Article image
Kulturella och kreativa näringars export har ökat kraftigt – men färre anställs

Kulturella och kreativa näringars export har ökat kraftigt – men färre anställs

– Kulturella och kreativa näringar (KKN) betyder mer för Sveriges näringsliv än vad vi hittills har insett, säger Kristian Viidas, analyschef på Tillväxtverket i ett pressmeddelande. Enligt rapporten Kreametern håller strukturen inom kulturella och kreativa näringar på att omvandlas. Färre anställs och allt fler startar företag.

Main content

– Det finns en efterfrågan på kulturell och kreativ kompetens, till exempel kunskap om humaniora och estetik, även i andra delar av näringslivet. Vi drar slutsatsen att det kan behövas åtgärder som säkrar den kompetensen i framtiden, säger Kristian Viidas, analyschef på Tillväxtverket i det pressmeddelande som skickades ut i förra veckan i samband med att rapporten Kreametern släpptes.

Kulturella och kreativa näringar rymmer företag inom scenkonst, design, film, mode, musik och dataspel med mera. Gemensamt för dem är att de är företag som använder kulturskapande eller andra kreativa processer som sin affärsidé eller råvara. Det kan också vara företag som bygger vidare på andras skapande; till exempel genom att erbjuda lösningar för distribution och handel. Företagens produktion bidrar även till kulturella och sociala värden samt en stärkt attraktionskraft för de platser och sammanhang där produktionen sker, skriver Tillväxtverket i sitt pressmeddelande.

Rapporten visar att 231 000 personer i hela näringslivet är sysselsatta inom kulturella och kreativa områden vilket är över 5 procent av alla sysselsatta personer i Sverige, och antal företag inom KKN har ökat med 15 000 på 6 år.

Varuexporten ökade från 16 miljarder till nästan 21 miljarder, en starkare ökning än för näringslivet i genomsnitt.

Rapporten Kreametern pekar på att en strukturomvandling håller på att ske inom inom kulturella och kreativa näringar. Färre anställs och allt fler startar företag. Det kan finnas flera orsaker till förändringen.

Den så kallade gig-ekonomin med tillfälliga uppdrag syns inom de här näringarna. Ofta levereras slutprodukten till kund genom samarbete mellan flera små företag, inte sällan soloföretag, skriver Tillväxtverket.

– Resultaten i rapporten ger anledning till att fundera över om det finns behov av åtgärder som kan stärka utvecklingen i sektorn. Till exempel kan främjande och rådgivande organisationer överväga insatser för att stärka soloföretag, säger Kristian Viidas.        

RH

Det finns drygt 6 300 anställda inom kulturella och kreativa näringar i Göteborgsregionen, och cirka 16 procent av Sveriges kulturella och kreativa näringar finns i Västra Götaland. Men det är inte helt enkelt att avgöra vilka man ska räkna. Det finna många som är anställda på företag inom området som inte är kreatörer till exempel ledning och ekonomiavdelningar och det finns många kreatörer som är anställda inom till exempel fordonsindustrin. I den här studien har man fått med dem allihop, säger Rasmus Heyman områdesansvarig för kulturella och kreativa näringar på Business Region Göteborg.

Det är mycket glädjande att se hur insikterna av värdet av kultur och kreativitet bekräftas av stora kvantitativa analyser. Tyvärr är det dock många av utövarna som inte får del av det här värdet utan lever under fattigdomsgränsen. Det gäller framförallt egenföretagare inom bildkonst, konsthantverk, film och koreografi. Dessutom är konstnärer i genomsnitt är högre utbildade och har längre arbetstider än de flesta, och tyvärr sjunker deras inkomster i förhållande till medianinkomsten i Sverige.

Man kan ju se att det är väldigt många egenföretagare inom KKN-sektorn och många av dem är så kallade ofrivilliga företagare; de vill egentligen bara kunna utöva sitt yrke och företagandet blir ett oönskat måste. De blir då en viktig grupp att stötta, säger Rasmus.

Flera av branscherna är konjunkturkänsliga så konjunkturens läge avgör på kort sikt branschernas utveckling. Essensen av det man säljer är kreativitet, ofta i helt immateriell form. Det gör att branscherna kan vara nycklar för framtidens hållbara konsumtionsmönster. Ur det perspektivet finns det mycket att göra både för kulturen som egen produkt men också för att utveckla andra företags produkter och affärsmodeller med hjälp av kreatörer.

Vi hoppas att fler företag vill använda den förmåga att lösa problem och tänka nytt som finns inom KKN-sektorn. På Business Region Göteborg bjuder vi regelbundet in företag till Innovationslabb där kreatörer, behovsägare och företag arbetar med att tillsammans hitta lösningar på gemensamma utmaningar, Det är ett av många exempel på hur vi arbetar med att främja regionens kulturella och kreativa näringar. (Läs mer om Innovationslabbet här).

– Just nu håller vi på att kartlägga de kulturella och kreativa näringarna i Göteborgsregionen för att kunna se hut utveckingen går här, säger Rasmus.Jag ser fram emot att kunna presentarea den senare i vår.

 

Rapporten Kreametern Analys har tagits fram gemensamt av Tillväxtverket, Tillväxtanalys, Kulturanalys, Kulturrådet och Statistiska Centralbyrån, SCB.

Läs mer om rapporten här >>
 

Print this page:

Tip a friend

Bottom content