Article image
Maria Knutson Wedel, vice rektor, Chalmers tekniska högskola

”KTH har en astronaut men vi har ett teleskop.”

– Det största hotet mot Göteborg och regionen är segregationen. Det går inte att sitta i ena änden av båten och säga att det läcker i andra änden för det är samma båt. Det är jättefarligt.

Det säger Maria Knutson Wedel, vice rektor för utbildning på grund- och avancerad nivå. Hon är en av tio röster Business Region Göteborg samlat under en rundtur genom staden för se på regionens möjligheter och utmaningar när vi tar språnget in i framtiden och skriver en ny berättelse om Göteborg.

Main content

Chalmers tekniska högskola

Köpmannen William Chalmers skapade sig genom Svenska Ostindiska kompaniets handel en förmögenhet som han testamenterade till Sahlgrenska sjukhusets verksamhet samt till inrättandet av en industriskola för fattiga barn, Chalmerska slöjdskolan som invigdes 1829 och utgjorde embryot till det som i dag är Chalmers tekniska högskola där vi kliver av spårvagnen på väg tillbaka till stan. 

Maria Knutson Wedel är Chalmersstudenten som blev kvar på campus. Blev erbjuden en doktorandtjänst ihop med näringslivet och disputerade i fysik, började undervisa i hållbar produktutveckling och tänkte skaffa sig ett riktigt jobb när hon fick möjligheten att vara med och bygga upp en modell för ingenjörsutbildning, det så kallade CDIO-projektet (Conceive, Design, Implement, Operate), som startade i samarbete mellan Chalmers, KTH i Stockholm, Linköpings universitet och MIT i USA. Bakgrunden var att industrin signalerat att de nyutexaminerade ingenjörerna var för teoretiska och saknade förmågan att realisera saker praktiskt.

I dag används modellen i varierande grad inom alla program på Chalmers där Maria Knutson Wedel är vice rektor för utbildning på grund- och avancerad nivå. Och för att inte ha ett riktigt jobb är hon påtagligt stolt över sin arbetsplats. Här finns en stark vi-känsla, man är lösningsorienterad och förändringsbenägen och miljön är väldigt dynamisk. Hon rabblar topplaceringar i diverse universitetsrankingar.

– Summa summarum är vi ett av världens mycket bra universitet. Vi är inte på den riktigt korta listan där man har Nanyang i Singapore, Stanford i USA eller Cambridge i England men vi är tillräckligt bra för att vara eftersökta samarbetspartner till universiteten på den korta listan. 

Och tillräckligt bra för att förse Göteborgsregionen med goda ingenjörer?

– Absolut. Och vi utbildar gärna fler. 

Image
Maria Knutsson-Wedel , vice rektor på Chalmers

Regionen är inne i en väldigt expansiv period. Märks det på Chalmers?

– Ja. Vi har skapat åtta styrkeområden där vi samlar spetskompetens tvärs över våra institutioner för att, tillsammans med övriga aktörer i samhället, ta oss an globala och komplexa samhällsutmaningar. Till exempel inom styrkeområdena Transport och Samhällsbyggnad får vi allt fler förfrågningar om samarbeten. Vi ser också att av våra studenter får jobb allt fortare, idag har 98 procent relevant arbete inom ett år efter examen. 

65 procent av de nybakade ingenjörerna från Chalmers stannar i regionen och får jobb här. 10-12 procent får jobb utomlands även om det kan vara ett Göteborgsbaserat företag som lokaliserat ut dem. Många studenter som kombinerar en ingenjörsexamen med en ekonomiexamen hittar emellertid inte tillräckligt attraktiva jobb här i regionen utan drar till Stockholm. Men locka hit den typen av företag så kommer också de studenterna stanna menar Maria Knutson Wedel. Och identifierar en annan grupp vi borde ta bättre hand om: de internationella studenterna.

– Hälften av dem åker tillbaka men ganska många hade egentligen velat stanna kvar. 65 procent säger att det är svårt att hitta ett examensjobb i svenskt näringsliv, motsvarigheten bland de svenska studenterna är 12-13 procent. Så boosta våra företag att våga ta in internationella studenter även om de inte pratar svenska i fikarummet. De är högpresterande, de är hungriga, de är internationella. Och de har vågat lämna sina hemländer. De bidrar ju dessutom med erfarenheter som är helt avgörande i en global värld.

Vi ber Maria Knutson Wedel lägga ut texten om Göteborgsregionens styrkor och vill hon någon gång ha ett annat jobb kan hon sätta sig på turistbyrån nere på Kungsportsplatsen.   

– Som jag ser det är Göteborg den stora småstaden med internationell prägel. Stockholm är den lilla storstaden med alla nackdelar som hör storstaden till utan att ha det utbud som New York har. Vi har istället en sammanhållning, man behöver inte gå så långt innan man hittar gemensamma vänner. Sedan har vi geografin. Havet och skogarna. Det är ju helt otroligt, vi har liksom allt här. Vi har jättemycket tillverkningsindustri – SKF, Volvo, Astra Zeneca, Ericsson – och vi har jättemycket rymdindustri vilket är hur coolt som helst. Vi gör alldeles för lite reklam för Onsala rymdobservatorium – KTH har en astronaut men vi har ett teleskop.

Vem blir först med att trycka upp den t-shirten?

Om Maria Knutson Wedel fick önska sig något är det fler utbildningsplatser och fler studentbostäder. Plus att regionen och kommunerna uppvisade ännu mer drivkraft att peka på möjligheterna till utbildning i grupper som saknar akademiska traditioner.

– Det kan vara högre utbildning men det kan också vara kortare utbildningar eller praktiska utbildningar. Men att identifiera och hitta individer som skulle kunna gå vidare och skulle kunna bidra. Och leta där man inte brukar leta. 

Maria Knutson Wedel berättar om hur Angeredsgymnasiet vände sig till Chalmers och Göteborgs universitet när de skulle börja med naturvetenskapligt program igen och inte hade råd att bygga upp egna labb. Istället använder de Chalmers labb för sina fysiklaborationer och GU:s labb för biologilaborationer.  

– Jag hoppas att deras elever ser att det går att söka sig hit eftersom jag tror att det största hotet mot Göteborg och regionen är segregationen. Det går inte att sitta i ena änden av båten och säga att det läcker i andra änden för det är samma båt. Det är jättefarligt. Jag är uppvuxen i Biskopsgården så jag vet precis hur det ser ut runt det där hålet. Det är en oerhört falsk känsla av trygghet vi har om vi skapar en region där vi har områden som inte känner tillhörighet till samhället. Där är jag riktigt orolig.

Print this page:

Tip a friend

Bottom content