Article video

Kajsa Dahlsten om företagsklimatet: ”Det handlar om ett samspel”

PROFILEN:

– Det är viktigt att de högsta politiska företrädarna, oavsett färg, hela tiden säger till företagen att ni är viktiga, det är ni som skapar grunden för vår gemensamma välfärd. Det är a och o för hur man ska lyckas i sitt företagsklimatarbete.

Det säger Kajsa Dahlsten, näringslivsutvecklare med ansvar för företagsklimatet, i vår intervjuserie med medarbetare på Business Region Göteborg som på olika sätt bidrar till utvecklingen av regionens näringsliv.

Main content

En glad västmanländska i förskingringen som ägnat nästan 20 år av sitt liv åt att på olika sätt skapa goda villkor för näringslivet här i Göteborg och Västsverige. Och som drygt 30 år efter flytten från den lilla bruksorten Kolsva tycker att hon kvalar in som göteborgare även om hon och familjen slagit sig ner i Kungsbacka.

Så beskriver Kajsa Dahlsten, näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg med ansvar för företagsklimatet, sig själv.

Hon är civilekonom och journalist i botten men ekonomistudierna är närmast preskriberade säger hon, det var så länge sedan. Med dubbla utbildningar har hon å andra sidan kunnat kosta på sig ganska tvära kast i arbetslivet.

– Mitt cv är smått schizofrent och jag har jobbat med allt från fundraising på Chalmers till ekonomijournalistik på GP. Nu kan man se att det finns gemensamma nämnare i allt jag gjort, nämligen att det mycket handlat om att sätta ihop och se sammanhang i stora mängder av information. Och hur man ska ta sig vidare på basis av den helheten.

Du kom till Business Region Göteborg 2017 efter elva år på Västsvenska Handelskammaren. Vad gjorde du där?

– Jag jobbade med näringspolitisk opinionsbildning och lobbying. Där satt jag utanför i en påverkansorganisation som en blåslampa och försökte påverka politiken och det offentliga i en viss riktning. Det är kanske Handelskammarens viktigaste roll. Samtidigt har Business Region Göteborg andra möjligheter att jobba inifrån med förändringsledning eftersom vi är både Göteborgs Stads och GR:s näringslivskontor. Men vi har ju väldigt många frågor gemensamt och verkar båda för att främja näringslivet i hela Göteborgsregionen.

Citat

Det finns få organisationer här i Göteborg som har hela den här komplexa paletten i sin verktygslåda.

Varför sökte du dig till Business Region Göteborg?

– Kommunfullmäktige i Göteborg hade beslutat att rikets andra stad äntligen skulle ta fram ett näringslivsstrategiskt program för hur man ska arbeta med näringslivsfrågor på ett samlat, strategiskt sätt, ett arbete som skulle koordineras av Business Region Göteborg. Då uppstod en tjänst som jag kände att jag bara måste söka – plötsligt fanns en chans att utnyttja alla de kunskaper, insikter och erfarenheter jag fick under alla år på Handelskammaren och faktiskt föra in det i framtagandet av det näringslivsstrategiska programmet tillsammans med Pia Areblad, projektledare, och Lars Ekberg, planeringsledare. Dessutom var Business Region Göteborg som organisation lockande. Det finns få organisationer här i Göteborg som har hela den här komplexa paletten i sin verktygslåda. 

Det näringslivsstrategiska programmet sjösattes förra året och du är numera näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg med fokus på företagsklimatet. Tungt ansvar tänker man?

– Jo. En före detta kollega till mig som är mycket klok sa att ”grattis Kajsa, nu har du att göra fram till pension”. Och det ligger väl lite i det. Det är ingen quick fix att ändra på företagsklimatet i Göteborgs Stad.

Vad kan du egentligen göra?

– Det här handlar om ett samspel. Mycket av företagsklimatet skapas i den interaktion som stadens förvaltningar har med näringslivet. Därför måste vi kroka arm med våra förvaltningar och andra kommunala bolag där man har mycket direktkontakt med företagare och få alla att göra ett ännu lite bättre jobb. Det handlar om attityder, såväl hos kommunala tjänstepersoner som hos politiker, gentemot näringslivet och företagarna. Men det handlar också om vilka attityder företagarna har gentemot oss. Vi måste skapa en större ömsesidig förståelse för varandras villkor och uppdrag. Som kommunal tjänsteperson gäller det att inse vilken betydelse ett lite bättre bemötande kan ha, samtidigt som man som företagare behöver känna till att den kommunala tjänstepersonen har ett antal regler och lagar att förhålla dig till.  

Men att jobba med attityder och visa det i bemötande kanske inte är hela lösningen?

– Nej, det är de mjuka delarna. Sedan har vi de hårda delarna och de handlar om handläggningstiden, att vi är effektiva i vårt myndighetsutövande. Det säger sig självt att med det enorma utvecklingssprång som Göteborg befinner sig i blir det av naturen svårare att hinna med, det är ett högt tryck ute på förvaltningarna. Men vi måste likafullt jobba i båda spåren. Servicen i vårt myndighetsutövande är ju till väldigt liten del något som vi på BRG kan påverka – de här frågorna ägs ute på förvaltningarna och vi måste därför få till en bra samverkan med dem.

Vi får ganska dåliga betyg på företagsklimatet i Göteborg i olika mätningar och ordet har nästan blivit ett skällsord. Är det rättvist?

­– Rättvist eller inte kan man bara konstatera att det finns ett förtroendegap mellan stad och näringsliv. Och första steget att överhuvudtaget kunna göra något åt det är ju att se sanningen i vitögat och säga att ja, vi har ett problem här som byggts upp under många, många års tid. Det började innan BRG fick samordningsuppdraget för de här frågorna. Tittar vi på Svenskt Näringslivs ranking har det varit ett sluttande plan. Nu ser vi äntligen en vändning, låt vara från låga siffror. Insiktsmätningen är lite annorlunda, där mäter vi kundernas faktiska upplevelse av den service de har fått i myndighetsutövningen och där har vi godkända siffror. Men de är på väg att vika de också.

Och de är sämre än i Stockholm.

– Sämre än i Stockholm, absolut.

Citat

Det finns en väldigt stor samsyn kring detta med attityder, att öka dialogen mellan Göteborgs Stad och näringslivet och att öka förståelsen. Problemet är hur man ska få det till konkret handling.

Känner du att det finns en samsyn mellan staden och näringslivet om vad som krävs för att företagsklimatet ska gå åt rätt håll?

– På många sätt ja. Det finns en väldigt stor samsyn kring detta med attityder, att öka dialogen mellan Göteborgs Stad och näringslivet och att öka förståelsen. Problemet är hur man ska få det till konkret handling. För om man jämför oss med Öckerö som år efter år toppar Insiktsmätningen eller Härryda och Partille som ligger väldigt bra till i Svenskt Näringslivs ranking så är de kommunerna mycket mindre än Göteborg. Det är som att lägga om kursen med en optimistjolle kontra en oljetanker, det tar mycket längre tid att få en kursändring i Göteborg. Och inom näringslivet kan det finnas en frustration över detta och att det ska behöva bli så många styrande dokument, papper och formalia innan vi kan gå till action. Så där råder kanske inte samma samsyn alla gånger.

Alldeles bortsett från att Öckerö, Härryda och Partille är mindre kommuner – har man varit mer besjälad av näringslivsutveckling där än i Göteborg? Har man bättre förstått vilken roll näringslivet spelar för samhällsutvecklingen?  

– Det vet jag inte om jag kan svara på. Men det är viktigt att de högsta politiska företrädarna, oavsett färg, hela tiden säger till företagen att ni är viktiga, det är ni som ger oss vår gemensamma välfärd. Det är a och o för hur man ska lyckas i sitt företagsklimatarbete.

Är vi där i Göteborg?

– Låt oss säga att det finns en utvecklingspotential. Men det faktum att det var ett enigt kommunfullmäktige som klubbade igenom det näringslivsstrategiska programmet är ett steg i rätt riktning. Fast vi har en tuff tid framför oss. Vi ser en konjunkturavmattning där Göteborgs Stad kommer få tuffa sparkrav och då blir det oerhört viktigt att näringslivsfrågan inte glöms bort. Kommunen ska fokusera på sitt kärnuppdrag men för att vi ska kunna generera skatteintäkter så att vi kan utföra kärnuppdraget måste vi ha välmående företag.

Man kan någonstans tycka att det där borde vara frågor som är bortom politiken, att det är en sådan självklar ekvation? 

– Ja. Men i den realpolitiska vardagen så kanske det här ibland tappas bort. Och då kommer också stadens stora organisation in. Det blir lätt stuprör – vi har väldigt många förvaltningar och bolag i den här staden och var och en förhåller sig till sina mål och inriktningsdokument och har inte nödvändigtvis det här helikopterperspektivet. Så vi måste även öka förståelsen inom staden, mellan stadens olika verksamheter för att undvika målkonflikter.

Citat

Vi kan naturligtvis inte bara pusha framåt utan att lyssna på andra men vi kan inte heller bli så ödmjuka att vi inte törs göra någonting.

Samtidigt som företagsklimatet sägs vara dåligt växer Göteborg så det knakar och näringslivet blomstrar.

– Verkligen. Och därför är det väldigt viktigt att vi som jobbar med de här frågorna runt om i stadens förvaltningar och bolag inte fastnar i den här negativa bilden av företagsklimatet, att företagen tycker vi är värdelösa oavsett vad vi gör. Vi kan naturligtvis inte bara pusha framåt utan att lyssna på andra men vi kan inte heller bli så ödmjuka att vi inte törs göra någonting. Jag tror på en kombination av samverkan och handlingskraft – och mod att våga gå framåt.

Vad hoppas du har hänt om säg fem år?

– Att vi har lyckats gå från ord till handling och genomfört en rad konkreta förbättringsåtgärder som också syns i resultaten av de mätningar som görs. Men också att snacket på stan är helt annorlunda när företagsklimatet kommer på tal. Magkänslan ska vara att i Göteborg är det enkelt att driva företag.

Och du kommer inte sakna att ha rollen som blåslampa längre?

– Jag kan vara en intern förändringsagent istället. Jag tycker förändringsagent är ännu coolare än blåslampa!

Färgbox

Stadens samarbete för företagsklimatet är en del av Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program. Läs mer om andra aktiviteter, programmet och vår målsättning här.

 

Print this page:

Tip a friend

Bottom content