Article image
John Wedel

Logistik: Förutsättningarna är mycket goda men innovationstakten är för låg

Göteborgsregionen har goda förutsättningar, är rankad som Sveriges bästa logistikläge och med en forskning i världsklass, visar Business Region Göteborgs kartläggning av logistikklustret. Men låg lönsamhet försvårar utveckling och innovation. En konservativ bransch, stora fasta långsiktiga investeringar och många småbolag utan reell samverkan är några av anledningarna. John Wedel, Områdesansvarig för Transport och Logistik på Business Region Göteborg, förklarar varför.

Main content

Det vi ser är en relativt spretig bransch utan direkta samarbetsytor mellan företagen och mellan företagen och andra aktörer – frånsett från sjöfartsklustret på Donsö som fungerar mycket bra. Där finns en tät samverkan mellan bolagen, men också med andra samhällsaktörer.

- Jämför man med fordonsklustret så kan vi där se fler inbördes beroende mellan aktörerna. Inom transport och logistik finns en stor del små oberoende aktörer, så samarbetet finns inte riktigt på samma sätt, vilket gör att vi saknar en egentlig klusterbildning, säger John.

Men trots detta har Storgöteborg rankats som bästa logistikläge sedan 2005 av den ledande branschtidningen Intelligent Logistik. Rankingen baseras på faktorer kring bland annat yta, flöden, infrastruktur, kompetens och samarbetsklimat.

Regionen har en oerhört stark hamn och en bra flygplats. Även om det volymmässigt inte flygs speciellt mycket gods, så är det gods som flygs ofta av stort värde.

- Betydelsen av flygfrakt är oerhört stor. Kommer t ex inte en reservdel till en industri så kan hela verksamheten avstanna. Så den är mycket viktig för företagen i Göteborgsregionen, säger John.

I Göteborgsregionen har vi också en av världens starkaste akademier inom logistik med upp mot hundra seniora forskare. En stark akademi kräver en kritisk massa för att få upp nivån på forskningen, och den massan finns i regionen.

- Dessutom börjar regionen få gott om logistikmark och vi kan se att vi har många etableringar för logistikrelaterad verksamhet i Storgöteborg dit även Borås räknas, säger John.

Ytterligare förutsättningar för branschen är de mötesplatser som finns i regionen. Lindholmen Science Park och Johannebergs Science Park, Closer som är ett nationellt centra för transporteffektivitet och där till annan infrastruktur som tillåter tester och demonstrationer, som t.ex testbädden Asta Zero.

Men en stor utmaning är att få ut forskning och nya idéer i kommersiell tillämpning. Testbäddar och samarbeten behövs, men räcker inte. Det är ett problem, säger John.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth påpekade också detta när han besökte Transporteffektivitetsdagen på Lindholmen för ett par veckor sedan då han menade att vi måste bli bättre på att få ut idéer och erfarenheter till praktisk nytta.

Så vad är framgångsfaktorerna för att få fler kommersiellt bärkraftiga idéer?

- Vi behöver göra saker tillsammans! Samarbeten mellan ett antal företag med stöd av det offentliga och med stöd av akademi och institut, säger John.

Traditionell logistik och transportverksamhet har låga vinstmarginaler vilket gör det svårt för företagen att finansiera nya idéer och produkter – pengarna finns helt enkelt inte hos företagen själva.

- Goda idéer finns absolut i branschen men utvecklingen behöver finansieringsstöd. De flesta nya idéer är ju som bekant olönsamma i starten och där måste det finnas stöd för att komma upp i de volymer som krävs, säger John.

Dessutom handlar det om att stötta företagande.

- Många aktörer är små och kompetensen kring hur man går tillväga för att utveckla nya idéer finns inte alltid och här behövs stöttning och guidning, säger John.

Image
Göteborg

En av anledningarna till att branschen inte kommit längre i sin innovation kan ha med att drivkraften för kostnadsbesparingar inte funnits i någon högre grad. Transportkostnaderna är oftast små i en totalkostnad för en produkt, vilket kan vara en av förklaringarna till att innovationstakten inte är så hög inom transport och logistik i jämförelse med andra branscher. Varuägarna har nog inte tryckt på tillräckligt.

Dessutom, menar John, karakteriseras inte branschen av nytänkande – den är snarare traditionell och ser ut som den alltid har gjort. En lastbilstransport, eller en sjötransport ser nästan likadan ut som för hundra år sedan – med det stora genombrottet för containern som ett undantag.

Logistik kräver ofta stora fasta investeringar – en järnväg, en hamn, en väg till exempel. Detta bidrar till långa ledtider för förändring som också bidrar till en mer konservativ bransch.

Miljö- och klimatfrågan kan kanske vara den drivkraften som branschen behöver för att utveckla nya produkter och tjänster.

- Ett bra exempel är Fossilfri frakt, Tripel F, där möjligheterna för branschutveckling med klimatfrågan som drivkraft ges en arena och ett sammanhang, säger John.

Triple F, som ligger på Lindholmen, är statens forskning- och innovationssatsning som ska bidra till det svenska godstransportsystemets omställning till fossilfrihet. Här ska aktörsövergripande samverkan och kunskapsuppbyggnad skapas för att bidra till att minska godstransporternas CO2-utsläpp.

Framtida trender och utmaningar

Generella trender som också påverkar också logistikbranschen är såklart elektrifieringen, automatiseringen och digitaliseringen och här går det fort – och ofta är fordonsbranschen en pådrivare.

- Vi kommer se en närdistribution med elektrifierade fordon, medan långa transporter troligtvis kommer ske på elvägar. Det är jag helt övertygad om. Färjor och fartyg kommer att vara elektrifierade. Även elflyg och drönar-transporter är något som kommer inom en inte allt för lång framtid, säger John.

- Om man tittar på logistikbranschens mer specifika utmaningar så kommer e-handeln och de ökade kraven på snabb leverans att skapa stora utmaningar för branschen. Konsumenterna kommer i framtiden förvänta sig ”instant deliveries” d.v.s. leverans av varor inom några få timmar från order. Det kommer ställa oerhört stora krav på logistiken och en helt annan struktur för lagerhållning som t.ex mer citynära lagerhållning. Det innebär också att man måste ha en mycket mer effektiv slutdistribution, säger John.

Business Region Göteborg jobbar med förutsättningarna för industri, handel och logistikföretag.
Vi jobbar med infrastrukturfrågorna utifrån företagens behov och vi ser till att skapa nätverk och samarbeten, samt med förutsättningarna för hamn, flygplats och logistiketableringar.

Slutligen – vilket råd vill du skicka med till företagen i branschen?

- Branschen behöver ta till sig det som händer, med digitalisering, med möjligheten att bearbeta data, med elektrifiering, med samverkansmöjligheter, med automatisering och jobba med sin förändringsbarhet – det kommer att bli ännu mer avgörande för framtiden. Samtidigt måste varuägarna bli mer aktiva, säger John.

Print this page:

Tip a friend