Sju trender inom mobilitet och transport 2024
Våra fordon byter skepnad, det märker vi. Men hur fort systemen bakom dem förändras när vår mobilitet i allt högre utsträckning blir eldriven, digital, uppkopplad och autonom är kanske inte lika uppenbart. Skiftet sker inom alla transportslag. Läs om sju starka trender inom mobilitet och transport just nu.
Sju starka trender inom mobilitet och transport i Göteborg
För att rädda klimatet krävs att vi fasar ut fossila bränslen för att förflytta människor och gods. Det sker nu, och främst genom elektrifiering. Samtidigt pressar allt fler städer på för ändrade urbana res- och transportmönster för att värna ytor och stadsupplevelsen. Särskilt i Europa.
Men omställningen drivs lika mycket av snabb teknikutveckling på mängder av områden, inte minst inom artificiell intelligens, AI, Internet of Things och mjukvara, men också inom produktion. Lägg därtill ökade krav på hållbara material och snabb innovation inom tjänster och system för mobilitet världen över. Förändringstrycket är stort.
Europa har länge varit dominant inom fordonsindustrin. Sektorn stod för 7 procent av BNP och 10 procent av den europeiska exporten 2022, enligt McKinsey. Tecken tyder på att dramatiken nu tilltar ordentligt inom fordonsindustrin, en av världsekonomins allra största sektorer. Kina har växt till världens största marknad för personbilar, och var fjärde bil som såldes där under 2023 var helelektrisk. Nu lanseras kinesiska elbilar på bred front i Europa.
Vad är det i grunden som händer, och varför? Vilka är de dominanta trenderna? Vartåt är vi på väg? Hur återspeglas detta i Göteborgsregionen, som är en av fyra-fem regioner i världen med ett komplett industrikluster inom fordonstillverkning och transport?
Utvecklingen kan sammanfattas i sju trender.
1. Elfordon blir normen – inom de flesta transportslag
2. Väldesignad, uppkopplad förarupplevelse allt viktigare
3. Molnet blir garant för säker autonom körning
4. Mobilitet och transport efterfrågas alltmer som tjänst
5. Samhälle och kunder driver på för ökad hållbarhet
6. Städer har nyckelroll – värnar ytor och miljö
7. Dramatisk global konkurrens och nya spelare
1. Elfordon blir normen – inom de flesta transportslag
Sänkt reduktionsplikt, slopad elbilsbonus och höga räntor fick den privata elbilsförsäljningen att bromsa in i Sverige 2023. Är det verkligen elektrifiering som gäller?
Ja, nyförsäljningen av elbilar ökade starkt på alla kontinenter under 2023, och Bloomberg räknar med 21 procents tillväxt 2024. McKinsey spår att den globala efterfrågan kommer att sexdubblas från 2021 till 2030, och nå nivån 40 miljoner elbilar årligen. Inom EU står batteridrivna bilar (inklusive plugin-hybrider) snart för majoriteten av alla nyregistreringar, enligt The Economist. I Norden är försäljningsandelen för de helt batteridrivna högst i Europa.
Personbilstillverkaren Volvo Cars har producerat sin sista dieselbil i Sverige, och ställer om helt till batteridrift av alla sina modeller med målet att nå dit 2030. Fjolårets rekordförsäljning på drygt 700 000 bilar utgjordes till 38 procent av eldrivna. Bolaget ägs av kinesiska Geely-koncernen som har stor del av sin FoU-verksamhet i Göteborg, även för elbilsvarumärkena Polestar och Zeekr, samt hybridmärket Lynk&Co.
Trenden gäller inte bara personbilar. Elektrifieringstrenden är stark inom alla transportslag, om än på olika vis, och i olika takt.
Volvokoncernen, världens största tillverkare av tunga lastbilar, hade i slutet av 2023 levererat 5 000 helt eldrivna lastbilar. I det segmentet hade man 70 procents marknadsandel i Europa. Batterier kan driva de flesta tunga fordon, medan fjärrtransporter också kommer att kräva bränsleceller, enligt Volvo, som ser att förbränningsmotorn kommer att fortsätta ha en roll inom tunga fordon, driven på förnybara bränslen. Volvo ser stor potential även inom bussar, anläggningsmaskiner och marin drift. Bloomberg bedömer att den globala försäljningsvolymen eldrivna (helt eller delvis) kommersiella fordon fördubblas 2024 jämfört med 2023.
I luften är regionalt flyg lämpligast att elektrifiera. Det hyllade startup-företaget Heart Aerospace från Göteborg har rest drygt 1 miljard SEK för att utveckla ett hybrid-elektrisk plan för 30 passagerare. Fasta order finns från USA på 250 plan, och preliminära beställningar på ännu fler jorden över.
Kortare resor över vatten börjar nu trafikeras av elfärjor, men längre havstransporter är svåra att elektrifiera. Stena Line planerar att inom kort beställa en batteridriven passagerarfärja som ska trafikera Göteborg-Fredrikshamn senast 2030. Mängden elcyklar växer däremot stadigt i Europa, och årsvolymen sålda ligger nu på drygt 5 miljoner. I Tyskland och Holland säljs fler elcyklar än vanliga. En ledande nordisk leverantör är Ecoride som tillverkar sina på Hisingen.
I Göteborg utvecklas alltså en ansenlig mängd elfordon. Under 2024 påbörjas försäljning av flera bilmodeller som har konstruerats för eldrift från grunden. För att testa och forska kring den nya tekniken invigdes nyligen Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, ägt av Research Institutes of Sweden, Rise, och Chalmers.
Totalt sysselsätter fordon och mobilitetsektorn 51 000 anställda i regionen. Personal vidareutbildas för att möta den kompetensomställning som sker, men rekryteringsbehovet är stort. Volvo-koncernen och Volvo Cars är Sverige två största privata arbetsgivare.
Laddningsmöjligheterna ökar snabbt
Parallellt byggs laddinfrastrukturen ut världen över och har nu nått 4 miljoner laddstationer, enligt Bloomberg. I Sverige ökade antalet publika laddpunkter med 78 procent under 2023. Beslut togs också kring att Sverige etablerar ett nätverk av snabbladdare för tunga lastbilar. Indexet EV Readiness Index mäter hur pass redo länder är för elektrifierade transporter. Sverige låg 2023 på delad tredjeplats i Europa efter Norge och Nederländerna.
En fjärdedel av de svenska laddpunkterna finns i Västra Götaland, och var sjunde i Göteborg Stad. Under 2024 fortsätter den snabba tillväxten, och Göteborg är nu uppe i 4 800 publika laddpunkter. Staden är känt för sina spårvagnar men har också flest elbussar i Norden. Längs Västkusten och upp i Norge ska laddstationer byggas även för fritidsbåtar, pådrivet av ett EU-projekt som Göteborg Stad har initierat. I samarbete med bland annat staden testar Volvo Cars trådlös, induktiv laddning av bilar i verklig stadsmiljö.
Två gigafabriker byggs i Sverige
I Torslanda byggs regionens första gigafabrik med kapacitet att förse en halv miljon personbilar med batteri varje år. Novo Energy, ett bolag samägt av Volvo Cars och Northvolt, ska utveckla och leverera nya batterier specialanpassade för Volvo och Polestar. I Mariestad, två timmars resa från Göteborg, bygger
Northvolt är en europeisk startup som inom några år kommer att driva sex batterifabriker, i konkurrens med asiatiska leverantörer som annars dominerar hela värdekedjan för litiumjonbatterier. I Västsverige växer nu fram en omfattande, och helt ny, struktur av underleverantörer. En ny bransch.
2. Väldesignad, uppkopplad förarupplevelse allt viktigare
Att röra sig ska vara lätt, tryggt och bekvämt. Människor ställer allt högre krav på upplevelsen i bil eller under annan förflyttning, i takt med att möjligheterna växer med ny teknik och nya tjänster.
Förmågan att skapa, eller bidra till, dessa upplevelser blir allt viktigare – och uppkoppling en hygienfaktor. Det gäller både konkurrensen mellan leverantörer, och mellan transportslag. God design, autonom säkerhet, bästa mjukvaran och smart använd AI är några nycklar för att lyckas i bilvärlden. Förare styr till exempel allt mer med sin röst.
Erfarna fordonsutvecklare som Volvo-bolagen har djupt designkunnande, men det gäller även Polestar och Zeekr som designas i Göteborg. Alla betraktas som premiumvarumärken. Samtidigt handlar god design idag lika mycket om hög förmåga inom apputveckling, interaktionsdesign och UX. Mjukvaran som servar bilen betraktas av många som det viktigaste konkurrensmedlet framåt, och Volvo Cars bygger stora egna software centers. Volvo och Polestar har valt att använda Googles Android Auto som digital plattform, medan Tesla använder en egen där inga tredjepartsappar tillåts.
Tack vare telekomgiganten Ericsson och operatören Telia har Sverige varit pionjärer inom 5G och telematik. Just därför ligger svensk fordonsindustrin i bräschen inom avancerad och trygg uppkoppling av bilar. I princip alla nya elbilar är idag uppkopplade.
Det gör dagens bilar alltmer till datorer på hjul. Over-the-air-uppdateringar av mjukvara ger bilarna rätt prestanda på distans. Tack vare uppkoppling baseras navigationshjälpen på läget i realtid och ger bästa AI-beräknade rutt och hastighet i varje ögonblick. Allsköns molntjänster skapar extra nytta för användarna, som förväntar sig en sömlös övergång mellan smarta telefoner och bil.
Utvecklingen har lett till att globala storbolag som Nvidia och Luminar har etablerat sig i Göteborg. Nya göteborgsleverantörer av mobilitetstjänster har också växt sig stora. WirelessCar (bilden ovan) byggde tidigt upp systemet Volvo on Call. Idag förbättrar man bilen som arbets- och vardagsrum även för Polestar, men också de flesta Volkswagen-ägda varumärkena och exempelvis Mercedes, Subaru och Nissan. Smart Eye levererar AI-baserade verktyg för att övervaka hur föraren mår genom att läsa av huvud- och ögonrörelser. WirelessCar servar över 13 miljoner uppkopplade bilar världen över, och Smart Eye drygt 1 miljon. Volvo Cars har cirka 2 miljoner uppkopplade bilar i fält.
Uppkoppling av kommersiella fordon är minst lika värdefull och användbar, särskilt som fordonen i regel ägs av aktör med ansvar för hela flottor. Volvokoncernen har de senaste tio åren levererat över 2 miljoner lastbilar, 700 000 anläggningsmaskiner och 80 000 bussar, varav merparten är uppkopplade.
Säkerheten är viktigast – en svensk paradgren
Inget annat varumärke kopplas lika starkt till säker mobilitet och transport som Volvo. Trepunktsbältet och krockkudden är innovationer som har spridits över världen tack vare Volvo och den svenska fordonssäkerhetskoncernen Autoliv.
Idag handlar den mest spektakulära säkerhetsutvecklingen om autonom körning, som just nu levereras på nivå 2. Lagstöd är på gång för branschen ska kunna kliva upp till nivå 3. Det innebär att bilen klarar de flesta trafiksituationer själv – anpassa hastighet, bromsa, byta fil, svänga och parkera – men att föraren fortsatt har ansvaret, och när som helst kan ta över.
Zenseact levererar mjukvaran för autonom körning till Volvo Cars (bilden nedan) och Polestar, med målet att göra vägarna säkrare för alla trafikanter. Bolaget är ett av Sveriges största och främsta AI-bolag. Volvokoncernen är världsledande inom autonom drift av tunga fordon, och har drivit det längst i gruvor och på stora arbetsplatser.
Fordonstillverkare från hela världen utnyttjar idag AstaZero, en testarena för autonom trafiksäkerhet utanför Göteborg. Intill har Telia har öppnat ett 5G-nät för tester på allmän väg.
3. Molnet blir garant för säker autonom körning
När kommer helt självkörande fordon i vanlig trafik? Svaret har länge varit ”om några år”. En förklaring är att steget från att någon annan än föraren ansvarar för säkerheten är enormt. Det steget är extremt komplext att ta. Men blir man kvitt den mänskliga faktorn hägrar nollvisionen: noll döda i trafiken.
Här bettar olika tillverkare, startups och myndigheter olika. Filosofier skiftar faktiskt också mellan kontinenter. Tecken tyder på att Europa kommer att kräva oerhört robusta centraliserade säkerhetssystem, och att funktioner som idag byggs in i fordon delvis, eller på sikt, kommer att flyttas till molnet. Euro-NCAP spås framöver kräva uppkopplad säkerhet för att klassa fordon som säkra.
Det är ett skäl till att fordonstillverkare hårdsatsar på att samla in data från hela flottan i centrala datahubbar. Data från fordonens sensorer spelas in och kan användas i koncernens nya stora testcenter för mjukvara, där man kan spela upp trafik och simulera olika situationer. Lägg till väderinformation, GPS-signaler, bilder och annan satellitdata, och data från vägar och annan infrastruktur – IoT plus AI. Då börjar man inse komplexiteten, men att det också ska gå att skapa säkerhetssystem som faktiskt kan leverera en nollvision. Fordon som inte kan krocka. Carmenta Automotive och Nira Dynamics är exempel på leverantörer inom detta område.
Väl där kan fordonen börja designas på ett enklare sätt. Lättare, utan krockzoner. Men den situationen ligger rätt långt fram i tiden. Vi bedöms under lång tid leva i en mobilitetsvärld där olika säkerhetssystem lever parallellt, och fordon och förare har olika förmåga att dra nytta av molnet. Vilket är en säkerhetsutmaning i sig.
För att molnbaserad säkerhet ska fungera tryggt måste också cybersäkerheten nå en mycket högre nivå än vad som är fallet idag. Varje dator, och varje uppkopplat fordon innebär en potentiell säkerhetsrisk. Integritetsfrågor blir centrala.
Å andra sidan är självparkerande fordon är i princip redan här. I låga hastigheter är säkerhetsutmaningen inte så stor. Mölndalsföretaget CPac Systems har utvecklat liknande system för automatisk tilläggning av båtar i samarbete med Volvo Penta.
Geelybolaget Zeekr i Göteborg ligger också i framkant. Man har utvecklat konceptet Zeekr M-vision, som demonstrerar hur autonom, delad mobilitet kan se ut om några år. En och samma eldrivna plattform kan bli basen i en robottaxi, i självkörande logistikfordon och många andra slags fordon.
4. Mobilitet efterfrågas alltmer som tjänst
Prenumererade tjänster vinner mark inom alla transportslag. Människor slipper investera i egna fordon. Städernas stora flottor av elskotrar och cyklar för uthyrning är det tydligaste exemplet.
Bilpooler och delningstjänster är ett annat dynamiskt område som ökar i betydelse. Här blir de digitala apparna den centrala upplevelsen, och vilken nytta plattformarna erbjuder. Mobilitetstjänsterna driver på digitaliseringen, och eldrift passar in som hand i handske. Vissa bedömer att on-demand-prenumerationer av bilar kommer att växa på bekostnad av leasing framöver. Lynk & Co är ett växande bilmärke som är utvecklat i Göteborg, och främst byggt kring bildelning.
Multimobilitet är en annan stark trend, tjänster som erbjuder kombinationer av olika transportslag. Kallas också för intermodulär mobilitet. Poängen är en app där man bokar och betalar för alla transporter, oavsett om man förflyttar sig individuellt eller kollektivt. Trenden drivs av stora järnvägsoperatörer som Iryo, Renfe och SNCF, men också av techbolag som Uber, Lyko, tyska Freenow och holländska Gaiyo. Med politiskt tryck kan den här typen av affärsmodeller ha potential tränga undan privatägda bilar.
Inom tunga fordon handlar tjänsteutvecklingen mycket om ökad transporteffektivitet och sänkta utsläpp, men också service, försäkring och finansiering. Även här är elektrifieringen en gamechanger, ihop med stora datacenter, AI och digitala plattformar som möjliggör nya energitjänster och nya digitala och autonoma lösningar.
Volvokoncernens serviceförsäljning stod för en knapp fjärdedel av omsättningen, eller 127 miljarder SEK under 2023. Man räknar med att kunna öka intäkterna med mer än 50 procent över produkternas livscykel med elektriska fordon.
Logistikinnovatören Einride erbjuder system för att sänka både transportkostnader och koldioxidutsläpp med helt eldrivna godstransporter, och har stora transportbeställare som kunder. Boeing-ägda Jeppesens ruttplaneringssystem för flyget är också skapat i Göteborg.
5. Samhälle och kunder driver på för ökad hållbarhet
Klimatförändringarna har skapat ett oerhört starkt tryck på fordonstillverkare och logistikföretag att ställa om, både från politiker och kunder. EU:s klimatpaket Fit for 55 gör förändringstrycket särskilt starkt i Europa, men även USA investerar stort i klimatomställningen.
Göteborgsföretagen betraktar läget som en konkurrensmöjlighet. Här investeras enorma medel i forskning och utveckling, i teknikbaserade startupföretag och nya produktions- och energiförsörjningsanläggningar.
Utsläppsfria fordon och laddningsinfrastruktur är bara steg ett. Volvo-koncernerna och batterileverantören Novo Energy är exempel på bolag som säkrar fossilfri elförsörjning av sina stora fabriker. För att kunna erbjuda produkter som är koldioxidneutrala över hela livscykeln behöver fordonsföretag arbeta längs hela leveranskedjan. För att dels hitta lämpliga leverantörer, dels designa fordon mer hållbart från grunden.
Polestar satsar stort för att ta fram en helt koldioxidneutral bil till 2030. I grunden handlar det om tusentals produkter i varje fordon – material, elektronik och processer längs hela värdekedjan som på sikt behöver vara koldioxidneutrala. Satsningarna på grönt stål i norra Sverige är viktiga för fordonsindustrin. Men utmaningarna är enorma, inte minst på elektroniksidan.
Batteridrivna fordon innebär också nya affärsmöjligheter, tack vare att flottor av elfordon har blivit intressanta som energilager. Med hjälp av Vehicle-to-grid-teknik, V2G, kan stillastående fordons batterier bidra till ökad kapacitet och flexibilitet i de lokala elnäten. Det kan ge upphov till helt nya intäktsströmmar. Därför är både Volvo Cars och Polestar engagerade i flera skarpa projekt med nya bilmodeller.
Kunder ställer allt oftare krav på gröna transporter. Vid e-handel väljer man numera själv vem som ska frakta och slutleverera varorna, alltså ansvara för last-mile-delivery. Här konkurrerar logistikföretagen med högprofilerade startups som satsar på smarta appar med täta uppdateringar, spännande mikrofordon och ofta nollutsläpp. I Göteborg levererar Velove (bilden ovan) helt med hjälp av lastcyklar drivna av muskel och el. Gordon samordnar flöden av kylda leveranser.
Tranzero initiative
För att göra långväga godsflöden gröna samarbetar Göteborgs Hamn och Stena Line med Volvokoncernen och Scania inom Tranzero initiative. Målet är fossilfria godstransporter på sjö, i hamn och på land. Lösningarna i fokus spänner från batteridrift, förnybar diesel och vätgasdrivna bränsleceller till ammoniakbaserade bränslen och LNG.
Mission 0 House
På Lindholmen Science Park i Göteborg har flera material- och industriföretag startat ett pilotprojekt med namnet Mission 0 House. Ambitionen är att tillsammans hitta de bästa vägarna fram för att helt eliminera utsläpp av växthusgaser. Projektledande organisation är Polestar, som har målet att ta fram en helt koldioxidneutral bil till 2030. Framgång i ansträngningarna är i högsta grad relevant för all typ av industri.
6. Städer har nyckelroll – värnar ytor och miljö
Både utsläppen och trafikproblemen är som störst i våra stora städer. Men i urbana miljöer kan förändrade sätt att resa och transportera gods också få stor effekt på klimat och buller: Att frigöra ytor från tung trafik skapar bättre stadsmiljö och höjd livskvalitet för befolkning och besökare.
EU har insett att storstäderna har en nyckelroll i den digitala och gröna omställningen och sätter dem i centrum av flera stora initiativ. Inom EU och Storbritannien finns cirka 300 städer med över 250 000 invånare, varav 22 räknas som miljonstäder. Många begränsar nu biltrafiken rejält genom förbudszoner – som Rom, Paris och flera spanska städer – eller trängselskatter som i Stockholm, Göteborg, London och Milano. Köpenhamn har förbjudit fossilbilar i centrum. Andra subventionerar kollektivtrafiken.
Nya lösningar testas redan i spännande pilotprojekt över hela Europa. Ofta leder de inte till bestående resultat. Brist på affärsmodeller och förutsättningar som skapar hållbar business för små pionjärer är vanligt. Smart, innovativ samverkan med näringslivet som tar sikte även på ekonomisk hållbarhet är nyckeln till bestående förändring, visar analyser.
Tack vare bevisad god erfarenhet av privat-offentlig samverkan har Göteborg valts ut av EU att agera mentor även för andra europeiska städer i initiativet Intelligent Cities Challenge. Göteborgs idag har flest eldrivna bussar i kollektiv trafik i Norden, bland annat tack vare god samverkan genom samarbetsprojektet ElectriCity.
Effektiv kollektivtrafik och elektrifiering är nödvändig. Men det räcker inte, har Göteborgs Stad konstaterat. Mängden körda mil med motorfordon behöver minska med ungefär 25 procent i centrala Göteborg till 2030, samtidigt som staden växer.
Därför görs stora satsningar att för att underlätta för, och öka, cyklandet och annan mikromobilitet såväl privat som professionellt, bland annat genom EU-projektet Move21. En spännande utveckling i Göteborg är etableringen av citynära hubbar för mikrologistik och tjänster. Gothenburg Green City Zone är ett annat stort lokalt initiativ med målet att skapa ett hållbart transportsystem i staden till 2030. Båda initiativen ska gynna snabb uppskalning av nya lösningar även i andra städer.
Gothenburg Green City Zone
På initiativ från staden, Volvo Cars och forskningsinstitutet Rise startades Gothenburg Green City Zone för några år sedan. Det är ett paraply av projekt som testar nya innovativa lösningar för hållbar urban mobilitet av människor och gods. Målet är att skapa ett utsläppsfritt och yteffektivt transportsystem i Göteborg till 2030. Tester pågår kring bland annat regionala hubbar för samlastning av gods, trådlös induktiv laddning, eldriven citylogistik och klimatsmarta evenemang. Lösningarna ska passa andra städer av Göteborgs storlek.
Mikromobilitet frigör plats – är tyst, ren och hälsosam
Lättare fordon av olika slag, med eller utan eldrift, kan ersätta bilar och större godsfordon. De frigör plats och sänker hastigheterna och bullernivåerna i våra städer. Parkeringsytorna kan minskas, och ge mer plats till fotgängare. Att anstränga sig fysiskt är också bra för hälsan. Alla dessa sätt att röra sig i staden kallas för mikromobilitet.
Eldrivna två- och trehjuliga fordon är oerhört vanliga i Asien, men blir allt vanligare även i Europa. Snabba batteribyte förlänger räckvidden och är populära för elmopeder, inte minst i yrkestrafik. Sveriges första kommersiella batteribytesstationer (bilden ovan) lanserades på fyra platser i Göteborg under 2023, och servar nu flera tjänsteföretag. Bravida tillhör de företag som uteslutande använder mikromobilitet för sin servicepersonal.
7. Dramatisk global konkurrens och nya spelare
Hållbar mobilitet måste bli loket i klimatomställningen, och är på väg att bli det. Men resan dit lär bli dramatisk. Nya typer av fordon, och ny typ av mobilitet, kommer att vinna terräng på personbilarnas bekostnad.
Kinesiska fordonstillverkare investerar just nu stora summor för att öka sin försäljning rejält i Europa. Ett skäl är kinesisk överkapacitet på batterier, vilket har lett till global prispress. Kina har passerat Japan i export av bilar, och kinesiska BYD gick i år om Tesla som världens största leverantör av elbilar. Men även indiska tillverkare börjar växla upp mot ökad andel export, men främst till länder utanför Europa.
Inom ett par-tre år förväntas man inte längre behöva betala extra för batteridrift. Långsiktigt bedöms eldrivna fordon blir billigare att producera, tack vare färre komponenter, megacasting-teknik och smart plattformstänk. Samtidigt kommer mer hållbara material driva upp kostnaderna, liksom all avancerad teknik som byggs in fordon, och system runt dem. Det banar väg för billigare, enklare bilar parallellt med mer avancerade system, som hela flottor utnyttjar.
Europa har länge dominerat den globala fordonsmarknaden, och i synnerhet premiumsegmentet. Men i skiftet till eldrift blir de europeiska tillverkarna utmanade på djupet. EU överväger också tullar på kinesiska bilar. Till Europas fördel talar höga krav på kundtillfredsställelse, skalfördelar, hållbarhet över livscykeln, och kapital – men konkurrensmedlen skiftar delvis karaktär. Inom insatsvaror och produktion av batterier ligger Europa långt efter Asien, och framför allt Kina. Inom mjukvara, AI och annan typ av tech är både USA och Kina långt före.
I dag arbetar 13 miljoner européer inom fordonsindustrin, motsvarande 7 procent av alla jobb inom EU. Konsolidering och allianser blir viktiga för att dela stora utvecklingskostnader, liksom fortsatt lönsamhet från fordon drivna av förbränningsmotorer. Vissa spelare kommer att bli vinnare, andra förlorare.
Fordonsklustret i Göteborg är väl positionerat
Fordonsleverantörer och systembyggare i Göteborg är på många sätt väl positionerade, tack vare regionens starka kluster och goda positioner på flera viktiga tillväxtmarknader. Det investeras i datahubbar och mjukvarucenter, och kompetensnivån är generellt hög. Säkerhetsdesign och hållbarhetskunnande håller världsklass. Transporteffektivitet är en annan paradgren i regionen. Skalfördelarna har dessutom förbättrats under lång tid. Hisingens viktiga kompetensnoder växer nu också samman fysiskt till ett mer sammanhållet och rikare mobilitetskluster, fyllt av talang och innovativa bolag.
Göteborgs vana av samverkan mellan företag och det offentliga är en stor fördel när omställningstrycket är starkt. Industriföretag och små innovationsbolag måste arbeta ihop med kunder, akademi, myndigheter och andra samhällsaktörer för att bli tillräckligt nytänkande när hela transportsystemet behöver förändras, och ny infrastruktur byggas.
Läs vidare här om Fordon och mobilitet i Göteborgsregionen.
Vill du vara en del av Göteborgs mobilitets-sektor?
Vill du etablera eller expandera verksamhet eller testa din innovation i Göteborgsregionen? Då hjälper vi dig gärna.
Annat som kan tänkas intressera dig
Att använda elbilar för att stärka elnätet och bidra till stödtjänster kan vara en fördelaktig affär för både bilägare och laddope...
Vi säger varmt välkommen till World of Volvo, Göteborgs nya organiska upplevelsecenter och landmärke som öppnade för allmänheten i...
Kontakta oss
Business Region Göteborg arbetar tillsammans med alla typer av intressenter för att främja innovation, konkurrenskraft och inflöde av företag, investeringar och talanger till regionen. Har du en fråga kring mobilitet och transport? Kontakta oss.
Gör som 10 000 andra - prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Artiklar, fakta och inbjudningar direkt till din inbox varje månad.
