Article image
Matsvinn Innovationslabb

Idéer för minskat matsvinn tar form i Innovationslabb

Branschdialog i form av ett innovationslabb är det första steget när staden och näringslivet tillsammans definierar sätt att minska klimatpåverkan. I Gothenburg Climate Partnership möts en mängd aktörer för att identifiera samhällets hållbarhetsutmaningar, utkristallisera idéer och omvandla dem till konkreta samverkansprojekt. Nyligen inleddes en dialog kring ett brännande hett ämne: matsvinnet.

Main content

Ungefär 20 procent av den mat som serveras i storkök som till exempel restauranger, hotell och offentlig sektor hamnar i avfallet i stället för i folks magar. Det är ett jätteproblem, inte bara då det slukar både pengar och resurser utan också för att det påverkar klimatet; matproduktion och matavfall är i dag den tredje största källan till koldioxidutsläpp. Göteborg och Västra Götalandsregionen har satt som mål att halvera sitt matsvinn fram till 2030 – och då välkomnas alla idéer och initiativ. Därför har just matsvinnet i storkök och livsmedelshandel kommit att intressera Gothenburg Climate Partnership, GCP, som är Business Region Göteborgs verksamhet för att driva samverkan mellan staden och näringslivet för att minska klimatpåverkan. I slutet av maj hölls därför ett innovationslabb, vilket är steg 1 i GCP:s metod.

– Ämnet ligger helt rätt i tiden. När vi skickade ut inbjudan blev evenemanget fullbokat otroligt snabbt och vi fick med många relevanta aktörer, från hållbarhetsansvariga på det stora livsmedelskedjorna, representanter för Göteborgsmodellen, måltidsplanerare och förskoleförvaltning till arkitekter, varumärkesdesigners och frivilligorganisationer, säger Anastazia Kronberg, projektledare på GCP.

Förebyggande tema
Temat som innovationslabbet utgick ifrån hade ett förebyggande perspektiv, det vill säga hur man i storkök eller dagligvaruhandel kan påverka enskilda personer att tänka och agera mer klimatsmart för att minska matsvinnet. Innovationslabbet hölls i samverkan med Västra Götalandsregionens satsning Klimat 2030, nätverket GAME/Agenda 2030 i Väst, Gothenburg Action for Management of the Environment. Christopher Malefors, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala med fokus på matsvinn i alla led, från jord till bord, var en av dem som inledde dagen med en av flera inspirationsföreläsningar.

– Om allt matsvinn kom från ett land, skulle det vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser efter USA och Kina. Det krävs idéer, personer som driver frågan och insatser längs hela kedjan för att få till stånd en förändring. Det serveras ungefär tre miljoner måltider i offentliga kök i Sverige varje dag, så potentialen är enorm, säger han.

 

Image
Christopher Malefors höll inspirationsföreläsning och deltog på Innovationslabbet, han arbetar som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala med fokus på matsvinn i alla led, från jord till bord. Foto: Ylva Henriksson

Olika infallsvinklar i tydligt ramverk
En av styrkorna med innovationslabbet är att personer med olika kompetenser och från olika delar av samhället under en del av dagen grupparbetar kring det givna ämnet enligt en workshopsmodell som kallas service design-metoden.

– Just vad gäller matsvinn så har ju mycket tänkts redan och många idéer lanserats. Då är det en styrka att vi inom service design-metoden bland annat kopplar till förr, nu och framtid, vilket ger nya infallsvinklar. Och när akademiker, representanter från olika delar av livsmedelskedjan, kreatörer och offentliga aktörer alla spånar idéer tillsammans blir det väldigt brett, säger Anastazia Kronberg.

Christopher Malefors deltog i grupparbetet och kunde bidra med sin forskningsaspekt i en grupp som också bestod av en inredningsarkitekt, en restaurangägare, en designer samt en person som jobbade i hotellkök.

– Det var en bra spridning samtidigt som vi kunde utbyta erfarenheter och förenas i en gemensam frågeställning som berörde oss alla. I vår grupp tänkte vi både högt och lågt och diskuterade till exempel hur man skulle kunna motverka tallrikssvinn genom att enbart äta näringspiller, men landade slutligen i ett konkret förslag som kanske kan bli något i händerna på en driven entreprenör, säger han.  

Anastazia Kronberg är nöjd.

– Flera av idéerna är intressanta att gå vidare med och realisera. Till exempel en app som ger förslag på recept och inköp utifrån vad man redan har hemma med kort datum, tallrikar i olika storlek i serveringar, en vikbar ta-medtallrik med kylfunktion som gör det enkelt att ta med sig resterna efter utelunchen och andra digitala lösningar som bygger på den data som livsmedelsbutikerna redan har om sina kunder, säger Anastazia Kronberg.

Samverkan fortsätter
Nästa steg i GCP:s metod är att projektifiera. Det vill säga undersöka vilka av idéerna som föddes under utmaningsidentifieringen som skulle kunna bli verklighet. Det görs genom att bjuda in de deltagare som vill gå vidare med någon av idéerna till ett första möte. Målet är att från idéerna gå till konkreta projekt inom ramen för GCP så att näringslivet och staden tillsammans kan bidra till minskad klimatpåverkan.

– Vi driver inte projekten, men vi möjliggör dem genom att vara en neutral plattform. Vi kan också tillföra kompetens som behövs, till exempel inom IT eller juridik, koppla på offentliga aktörer och vara ett stöd i processen framåt. Tillsammans kommer man längre, säger Anastazia Kronberg.

Print this page:

Tip a friend

Bottom content