Article image
Västsvensk rymdindustri.

Västsvensk rymdindustri siktar ännu högre

Varannan anställd inom svensk rymdindustri finns i Västsverige och två tredjedelar av svensk omsättning inom rymd sker här. När regeringen snart presenterar en ny nationell rymdstrategi finns det skäl för regionen att visa de styrkor och behov vi har på rymdområdet och hur de kan lyftas till en ännu högre nivå. 

Main content

Innan 2017 är slut väntas regeringen presentera sitt förslag på en ny nationell rymdstrategi. I det utredningsförslag som lades fram 2015, tjugo år efter förra utredningen, fastslogs att rymdverksamhet är lika viktig för samhället som vägar eller järnvägar. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, välkomnade utredningen och menade att vi måste fundera på hur vi bättre kan ta till vara rymdsektorns potential för att bland annat kunna möta klimathotet och stärka svensk industris innovationskraft.

Rymdverksamhet är i dag av strategisk betydelse för samhället och forskning baserad på satellitdata är helt avgörande för att förstå och hantera den globala klimat- och miljöutmaningen. Dessutom är en stor andel av dem som jobbar i rymdindustrin högutbildade med kvalificerade arbeten som hjälper till att stärka innovationsförmågan inom andra sektorer.  

– Många av de innovationer som utvecklats för rymden med systemövervakning och cirkulära system, det vill säga kretsloppssystem för till exempel livsmedel och avfall på rymdfarkoster, är intressanta även för att möta till exempel miljö- och klimatutmaningar i städer eller i transportsystemet i stort, säger Maria Strömberg, avdelningschef för kluster och innovation på Business Region Göteborg.

– Vi behöver samverka över bransch- och aktörsgränser för att möta samhällsutmaningar och nå de globala hållbarhetsmålen, då ökar vi innovationsförmågan ett snäpp till från en redan hög och erkänd nivå.

Image
Västsvensk rymdindustri.

Den 27 oktober samlade Rymd i Väst företrädare för rymdintressena i Västsverige för ett rundabordssamtal på Business Region Göteborg. På dagordningen stod bland annat regeringens kommande rymdstrategi och dess konsekvenser för västsvensk rymdstrategi.

– Att prata om rymdsektorn och dess utveckling är intressant och viktigt. Det strategiska samtal om svensk rymdindustri som nu pågått i ett par år har på många sätt varit nyttigt. Att processen nu också tycks leda fram till en skarp nationell rymdstrategi är ett stort steg i rätt riktning, sa kommunstyrelsen ordförande Ann-Sofie Hermansson i sitt anförande.

Rymd i Väst är ett gemensamt initiativ från RUAG Space i Göteborg och GKN Aerospace i Trollhättan som stöds av Business Region Göteborg, Trollhättan Stad och Västra Götalandsregionen. Målsättningen är bland annat att Sverige ska få största möjliga nytta av sina rymdsatsningar genom ökat deltagande i Europeiska rymdorganisationen ESA:s rymdprogram, att stärka det regionala samarbetet mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer och att påvisa Västsveriges roll inom rymdverksamheten.

För den rollen är stor. Varannan anställd inom svensk rymdindustri finns i Västsverige och två tredjedelar av svensk omsättning inom rymd sker här. De två stora aktörerna är dels RUAG Space med 350 anställda i Göteborg som tillverkar datorer, mikrovågsprodukter och antenner till satelliter och bärraketer, dels GKN Aerospace i Trollhättan med 160 anställda som tillverkar munstycken och turbiner till bärraketsmotorer. Till detta tillkommer Cobham Gaisler med konstruktion och verktyg för inbyggda datorsystem och Forsway Scandinavia som tillverkar terminaler för satellitkommunikation och bredbandslösningar. På Chalmers finns forskning på ett flertal institutioner inom rymdtekniska områden och man har Onsalaobservatoriet.

Tillsamman bidrar det västsvenska rymdklustret till att lösa svåra rymdtekniska utmaningar. Västsvensk rymdteknologi finns med på det planerade James Webb-teleskopet, man levererar teknik till Elon Musks privata rymdfartsföretag SpaceX, det världsomspännande satellitprojektet OneWeb och nya bredbandslösningar. Bara för att nämna några exempel.

Image
Västsvensk rymdindustri.

Rymdindustrin är således en viktig del av det västsvenska näringslivet, branschen sitter på stor teknisk kompetens och sprider sitt kunnande också utanför rymdklustret. Men att Västsverige kan uppvisa en internationellt erkänd rymdverksamhet är en sak, en annan är hur den kan lyftas upp till en ännu högre nivå.

– Vi får inte försvinna iväg i drömmar eller fantasier, utan måste hålla oss inom ramen för en tydlig, krass och i stora delar kommersiell realism och behöver resonera i termer av tillväxt, konkurrenskraft och samhällsnytta. Det är klart att vi i forskning och utveckling måste ta ut svängarna och släppa på kreativiteten, men någonstans måste lönsamheten åtminstone anas vid horisonten, säger Ann-Sofie Hermansson och pekar på tre generella punkter för att skapa ännu mer mervärde – internationalisering, samverkan och korsbefruktning.

Internationalisering

Det är internationaliseringen och europasamarbetet inom industri, forskning, utveckling och innovation som driver utvecklingen och svensk rymdindustri måste vara med i täten i de mest avancerade delarna av ESA:s verksamhet och utveckla sin teknologi och sina produkter i konkurrensutsatt miljö. Det är exempelvis inom ESA som de missioner förutvecklas som sedan drivs av olika användarorganisationer.

Ett annat perspektiv på internationalisering är hur viktigt det är i olika former av företags- och näringslivsetablering att tidigt coacha startups och småföretag med ambitioner att ta sig in på den internationella marknaden. Ett företag som inte snabbt tar sig in i en stabil exportförsäljning har sämre möjligheter att växa och expandera. 

– I vissa branscher, och där är rymdsektorn en av de mest utpräglade, finns det ingen annan väg framåt. Att lära sig exportera blir lite grand som att lära sig gå, säger Ann-Sofie Hermansson.

Samverkan

Den andra punkten Anne-Sofie Hermansson vill betona är samverkan, ”sannolikt vår viktigaste strategiska tillgång”.

– Att etablera ett nära och effektivt samarbete mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer är något som vi är unikt bra på i Göteborg, Västsverige och Sverige. Här ligger många andra länder ordentligt på efterkälken och samverkan är trumfkort vi behöver spela ännu bättre. Kan vi bli ännu vassare på samverkan är det en helt avgörande konkurrensfördel.

Image
Västsvensk rymdindustri.

Maria Strömberg på Business Region Göteborg pekar på att det redan pågår en rad unika samarbeten mellan näringslivet, akademi, institut, stad och region för att tillsammans utveckla nya hållbara lösningar, inte minst inom person- och godstransporter i Göteborg.

– Tillsammans är vi den mest testbäddstäta regionen i Sverige och det erbjuds därigenom unika möjligheter till nya innovationssamarbeten som kan testas och utvecklas i verkliga miljöer för att sedan ta sig an en global marknad, säger Maria Strömberg.  

Mycket talar dessutom för att förmågan att samverka snabbt och brett kommer att bli ännu viktigare framöver. Tittar man på applikationerna av rymdteknologin inom exempelvis navigering, väderanalys, kommunikation, samhällsplanering och katastrofhantering blir innovationerna alltmer komplexa och systeminriktade. 

– För att en ny lösning verkligen ska fungera behöver en rad aktörer vara involverade och ha goda kontaktytor mellan sig. Ju bättre man är på att samverka, desto bättre blir man på att bygga den typen av strukturer, säger Ann-Sofie Hermansson.

Korsbefruktning

Tredje punkten slutligen, korsbefruktning, handlar om att rymdindustrin inte är en isolerad ö. Rymdrelaterade frågor sträcker sig långt utanför astronomin och rymdindustrin har mycket att vinna på att i högre grad bygga broar till andra branscher och kluster. Materialutveckling är ett av flera exempel på områden där det borde gå att göra betydligt mer menar Ann-Sofie Hermansson.

– Jag ser också framför mig att rymdindustrin borde kunna spela en mer aktiv roll i stadsutvecklingen. Det talas nu väldigt mycket om att bygga smarta städer: om att alltmer arbeta med uppkoppling, molntjänster och samutnyttjande av faciliteter som tidigare använts individuellt. Här tror jag att rymdteknologin kan komma in mer konkret och operativt i tidigare skeden. Eftersom det rör sig om långa planerings- och implementeringshorisonter är det viktigt att alla relevanta kompetenser och intressen finns med redan från start.

Maria Strömberg håller med om rymdindustrins potentiella koppling till stadsutveckling, både vad gäller utveckling av infrastruktur och stadsrummet de närmaste tjugo åren. Dessutom ser hon kopplingar till andra starka industrikluster och kompetenser i regionen inom bland annat sjöfart och maritima operationer, fordonsindustrin med hela utvecklingen av autonoma fordon och digitaliserade tjänster och mikrovågsteknologier.

Sammanfattningsvis är det bra att Göteborg och Västsverige har en så framträdande position inom den svenska rymdverksamheten och det är bra att Sverige inom en inte alltför avlägsen framtid har en ny nationell rymdstrategi, avslutade Ann-Sofie Hermansson sitt anförande.

– Låt oss nu göra vårt bästa för att se till att den blir så kraftfull och användbar som möjligt.

Print this page:

Tip a friend

Bottom content