning.

Image
Gustaf Dicksson, Anders Björnsson och Mathias Nilsson på Höga Nord Rekords

Höga Nord Rekords: Sätter den riktiga Göteborgsscenen på kartan

Vi lämnar Pam Fredman utanför universitetsbyggnadens entrétrappor och vandrar ner mot Västra Hamngatan där vi slinker in på en gård på Kyrkogatan för en kaffe på Kafé Höga Nord. Om Svenska Mässan ska bli Europas mest attraktiva mötesplats är den här gården ungefär Europas minsta med juicekällare och champagnebar som båda två omnämndes i Vogues hyllningsartikel om Göteborg i början av maj. Om Vogue även besökte Kafé Höga Nord med den angränsande skivbutiken Musiclovers Records längst in på gården framgår inte. Hade de gjort det hade de sprungit in i en dröm av vinylplattor, soppa, småkakor och kaffe. 

– Skivbutiken hade vi här sedan tidigare men vi fick möjligheten att ta över grannlokalen som är nu är kafé. Och tanken med kaféet var att man skulle försöka forma detta till någon form av samlingsplats för folk som gillar musik och kultur som kanske flyger lite under radarn, säger Mathias Nilsson, en av skivbolaget Höga Nord Rekords tre grundare.

– Vi har hållit igång lite drygt ett år nu med skivbutiken och kaféet som en sammankopplad enhet och det har faktiskt blivit väldigt bra. Det blir mycket möten med folk som man vanligtvis inte hade träffat. Mer än bara kaffe och mer än bara skivor. Och med den här posha champagnebaren mitt emot har det blivit möten sociala grupper emellan som är väldigt nyttiga.

Skivbolaget Höga Nord Rekords kontor ligger en bit härifrån på Drottninggatan där man sitter tillsammans med ett par andra lokala aktörer, Skiva och PK Musik. 

– Vi driver två skivbolag, Höga Nord Rekords och Omlott. Höga Nord är kanske det lite mer etablerade av de två, säger Anders Björnsson. 

– Vi ger ut mycket grejer från Sverige men vi försöker framför allt fånga upp de bra Göteborgsakterna. Det är till stor del instrumental psykedelisk musik i olika former, drar väl lite åt elektronisk dansmusik, men vi försöker hålla det så brett som möjligt och inte hamna i någon genre. Så håller vi en väldigt strikt grafisk mall för utgivningarna, vi har tittat mycket på skivbolag som Factory och Impulse. Omlott är väl egentligen skivbutikens skivbolag, det är mer improvisationsmusik och jazz. Spretigare och yvigare såväl grafiskt som musikaliskt.

De senaste två åren har Höga Nord fokuserat på utlandet, mest på England men även Frankrike, Japan och USA. 

– Det har verkligen exploderat, i synnerhet i England. Det är kul att kunna sätta vad vi anser är den riktiga Göteborgsscenen på kartan med Höga Nord. Folk kommer hit från utlandet för att titta på kaféet, nästan som pilgrimsresor. Det är mäktigt, säger Mathias Nilsson.

Image
Patrik Andersson, vd, Business Region Göteborg

Business Region Göteborg: Självförtroendet har kommit tillbaka

Sahlgrenska huset på Norra Hamngatan uppfördes 1753 som handels- och bostadshus för Birgitta Sahlgren. Gustav III valde att övernatta här vid sitt besök i staden 1773 istället för i det förfallna landshövdingeresidenset på Södra Hamngatan och kunde när han gick ut på den tudelade trappan se ut över Stora Hamnkanalen som grävts ut under 1620-talet och var Göteborgs första anlagda hamn. Man hade velat ta med honom till Sjöfartsverkets driftcentral uppe på Amerikaskjulets tak och visa vad som blev.

I dag håller Business Region Göteborg till i det gamla palatset. Business Region Göteborg är Göteborgs Stads helägda, icke vinstdrivande näringslivskontor och arbetar för att främja ökad sysselsättning och tillväxt i Göteborgsregionens tretton kommuner. 

Patrik Andersson med förflutet på Swedbank är vd på Business Region Göteborg sedan 2010. Hans tidshorisont är därmed snarlik vd-kollegan Johan Trouvé på Västsvenska Handelskammaren och han har upplevt ungefär samma resa för Göteborgsregionen.

– Från en oerhört låg självkänsla, känslan av att stan mer eller mindre skulle gå i konkurs, till i dag med ett självförtroende som kommit tillbaka och en helt annan energi som sakta byggts upp. Men det händer fortfarande någon gång i veckan att folk frågar mig om det verkligen går bra för regionen. Ligger man inte nära statistiken eller arbetar i företagen har känslan kanske inte riktigt nått fram.  

Varför inte?

– Det beror på att antal saker. Det var en finanskris som gick oerhört djupt i Göteborg med tusentals människor som blev varslade i många sektorer och tydligast inom fordonsindustrin. En annan orsak är att det förtroendet för den lokala politiken fick sig en rejäl törn på grund av en del kommunala skandaler och det har varit en enormt infekterad debatt kring de här stora infrastrukturinvesteringarna som Västlänken där många upplevt att man inte blivit lyssnade på. En tredje orsak som gjort sig gällande på senare år är segregationen, att samhället är tudelat. De här sakerna tillsammans gör att det blir svårt att förlita sig på kraften i det som händer i regionen nu. 

Vilka är regionens styrkor?

– Regionens absolut största styrka, om vi talar om näringslivet, är tveklöst industrins stora och djupa kapacitet och höga förädlingsvärden som bottnar i väldigt mycket forskning och utveckling för morgondagens produkter och tjänster. Det går aldrig att underskatta industrins betydelse för vår region och Sverige. Och det är inte bara två Volvobolag utan det finns så oerhört mycket fler bolag inom den industriella sektorn. Du har Huaweis 5G-utveckling som delvis ligger i Göteborg, du har hela life scienceindustrin, IT-industrin, rymdindustrin. När hela den sektorn ligger på en globalt ledande nivå, har fart i sina affärer och får effekt utifrån sin forskning och utveckling, då får det enormt stora dynamiska effekter på den övriga ekonomin. Sedan finns det en leveransförmåga från Chalmers och Göteborgs universitet som vi inte får glömma. Plus att vi har en hamn och en logistikaffär som är ledande. 

Print this page:

Tip a friend

Bottom content