Article image
Pam Fredman, rektor, Göteborgs universitet

”Vi ska vara stolta över att vi har sådan närhet till varandra.”

– Vi har oerhört mycket marin forskning där vi jobbar med olika aktörer i det marina klustret. Havet kommer vara en viktig del och vi kan faktiskt vara föregångare i internationella nätverk genom att samverka och utveckla saker och ting.

Det säger Pam Fredman, rektor på Göteborgs universitet. Hon är en av tio röster Business Region Göteborg samlat under en rundtur genom staden för se på regionens möjligheter och utmaningar när vi tar språnget in i framtiden och skriver en ny berättelse om Göteborg.

Main content

Göteborgs universitet

Vi rullar ner med spårvagnen genom Landala och Vasastan och hoppar av vid Vasaplatsen där det tio meter höga Torgny Segerstedts-monumentet reser sig mot stenstadens burgna 1800-talsfasader.

Vasastaden växte fram under andra halvan av 1800-talet och en bit in på det nya seklet och vittnar om ett Göteborg som etablerat sig som Sveriges främsta handelsstad. Med industrialiseringen kom en ny elit av industriledare, skeppsredare och bankmän vars stora penningdonationer lade grunden för många av de kulturinstitutioner som byggdes under den här perioden. Man talar om kulturliberalernas och donationernas stad. Kanske går Göteborgsandan att spåra tillbaka hit.

Göteborgs universitets huvudbyggnad i Vasaparken är resultatet en donation av industrimannen Oscar Ekman, och invigdes 1907. Samma år likställdes högskolan med statsuniversiteten i Lund och Uppsala. Universitet fick Göteborg först 1954.

– Det fanns en vilja att betala tillbaka till samhället när man tjänat mycket pengar och då var det sjukvård, skola, kultur och utbildning man satsade på. Universitetet handlade också om att det fanns starka krafter i staden som insåg hur viktigt det var med kompetens och kunskap i det här samhället som växte så mycket redan då, säger Pam Fredman, Göteborgs universitets 18:e rektor ytterligare några månader när vi träffas, sedan går hennes elvaåriga förordnande ut

Hon sitter i ett rum utåt Vasagatan på vilken tusentals av universitetets studenter cyklar till och från sina föreläsningar varje dag. Till skillnad från Maria Knutson Wedel uppe på Chalmers fäster hon ingen större vikt vid rankingar. 

– Jag är skeptisk till rankingar vilket jag uttryckt offentligt i många olika sammanhang. Göteborg är ett bredduniversitet och har i princip alla kompetensområden. Vi har norra Europas största konstnärliga fakultet med allt från symfonikerutbildning till design, foto, film. Sådant ger inga markeringar i de flesta rankingar. Det man rankar är egentligen teknik och medicin och till viss del naturvetenskap, andra områden struntar man fullständigt i, det är inte intressant med statsvetare, humanister och historiker. Men om man tittar på enskilda delar i det som rankas så är vi jättebra. När det gäller exempelvis medicin ligger vi på plats 50 i världen, vi är framför allt starka inom den kliniknära forskningen och har lång tradition av samarbete med läkemedels- och medicinteknikindustrin. Och vi är bland de tio bästa i världen när det gäller odontologisk forskning.

Pam Fredman ifrågasätter och vänder på perspektiven; basar man över åtta fakulteter uppstår förmodligen en hel del korsbefruktningar i tankarna. Som när vi för Göteborgsregionens styrkor och utmaningar på tal.

– Jag vill börja i en ända som jag nästan alltid känner att man behöver börja i när vi pratar om regionen och tillväxt för det blir oerhört snabbt ett näringslivsfokus. Jag är fullt medveten om att näringslivet är drivhjulet men det drivhjulet kommer inte överleva om vi inte har en offentlig sektor, om vi inte har en bra skola för alla, om vi inte har bra och god tillgång till sjukvård och mycket annat som bygger samhället. När Astra Zeneca flyttade över verksamhet från Lund och Manchester till Mölndal blev det väldigt uppenbart att de som kom hit kunde hitta intressanta jobb i hela världen. Det är den sociala miljön som är förutsättningen för att hela familjen ska trivas här. Att barnen kan gå i bra skolor och maken eller makan hitta ett jobb. För om livet här inte fungerar för resten av familjen så lämnar de ganska fort. 

Så även när regionen går så bra på väldigt många plan är det viktigt att titta på helheten. Man kan skämta om det här med här eventstad och kulturstad men det är inget skämt menar Pam Fredman, det är jätteviktiga faktorer för att vi ska ha ett bra samhälle. 

– Med det som bakgrund kan jag säga att vi tillsammans med Chalmers fyller en av de kanske viktigaste rollerna i det här sammanhanget därför att kompetensförsörjning behövs i alla sektorer – näringsliv, vård och skola, kultur och så vidare. Och den stora delen av den kompetens man har i ett samhälle har skapats eller utbildats i närmiljön. En tidigare undersökning visade att 8 av 10 som går ut från Göteborgs universitet och Chalmers stannar i regionen.

Med GU:s 38 000 studenter och Chalmers 12 000 har Göteborg 50 000 individer som i väldigt stor utsträckning rör sig inne i centrum och är en del av stadsbilden.  

– GU har alltid haft ett högt söktryck och vi får väl hoppas att det är våra intressanta utbildningar som lockar. Men en väldigt stark drivkraft, inte minst för internationella studenter, är att vi precis som Chalmers är ett cityuniversitet. Här är man en del av en stad med ett stort utbud och vi vet att det är en attraktionskraft för studenterna. Men bostadsfrågan är ett aber för alla.  

Image
Pam Fredman

Om du jämför med för elva år sedan då du började som rektor – vad har förändrats?

– Jag tycker att det har blivit ett mycket, mycket bättre klimat. Vi ska vara stolta över att vi har sådan närhet till varandra, Stockholm och Malmö kan inte visa upp det nära samarbetet som vi har. Intresset för Göteborgs universitet har också blivit betydligt större, förut var det bara Chalmers, jag är chalmerist själv så jag kan stå för det. Men det är duktiga forskare med stora internationella nätverk och högt anseende på Göteborgs universitet som drar hit de riktigt stora konferenserna på Svenska Mässan. Sedan är Svenska Mässan och Göteborg & Co fenomenalt duktiga på att hjälpa till och paketera det, det är därför vi vinner kampen när vi vill ha hit stora konferenser. 

– Sedan har vi det som vi inte tycker är bra och det måste vi ta i. Vi har till exempel en skola som inte räcker till för alla. Jag delar inte uppfattningen att skolan har blivit så förbaskat dålig men vi har ett större antal elever som faktiskt inte riktigt hänger med. Göteborgs universitet är en av de största lärarutbildarna i landet och vi har fått ett kraftigt ökat uppdrag vad det gäller lärarutbildningen på grund av lärarbristen. Vi måste lösa detta. Vi har väldigt mycket kompetens som vi inte tar hand om ute i skolorna liksom bland nyanlända, det är en viktig del att ta med.  

Alla pratar om det goda samarbetsklimatet i regionen.

– Skulle man gräva i det här finns det ju det som är negativt också. Det är till exempel många som tycker att är svårt att komma in i det här samhället om man inte tillhör Göteborgsetablissemanget från början. Men det goda samarbetsklimatet tror jag har funnits väldigt länge. Många av de stora industrierna är gamla, industriledarna har till stor del sitt ursprung här och de som kommer utifrån känner att de måste gå in i samma system de också. Och jag tror att alla tycker att det är bra. 

Det må vara högkonjunktur i Göteborgsregionen just nu men vi är inte färdiga med kriser säger Pam Fredman. Dock – för varje kris växer sig regionen starkare tack vara den mångfald av kompetens som företagen härbärgerar.  

– Det var ju det som hände efter varvskrisen, det fanns så mycket kompetent folk som såg nya möjligheter.

Får Pam Fredman titta framåt vänder hon helst blicken västerut. Åt havet. För om tio år hoppas hon att vi inte bara pratar om bilindustri och läkemedel i Göteborgsregionen utan att vi har en marin del som är stark på världskartan med vågkraft, vattenbruk och vindkraft till havs. 

– Vi har oerhört mycket marin forskning där vi jobbar med olika aktörer i det marina klustret. Havet kommer vara en viktig del och vi kan faktiskt vara föregångare i internationella nätverk genom att samverka och utveckla saker och ting. Vi vill ju värna om mångfalden i havet samtidigt som vi vet att havet är en ny energikälla och proteinkälla med stor potential. Det kan bli en jättebusiness.

Print this page:

Tip a friend

Bottom content