Article image
Patrik Andersson

Vd-utblick: Näringslivet engagerar sig allt starkare i klimatfrågan

– Att sätta klimatet mitt i affärsmodellen är framtiden. Dels av det enkla skälet att det inte finns någon annan uthållig väg att gå. Men också av rent kommersiella skäl, skriver Business Region Göteborgs vd Patrik Andersson.

Main content

Att näringslivet engagerar sig allt starkare i klimatfrågan är något jag känt i tre, fyra år. Man kliver fram mycket tydligare och man vill verkligen göra någonting för att skapa ett mer ekologiskt uthålligt samhälle. Det kan röra CO2-frågan, det kan röra elektrifiering. Eller ta planerna för Säve som inte bara adresserar en logistikfråga utan i lika hög grad handlar om elektrifiering och hållbara transporter, solcellspark och utveckling av elflyg. Övergången till eldrift inom fordonsbranschen kommer på bred front nu och vikten av kompetensomställning inom sektorn går inte att nog understryka apropå Volvo Cars framtida investeringar som varit på tapeten den senaste tiden.

Men det handlar inte bara om de stora företagen, det finns gott om små och medelstora företag som sitter på mycket vilja och idéer men där det ibland saknas resurser. Där behöver staden tydligare synliggöra vilka hjälpmedel och verktyg som finns för att få loss medel för innovation och utveckling. Göteborgs Stad behöver bli en testbädd för hela elektrifieringen och där måste också de mindre företagen bjudas in.

Ett annat sammanhang där jag ser företagens ökade engagemang är i Gothenburg Climate Partnership, ett långsiktigt samarbete mellan näringslivet i Göteborgsregionen och Göteborgs Stad för att minska vår klimatpåverkan. Staden löser inte sina klimatmål på egen hand utan en stor del av det praktiska arbetet ligger hos näringslivet. Och där krävs samarbete.

Gothenburg Climate Partnership har nu växlat upp farten och Business Region Göteborg processleder projekt som fokuserar på återbruk inom byggsektorn, utsläppsfria bygg- och anläggningsarbetsplatser och matsvinn. Företag som deltar är bland andra Chalmersfastigheter, IVL Svenska Miljöinstitutet, Fastighetskontoret, Lokalförvaltningen, Akademiska Hus, Castellum, Klövern, Västfastigheter, Tengbom, White, Coop, Willys, ICA och Liseberg.

Detta är bara början.

Att sätta klimatet mitt i affärsmodellen är framtiden. Dels av det enkla skälet att det inte finns någon annan uthållig väg att gå. Men också av rent kommersiella skäl – näringslivet behöver bli bättre på att navigera i en värld som i ökad omfattning kommer kräva fossilfria och klimatneutrala produkter.

 

Från det lokala till något lite mer avlägset, nämligen rymden. I år är det femtio år sedan Neil Armstrong och Buzz Aldrin tog människans första steg på månen, allt dokumenterat med kameror från Hasselblad vars ursprungliga hus ligger granne med Business Region Göteborg på Östra Hamngatan. Det är fascinerade att en kameratillverkare från Göteborg spelat en så viktig roll för utforskningen av månen och rymden och blivit en självklar del av stadens historia.

Vad kanske inte lika många känner till är vilken central roll Göteborg och Västsverige spelar för svensk rymdindustri. Branschen sysselsätter över 12 000 personer och mer än hälften av dem är placerade i Västsverige, främst i Göteborg och Trollhättan, där även en av landets tre rymdinkubatorer finns.

I höst har det varit mycket fokus på rymden när rymdbranschen argumenterat för att öka anslagen till rymdverksamheten för att inte Sverige ska tappa position. I regeringens budgetproposition för 2020 föreslås nu ökade anslag med 150 miljoner kronor årligen för rymdforskning och rymdverksamhet. Vad det beskedet betyder vågar jag inte uttala mig om men helt klart är att våra västsvenska, världsledande företag inom rymdindustrin som RUAG Space, GKN Aerospace och Saab har fått möjlighet att synas rejält på senare tid.

Det är både bra och välförtjänt – rymdindustrin är en viktig del av det västsvenska näringslivet och verksamheten av strategisk betydelse för många delar av samhället. Vi använder oss av mer och mer rymdteknik, teknik som inte hade möjliggjorts utan rymdforskning – det kan handla om positionering, om satellitkommunikation, om att kunna surfa på Stenafärjan eller när vi flyger. Dessutom sitter branschen på stor teknisk kompetens och sprider sitt kunnande också utanför rymdklustret.

Rymdindustri tjänar oss – och tjänas av Göteborgsregionen som röner större internationellt etableringsintresse än någonsin och som står för en tredjedel av landets privata FoU-investeringar. Här finns en stark utbildnings- och forskningstradition på Chalmers, vi har ett observatorium på Råö och ett antenn- och mikrovågskluster som tillhör de absolut främsta i världen.

Det är imponerande.

Att ha en stark rymdindustri i regionen är en enorm tillgång och något vi ska vara stolta över.

Print this page:

Tip a friend

Bottom content