Nu är dialogen om Göteborg igång

Bra läge, stark industri, god samverkan – men trista attityder. Det är några av de styrkor och svagheter i Göteborg som diskuterats i 50-talet dialogmöten när ett näringslivsstrategiskt program ska tas fram. Och projektledaren Pia Areblad har hittat stadens USP.
Möte hos Stena

Pia Areblad har en hektisk vår. Kalendern är intecknad med dialogmöten med företrädare för näringsliv och akademi runt om i staden. Det kan vara AB Volvo ena dagen, Småföretagarnas Riksförbund den andra och Johanneberg Science Park den tredje. Lägg till dialogmöten med Göteborg & Co, Business Region Göteborg och en första workshop med den så kallade referensgruppen och man förstår om Pia har andan i halsen mellan varven.

Det var sommaren 2016 som kommunfullmäktige fattade beslut att Göteborg ska få ett näringslivsstrategiskt program som även beaktar stadens position och betydelse för den regionala utvecklingen. Programmet ska paketera och kommunicera det Göteborgs Stad gör för att skapa förutsättningar för näringslivsutveckling men också identifiera vad som saknas eller behöver förstärkas.

Några detaljerade lösningar ska programmet inte föreslå, bara peka på möjliga förbättringsområden och komma med åtgärdsförslag på övergripande nivå för berörda nämnder, förvaltningar och bolag.

Till projektledare under 2017 utsågs alltså Pia Areblad, näringslivschef i Ale kommun. Och är det någon som kan bryta ner gamla strukturer och frigöra nya är det förmodligen hon. Med sin lite ovanliga bakgrund som dansare, danspedagog och statsvetare arbetade Pia i många år med att korsbefrukta konst och kultur med näringsliv och samhälle.

– Det är just i krocken man kan hitta nya lösningar som är väldigt spännande.

Under nästan tio år byggde Pia upp organisationen TILLT vars vision är ett kreativt samhälle där konsten bidrar till mänsklig tillväxt. 2010 lämnade hon vd-rollen på TILLT och började jobba med samma idéer på europeisk nivå.

2014 blev den dansande statsvetaren näringslivschef i Ale kommun och är tjänstledig från sitt uppdrag i en kommun som klättrat från plats 200 någonting till plats 55 på Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i landets kommuner.

– Jag tycker om saker som verkar lite halvt omöjliga, det är väldigt roligt att gå in i sådana projekt. Vi ska omfamna konflikten, känna entusiasm inför den, för konflikten är väldigt fruktbar för utvecklingen. Den står för en potentiell ny lösning.

Du som annars arbetar i en i sammanhanget liten ort, vad kan Göteborg lära sig?

– Det är samma krockar man är med om på olika sätt fast det är lite lättare och går lite snabbare i en mindre kommun. Men vi kan lära oss dialog, dialog och dialog.

Vårens dialogmöten ska ge input kring de behov som finns för att utveckla näringslivet. Utmaningarna att arbeta med är många, allt från att öka stadens produktivitet och stärka den internationella positionen till att säkra kompetensförsörjningen och möta klimatutmaningen.

Vilka reaktioner möts du av?

– Den första reaktionen är att ÄNTLIGEN – äntligen sker den här kraftsamlingen. Det finns en förhoppning och en glädje i att staden vill ta det här på allvar.

I dialogmötena utgår man från tre frågor: Med vilka nyckelord skulle du vilja beskriva näringslivet i Göteborg 2035? Vilka är stadens främsta styrkor ur ett näringslivsperspektiv? Vilka är de främsta svagheterna?

– Vi har haft dialoger med ett femtiotal företag och organisationer. De styrkor som kommer upp är vårt läge, vår starka industri och att det av tradition finns en väldigt god samverkan över gränser här. Svagheterna handlar väldigt mycket om trista attityder från tjänstemän, politiker, allmänhet och media när det gäller företagens roll för välfärden. Ytterligare en utmaning som dyker upp är bristen på delaktighet på arbetsmarknaden som påverkar näringslivet väldigt mycket. Till exempel har 30 procent av de som driver företag i Göteborg varit utsatta för kriminalitet på något sätt. 80 procent av dem får inte brottet uppklarat och många småföretag har inte råd med försäkringar för sådana här saker. Dessutom betonar flera att det saknas en övergripande vision eller berättelse om Göteborg.

Nyckelorden Pia samlar in från deltagarna ska ge input till den målbild för näringslivet 2015 som ingår i det näringslivsstrategiska programmet.

– Hur vi tror att näringslivet ser ut då är ju nästan omöjligt att säga. 60 procent av de jobb som våra förskolebarn kommer ha som vuxna är till exempel inte uppfunna ännu. Men vi lyfter blicken högt och tittar åt det hållet, åt 2035, och det kommer behövas tydliga målindikatorer och strategier för hur vi ska nå dithän.

Nyckelord som dyker upp på dialogmötena är kompetens, kapital, hållbart, tillgänglighet – och samverkan.

Pia Areblad plockar fram ett papper med ett ordmoln baserat på nyckelorden från alla workshops med näringslivet och lägger det bredvid ett annat ordmoln, det som blev resultatet av vårens första workshop med referensgruppen.

– Referensgruppen består av femton personer. Fyra representanter från kommunala bolag, två från stadsdelar och nio från förvaltningar. Det var ett fantastiskt möte, folk sa att de fått helt nya perspektiv. Det är olika värderingar i den här referensgruppen men nu lät vi gruppen definiera vilka ord man ville ha i målbilden för 2035 och jämförde med näringslivets målbild. Och det som kommer fram som ett gemensamt önskemål i båda grupperna är samverkan.

Där kom nyckelordet igen alltså: samverkan.

– Det är kanske där Göteborgs USP (unique selling point) ligger. Sverige är ofta ordförande i internationella organisationer och fredsmäklare i konflikter. Kanske är vi bäst på samverkan i hela världen. Och om Västsverige är bäst i landet på samverkan innebär ju det att vi är allra bäst här. Det ger väldigt mycket hopp. Om vi kan skapa de här innovativa lösningarna mellan branscher och sektorer, om vi verkligen ser mångfald och differentierade grupper som en resurs, då kan vi gå hur långt som helst. Det är jättespännande.

Färgbox

Business Region Göteborg ansvarar för processen att i samarbete med Stadsledningskontoret ta fram det näringslivsstrategiska programmet på Göteborgs Stads uppdrag. Programmet tas för 2018-2023 för att komma i fas med mandatperioderna och revideras 2023 för att löpa 2024-2028 med revision vart fjärde år. Sommaren 2017 går förslaget ut på remiss till näringsliv och akademi, under hösten till kommunala nämnder och styrelser och fastställs slutligen av kommunfullmäktige i mars 2018.

Projektgruppen bakom framtagandet av ett näringslivstrategiskt program för Göteborgs Stad består av Pia Areblad, projektledare, Kajsa Dahlsten, biträdande projektledare, samt Lars Ekberg, planeringsledare på Stadsledningskontoret.

 

Tip a friend