Article image
Jonas Fasth, forskare på Handelshögskolan som undersökt hur ledare i små och medelstora företag kan skapa tillväxt på olika sätt.

”Småföretagen ger bästa bilden av tillväxt”

De stora företagen får mest uppmärksamhet i media och ses som konjukturindikatorer. Men det är i själva verket de små och medelstora företagen som bäst speglar innovation, sysselsättning och tillväxt menar Jonas Fasth, doktor i företagsekonomi på Handelshögskolan i Göteborg. Därför har han byggt sin avhandling på deltagande företag i tillväxtprogrammet Expedition Framåt.

Main content

Jonas Fasth har arbetat med tillväxtfrågor sedan han tog examen från Handelshögskolan i Göteborg för över 20 år sedan. Han har drivit konsultnätverk och varit egenföretagare, arbetat för Almi och för Business Region Göteborg med stöd och rådgivning. Och hela tiden har intresset och fascinationen för mekanismerna inom små och medelstora företag med tillväxtambitioner vuxit.

– Jämfört med de stora bolagen är det ofta betydligt kortare väg mellan tanke och handling och en tydligare koppling mellan ledningen och vardagen i det mindre företaget. Där händer och genomförs helt enkelt mer, och det lockar mig, förklarar han.

Fokus på de stora bolagen, framför allt i media, kan ge en upplevelse av att det är där företagandet sker ”på riktigt”.

– Visst, de har många anställda och händelser i dessa bolag påverkar många. Men om man slår ihop alla små och medelstora bolag är det ju de som är ekonomins motor. I Europa utgör SME:er 95% av alla företag och de står för 60% av sysselsättningen och bidrar i allra högsta grad till innovation och tillväxt. Men den bilden förmedlas inte alltid, säger han.

I Göteborgsregionen står småföretag för drygt 99% av alla arbetsställen (ett arbetsställe är adressen där man bedriver verksamhet, varje företag har minst ett arbetsställe) och för ungefär 73% av sysselsättningen.

Behov av SME-forskning

Samma tendens syns i forskarvärlden. När Jonas Fasth beslutade sig för att satsa på en forskarkarriär inom tillväxt kunde han konstatera att just SME:er i allmänhet, och tillväxtbolag i synnerhet, var relativt outforskade ur en akademisk synvinkel. Det gav honom en egen nisch inom företagsekonomisk forskning.

– Jag är intresserad av strategiskt ledarskap i tillväxtbolag och ville veta mer om hur företagsledare utvecklar sin förståelse och sina idéer, säger han.

Därför kom hans avhandling från 2018 att få titeln ”Företagsledares arbete och tillväxt”. Och underlaget hämtade han från Business Region Göteborgs Expedition Framåt-företag. 60 vd:ar i åldern 30–55 från företag i olika branscher och av olika storlek fick svara på frågor framför allt om hur de utvecklar sin förståelse – enkelt förklarat hur de tar reda på vad de ska göra för att gynna tillväxten i sitt bolag.

Närmiljön avgör förståelsen

Efter att ha intervjuat företagsledarna ingående kunde han konstatera att deras berättelser skiljde sig åt på tre avgörande punkter:

  • om de involverade många eller få personer i processen
  • om de utvecklade sin förståelse för tillväxt ”på golvet” eller i möten och aktiviteter som skedde utanför den dagliga verksamheten
  • om de arbetade strukturerat eller mer slumpmässigt för att gynna tillväxt.

Var företagsledarna placerade sig på de olika skalorna definierade deras närmiljö, något som Jonas Fasth beskriver som ett filter genom vilket de skapar sin förståelse. Han kunde sedan identifiera fyra olika närmiljöer, det vill säga fyra olika ledarstilar när det kommer till att utveckla sin förståelse.

Image
Matris för fyra typer av företagsledare

Överskådligt förklarat är de fyra ledarstilarna:
Röd – pratar med någon enstaka medarbetare, är väl insatt i produktion och process och testar sig fram. Blå – distanserar sig från det dagliga och jobbar gärna på strategisk nivå nära styrelse och ledning. Grön – involverar ofta medarbetarna och lyssnar till deras idéer och gillar formella möten och analyser. Orange – lyssnar gärna på leverantörer, kunder och konkurrenter och hämtar input från mässor och möten.

Alla är framgångsrecept

– Som i alla fall med färger och grupper är en ledare väldigt sällan en renodlad typ. Och hur man väljer att utveckla förståelse beror på många saker som till exempel utbildningsnivå och inriktning, hurdan organisation man jobbat i tidigare och tidigare erfarenheter. Det är mer personrelaterat än situationsrelaterat, säger Jonas Fasth.

Att olika typer och närmiljöer existerade var ingen överraskning för honom, däremot att samtliga ger goda förutsättningar för tillväxt.

– Den gängse normen för företagsledare är ”learning by doing” och att vara extrovert och nyfiken. Men när jag jämförde med företagens tillväxt och lönsamhet blev det tydligt att det finns många vägar till framgång. Du kan vara ensamvarg på jobbet eller involvera många medarbetare, du kan vara närvarande i produktionen eller springa på mängder av frukostmöten och branschaktiviteter – det finns många framgångsrecept, konstaterar han och tillägger:

– Flera företagsledare har reagerat på det med en viss lättnad och har sett det som en bekräftelse på att de inte gör fel trots att de kanske inte hinner vara ute och nätverka så mycket som de tyckt att de borde.

Villkor för prestation

I dag arbetar Jonas Fasth tillsammans med en större grupp för att kartlägga fler företagsledare, inte bara i Göteborgsområdet. Han vill också göra en uppföljning för att undersöka om sättet att utveckla förståelse ändrar sig över tid, med erfarenhet och ålder. Ytterligare ett ämne där han är övertygad om att små och medelstora bolag kan ge många svar är prestation.

–  Jag vill ta reda på mer om hur ledare skapar förutsättningar för sina medarbetare att prestera. Vi har inlett en förstudie och går nu in på del två som berör relationen till medarbetarna. Just inom området HR finns få studier om hur tillväxtbolag gör för att få relationer att fungera och där tror jag att det finns mycket intressant att lära.

Print this page:

Tip a friend

Bottom content