Så här påverkas Göteborgsregionen av att vi blir en miljon

I mars blev vi en miljon invånare i Göteborgsregionen. Siffran har ett starkt symbolvärde och Europas nya miljonregion står inför både möjligheter och utmaningar. Följ med på en resa mot framtiden.
Ullevi konsert

Från krönet på Älvsborgsbron är det 45 meter ner till vattenytan. Vinden är ganska kraftig här uppe, det blåser från sydväst och man kan se älvens krusningar skynda förbi Klippan. För drygt 50 år sedan, den 8 november 1966, stod dåvarande kommunikationsministern Olof Palme här uppe och invigningstalade och kunde sedan med ett saxklipp binda samman Sjöbergen i Sandarna på fastlandssidan och Färjenäs på Hisingen.

Göteborg på den tiden var ungefär 456 000 invånare stort och Göteborgsregionen samlade en total befolkning på runt 682 000 invånare. Staden var en tung industristad, varvskrisen låg några år bort och ute i Torslandafabriken byggdes den nyss introducerade Volvo 140-serien för fullt. I Angereds pastorala omgivningar hade miljonprogrammet påbörjats och barnen döptes till Mikael och Maria.

Vårvintern 2017 blir vi en miljon människor i Göteborgsregionen varav drygt 556 000 bor i Göteborg. Den gamla industristaden har blivit centrum för starka kluster inom IT och life science, på Lindholmens forna varvsområde ligger en internationell företagspark och Volvo Cars går i bräschen för självkörande bilar. Älvstaden projekteras för fullt och barnen får heta Oscar och Alice. Inte så få döps till Muhammed.

– Göteborg har alltid varit en lite mindre spelare men det är klart att när man når sju siffror i folkmängd, då växer man ju, då börjar man bli stor, säger Peter Warda, analytiker på etablerings- och investeringsavdelningen på Business Region Göteborg.

Någon har skrivit Doktor på en post it-lapp framför Peter Wardas namnskylt och det är han som suttit och räknat på befolkningen och kommit fram till att det rent matematiskt borde vara den 28 mars, "någon gång under kvällen grovt", vi får vår miljonte invånare i Göteborgsregionen.

– Det finns kompetenser här som kanske inte finns någon annanstans – mikrovågor, fordonskunskap, specialister inom life science och tekniska konsulter som är väldigt duktiga. Hela världen öppnar ju upp ögonen för sådan kompetens och det är en stark dragmekanism.

1,75 miljoner i arbetsmarknadsregionen     

Vi bor i en miljonregion alltså, ungefär som vilken Birmingham- eller Lyonbo som helst. Och miljonen är bara en av många att förhålla sig till för den som gillar sifferexcercis. Redan i dag har vi en pendlingsregion som består av 1,36 miljoner invånare som en konsekvens av dubbelspåret till Trollhättan. Med dubbelspår också till Borås på sikt blir vi 1,75 miljoner i arbetsmarknadsregionen.

First we take Trollhättan, then we take Borås. Och tvärtom.

Ska vi låta visionerna fara iväg ytterligare kan vi dessutom i en framtid prata om megaregionen Köpenhamn/Göteborg/Oslo med åtta miljoner invånare.

– Genom att vi blir en större region ökar mångfalden av olika spetskompetenser i regionen och det är den mångfalden som driver på dagens kunskapssamhälle, säger Henrik Einarsson, avdelningschef på etablerings- och investeringsavdelningen på Business Region Göteborg.

Citat

– Sedan år 2000 har vi växt med 150 000 invånare i regionen genom inflyttning och fler nyfödda. Det motsvarar ett helt Linköping.

Men vi nöjer oss med den första miljonen tills vidare. Och konstaterar att miljonregionen är inget som bara råkat hända, det är resultatet av en medveten strategi Göteborgsregionens 13 kommuner jobbat med under 2000-talet. Strategin har handlat om att förstora regionen genom pendling men också om att förtäta regionens centrala delar. Göteborg har varit en av Europas glesare städer och det skall det bli ändring på. För det är genom att stimulera regional tillväxt som vi blir konkurrenskraftiga.

– Sedan år 2000 har vi växt med 150 000 invånare i regionen genom inflyttning och fler nyfödda. Det motsvarar ett helt Linköping, Sveriges femte största stad, säger Henrik Einarsson.


All köpkraft, alla jobb och all kunskap detta innebär betyder jättemycket för regionen i form av ökad tillväxt, vilket också är en av anledningarna till varför Göteborgsregionen har lägre arbetslöshet än Stockholmsregionen. Att man passerar miljonen har ju inte ekonomin någon som helst aning om men siffran är viktig för att kunna synliggöra att vi är en tillväxtregion, att fler förstår hur snabbt vi växer och att vi faktiskt är en av de främsta regionerna i Europa när det handlar om både tillväxt och sammansättning. Att Göteborgsregionen är en region att räkna med.

Hela kunskapskedjan finns här

Fordonsindustrin har länge varit ett draglok i Göteborgsregionen och när vi nu blir en miljon invånare är det fortfarande här mycket av regionens styrka ligger. Det är ganska få platser i världen, i synnerhet i Europa, som har kunskap och möjligheter att bygga en färdig bil av en idé. Men det kan vi, hela kunskapskedjan råkar finnas här, nu dessutom mycket mer tekniskt avancerad än den någonsin varit tidigare, salig Volvo 140 får ursäkta.

– Vi befinner oss i ett extremt spännande skede där samma fordonsindustri som 2009-2010 målades ut som en utdöende bransch nu håller på att ställa om bilens drivlina till elektricitet samtidigt som den genomgår en revolution beträffande uppkoppling. Precis som när mobilen kopplades upp mot molnet. Och bägge de här områdena är Göteborg jättestarka på. Det innebär att det sker en enorm innovation i branschen, också på lastbilssidan, den är lika stor som personvagnar. De företag som kommer vara vinnare har en gigantisk marknad, säger Henrik Einarsson.

Och tillägger att man förenklar lite när man bara pratar om fordonsindustrin även om den är glödhet, det är egentligen allt som växer.

Citat

– Det är spännande när vi får olika kompetenser att mötas, det tror jag är framgångsreceptet framöver för att fortsätta hålla regionen konkurrenskraftig och med fortsatt hög innovationskraft.

Maria Strömberg, avdelningschef för kluster och innovation på Business Region Göteborg, anser att en av förklaringarna till Göteborgsregionens konkurrenskraft är att i princip alla branscher finns här och att det är hög nivå på dem. Dessutom ligger regionen geografiskt bra till i förhållande till Oslo, Danmark och Tyskland och att vi blir en miljon invånare gör regionen mer intressant att samarbeta med för till exempel Hamburg eller Köpenhamn.

Dessutom finns här ett unikt samarbetsklimat med en lång historia av samarbete mellan staden och näringslivet tillsammans med akademi.

– Det är spännande när vi får olika kompetenser att mötas, det tror jag är framgångsreceptet framöver för att fortsätta hålla regionen konkurrenskraftig och med fortsatt hög innovationskraft. Det gäller att skapa öppna mötesplatser och miljöer som vid våra science parks på Lindholmen, Sahlgrenska och Johanneberg, det är väl egentligen det man gjort i Silicon Valley. För de här mötena skapar inte sig själva, säger Maria Strömberg.

– Vi måste vara en attraktiv region för att få människor att flytta hit och det här kittet, de här mötesplatserna som håller samman alla kluster som kopplar samman företag med akademin och offentlig verksamhet, är en nyckel.

Investeringar för tusen miljarder

Den goda tillväxten har resulterat i över 100 000 jobb under motsvarande tid som Linköping flyttade hit. Detta har skapat ett uppdämt behov av att bygga bostäder och infrastruktur i regionen. Investeringsvärdet av alla regionens pågående och kommande stadsutvecklings- och infrastrukturprojekt beräknas landa på tusen miljarder kronor fram till 2035 varav drygt 400 miljarder inom bostadsbyggande.

Älvsborgsbron måste utgjort en spektakulär och smått overklig syn där den tornade upp sig mot Göteborgshimlen bortom hamnens alla kranar och varvsdockor i november 1966. Att stå där uppe i dag och försöka föreställa sig hela den stad, Älvstaden, som planeras på bägge sidor älven är möjligen än mer overkligt - om tjugo år kommer man blicka ut över ett centralt Göteborg som vuxit till dubbel storlek i ett av Nordens största stadsutvecklingsprojekt. Målet är 25 000 nya lägenheter och 45 000 nya arbetsplatser. I en stad där vakansgraden på kontor är lägre än i Paris finns onekligen behovet. Men smått overkligt känns det.

Trenden att allt mer kompetens och tillväxt samlas i storstadsregioner gör dessa enorma investeringar till en nyckelfråga för Göteborgsregionens framtida konkurrenskraft. Utan nya bostäder, utan nya arbetsplatser och utan ny mark för näringslivet kommer vi tappa i konkurrenskraft.

En lika stor nyckelfråga är kompetensförsörjningen, det vill säga att vi förser arbetsmarknaden med rätt arbetskraft och att vi utbildar den kompetens som efterfrågas av näringslivet och den offentliga sektorn, nu och i framtiden.

Kompetensförsörjning är lite av ett mantra i korridorerna på Business Region Göteborgs kontor bredvid Tyska kyrkan vid Stora Hamnkanalen. Kampen om kompetensen hårdnar i en globaliserad värld stadd i snabb teknikutveckling och Göteborgsregionen behöver både behålla och attrahera kompetens nationellt och globalt.

– Det är tillväxtens baksida, med en sådan växande sysselsättning som vi haft blir det allt svårare att hitta rätt kompetens. Ökningen med nästan en halv miljon invånare i pendlingsregionen har underlättat kompetensförsörjningen men det gäller att försöka få ännu fler människor att komma till regionen, vi måste jobba med talangattraktion. Och då kan ju begreppet miljonregionen vara en dörröppnare, säger Henrik Einarsson.

Från Borås på en halvtimma

Från bron kan man se hur älven girar åt vänster efter Läppstiftet och av älvdalens topografi ana vattnets fortsatta sträckning norrut mot Trollhättan, en kommun som tog mycket stryk när Saab gick i konkurs i december 2011. I dag är arbetslösheten lägre än innan konkursen och en del av de som förlorade jobbet kan numera ses gå av tåget på Göteborgs centralstation efter 35 minuters tågresa från Trollhättan. Det hade för många inte varit möjligt utan det nya dubbelspåret som stod klart 2012.

Den stora infrastruktursatsningen på väg och räls till Trollhättan har kraftigt ökat arbetspendlingen till Göteborg och ligger bakom arbetsmarknadsregionens språng från 1,15 miljoner människor till 1,36. När det framtida dubbelspåret till Borås står klart kommer man kunna ta sig till Göteborg på en halvtimme.

– Inpendlingen vill vi till stora delar ha på räls av kapacitets- och miljöskäl, säger John Wedel, ansvarig för infrastruktur och logistik på Business Region Göteborg.

– Men även vägarna går att effektivisera. Ny teknik gör till exempel att man kan packa bilar. Om du kör 90 i dag måste du ligga med ett visst avstånd bakom bilen framför men om du kopplar upp alla bilarna så bromsar alla samtidigt om det händer något. Och då kanske du kan ligga två meter bakom bilen framför, det vill säga man kan ha mycket fler bilar på vägarna. Man har redan provat tekniken på lastbilar.

Bilen är en politisk fråga där majoritetsstyret i Göteborgs kommun och delar av alliansen står långt ifrån varandra. Men oavsett vilken ståndpunkt man intar så måste det till bra kollektiva lösningar för att klara kommunikationerna i miljonregionen, menar John Wedel.

Citat

– På land har vi rustat upp hamnbanan, där finns god kapacitet. Ungefär hälften av godset från hamnen går på räls, hälften på lastbil. Men på sjösidan måste det muddras.

Om ett kommande dubbelspår till Borås dessutom går via en station vid Landvetter flygplats kommer man äntligen kunna ta tåget till flyget. Flygplatsen är central för miljonregionen vars läge så här lite i utkanten av Europa måste kompenseras med bra kommunikationer. Fler direktlinjer och bättre tillgänglighet till fler hubbar än Frankfurt och Amsterdam står på önskelistan, gärna en interkontinental linje till USA, kanske också en mot Asien.

Landvetters enda landningsbana klarar att svälja ökad flygtrafik i många år framåt säger John Wedel. Då är det värre med hamnen. Göteborg är ett handels- och logistikcentra och en hel del av den verksamheten är beroende av att hamnen finns.

– På land har vi rustat upp hamnbanan, där finns god kapacitet. Ungefär hälften av godset från hamnen går på räls, hälften på lastbil. Men på sjösidan måste det muddras, det fattas ett par meter för att de stora containerbåtarna ska kunna komma in på ett bra sätt. Jag tror att alla inser att detta måste göras, Göteborgs hamn är hela Sveriges hamn. Men det kostar tre och en halv miljard kronor och Göteborgs hamn har inte de pengarna själva, det är till stor del statliga pengar vi pratar om, säger John Wedel.

Förra året slog den världsberömde modedesignern Michael Kors upp dörrarna för en butik på Fredsgatan i Göteborg. Det var en fjäder i hatten för fastighetsägaren Hufvudstaden och en etablering som låg helt i linje med ambitionen att utveckla området runt gatan – och möjligen något som sprider lite internationell fashionglans över miljonregionen.

Citat

– Att vi blir en miljon är en indikation på att det är en stark region med en stark motor och en marknad som växer.

– Köpkraften och en ökad befolkning är nyckelfaktorer för att handeln ska vara framgångsrik och växa. Det är ofta det som efterfrågas när handlare och nya företag funderar på att etablera sig i Göteborgsregionen, säger Helen Teame Bairu, etableringsrådgivare på Business Region Göteborg med fokus på detaljhandel.

– Att vi blir en miljon är en indikation på att det är en stark region med en stark motor och en marknad som växer. Det är jättepositivt att vi representerar en stor region där vi är öppna för att ta in nya människor, ny arbetskraft, nya företag. Göteborg är dessutom en turiststad - Michael Kors föll för turistsiffrorna, de var the breaking deal.

Återstår bara för Arbetsförmedlingens internationella kontor att få hit exempelvis lite kockar från Italien som kan göra landgångar under turistsäsongen. För kockar är ett av många yrken det råder brist på i Göteborgsregionen, något som är en av alla saker som sysselsätter Andreas Göthberg vars uppgift på Business Region Göteborg är att arbeta med utländska direktinvesteringar och etableringar.

På samma sätt som vi försöker få hit företag jobbar vi med så kallad talent attraction, det vill säga att också locka hit individer eftersom kompetensfrågan är så avgörande. Vi åker ut på jobbmässor runt om i världen och kan erbjuda en bred palett med yrken här. Om talangerna konkurrerar vi med rätt många andra städer, Stockholm är till exempel stenhårda på det här också. Fast de har en annan approach och lyfter upp startup-miljön väldigt mycket.

Att Andreas Göthberg nu representerar en miljonregion är ingen nackdel när han uppvaktar utländska företag eller står i montern på någon jobbmässa och försöker visa varför Göteborgsregionen är ett bättre alternativ än säg Eindhoven eller Köpenhamn.

– Vi pekar på att här finns en enorm kompetensnod, här finns världskompetens. Vi försöker alltid attrahera med den, vi kan inte locka med exempelvis skattelättnader.

Så vitt man vet trivs de utländska medborgare som bor och arbetar i Göteborgsregionen.

– Vi gjorde en ganska gedigen förstudie som visade att man har högt ställda krav på Göteborg - och kraven infrias. 80 procent var nöjda eller mycket nöjda med att bo här. Det som överträffar förväntningarna är kulturutbudet, det som inte motsvarar förväntningarna är möjligheterna att komma in på jobbmarknaden när man inte har tillgång till nätverk och andra forum. Och sjukvården - den är inte dålig men hur slussas man in?

Utanförskapet en utmaning

Miljonregionen växer så det knakar alltså och framtiden är full av löften och möjligheter. Men också utmaningar. Det stora utanförskapet till exempel. För trots att arbetslösheten minskat de senaste åren och trots att Göteborgsregionen är den storstadsregion i landet som har lägst arbetslöshet, 5,9 procent i snitt under 2016, står fortfarande en stor grupp människor utanför arbetsmarknaden, inte minst bland många av regionens utrikes födda invånare i våra miljonprogramsområden.

Anna-Lena Johansson är verksamhetsstrateg på Business Region Göteborg med fokus på regionalt samarbete och kompetensförsörjning. Att regionen fortsätter att växa och att vi nu passerar en miljon invånare är i grunden positivt säger hon men vill se en sund tillväxt.

– Det finns ju många perspektiv på vad som är sunt och bottnar naturligtvis i olika värderingar. Om vi växer och tillväxten handlar om att sätta fler människor i arbete är det sunt men om vi skapar ett ännu större utanförskap genom vår befolkningstillväxt så är det inte en sund tillväxt, säger hon.

Det finns inget enkelt svar på hur vi skapar förutsättningar för att fler människor ska komma in på arbetsmarknaden, frågorna är dessutom ganska politiska menar Anna-Lena Johansson. Men några av lösningarna kan vara att skapa nya metoder för att snabbare rusta de som inte har jobb eller att se över kontaktytorna mellan företagen och de aktörer som på olika sätt stöttar de som står utan arbete.

– En del människor i regionen har bara ett par års skolgång bakom sig. Att få dem i arbete är en jätteutmaning, både för samhället och för dem själva.

Ett flygplan går in för landning ovanför Härrydaskogarna, armén av lyftkranar svänger sina långa armar över stans alla byggen och Sjömanshustrun spanar undrande in i framtiden.

Ute vid hamninloppet lossas ett containerfartyg.

Kanske ligger Michael Kors vårkollektion i en av containrarna.

Fredrik Sundh

Färgbox

Göteborgsregionen består av 13 kommuner. Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

Relaterade artiklar:

En region mitt i ett utvecklingssprång >>

Branscher i fokus>>

 

Nu blir vi en miljon göteborgare

Hur går det med jobben, resorna, företagen ekonomin och mycket annat?

I mars blir vi en miljon invånare i Göteborgsregionen

En miljon göteborgare ger större tyngd i den internationella marknadsföringen av Göteborgsregionen.

En miljon invånare behövs

De flesta branscher behöver fler som jobbar, men det är en stor utmaning ta till vara människor som står utanför arbetsmarknaden.

Tip a friend