Storskalig återbruksmarknad: byggprodukter som kan driva omställningen

1. Vad är storskalig återbruksmarknad?

En storskalig återbruksmarknad innebär:

• Hög tillgång och efterfrågan
• Flera aktörer
• Effektiva logistiklösningar
• Standardiserade affärsmodeller
• Konkurrens och geografisk spridning

Idag är återbruket i Sverige till största delen inte storskaligt. För att ändra detta krävs bättre struktur, incitament och samordning. 

2. Varför behövs en storskalig återbruksmarknad?

En fungerande storskalig återbruksmarknad är en viktig del i att minska vårt resursutnyttjande och klimatavtryck. Genom att ge byggmaterial, möbler och teknisk utrustning ett längre liv minskar vi avfallsmängder och behovet av nyproduktion. Det skapar inte bara miljövinster, utan också nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen. För att återbruk ska bli en självklar del av samhället krävs strukturerade marknadslösningar där efterfrågan möter tillgång – i stor skala. Där är vi inte i nuläget.

3. Så har RISE analyserat behovet av en storskalig återbruksmarknad

RISE har analyserat vilka produktgrupper som lämpar sig bäst för en storskalig återbruksmarknad, både tekniskt och praktiskt, samt vilka affärsmöjligheter som finns. Syftet med analysen var att definiera vad en storskalig återbruksmarknad innebär och föreslå vad som krävs för att nå dit samt analysera vilka produkter som bör prioriteras först med hänsyn till efterfrågan och lämplighet. 
Denna analys gör återbrukets möjligheter mer konkreta – från allmän vision till praktisk tillämpning.

Analysen baseras främst på två källor som tillsammans skapar en tydlig ram och ett starkt underlag för fortsatt arbete:

Handslag för cirkulärt byggande

Business Region Göteborg driver sedan ett par år tillbaka Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande, där initiativet Handslag för cirkulärt byggande ingår – ett nätverk med över 50 offentliga och privata fastighetsägare som vill skala upp sin verksamhet med återbruk. Fastighetsägarna i Handslaget har bidragit till att identifiera produkter med särskilt hög återbrukspotential. 

Under 2022 undertecknade samtliga deltagare en avsiktsförklaring för att tillsammans bidra till en mer cirkulär byggbransch.

Göteborgs Stads strategiska arbete för storskaligt återbruk

Göteborgs strategi för hållbart byggande är en del av stadens miljö- och klimatprogram från 2021. Målet är att till 2030:

• Minska klimatpåverkan från byggprojekt med 90 %
• Minska avfallsmängderna med 40 %

Återbruk är en central del av strategin och används redan i flera kommunala byggprojekt – men omfattningen varierar. Återbruksinventeringar blir dock allt vanligare, även i nyproduktion. Med en byggvolym på cirka 17 miljarder kronor per år har Göteborgs Stad en unik möjlighet att driva förändring.

4. Fyra flöden för återbruk av byggmaterial

Handslaget för cirkulärt byggande har identifierat fyra flöden för återbruk, som visar på olika behov av hantering baserat på ett antal parametrar. Genom att sortera produkter i dessa flöden, tydliggörs vilka produkter en fastighetsägare bör fokusera på att cirkulera internt och vilka produkter som lämpar sig för marknadslösningar. De storskaliga marknadslösningarna i den här analysen har sin tyngdpunkt i flöde 4.

Flöde 1: Produkter som cirkuleras internt. Samt produkter som inte har rekonditionerings-, uppgraderings- eller kvalitetssäkringsbehov, som är enkla att transportera och lagra samt har en hög omsättning. 
Flöde 2: Produkter som, utan mellanhänder, cirkuleras till andra fastighetsägare. Dessa produkter liknar produkterna i flöde 1, men har inte lika hög omsättning inom ett och samma företag. 
Flöde 3: Produkter som passar i en lokal återbrukshubb eller hos befintliga återbruksaktörer. 
Flöde 4: Produkter som cirkuleras tillbaka till tillverkare eller leverantör.

Eftersom analysen syftar till att identifiera produktgrupper som kan bidra till att skapa en bred och fungerande marknad för återbruk, har fokus riktats mot flöde 2, 3 och framför allt flöde 4. Urvalet har alltså inte styrts av vilka produkter som är bäst att återbruka i sig, utan av vilka som bedöms vara mest lämpade för att ingå i en storskalig och kommersiellt gångbar återbruksmarknad.

Det underlag som tagits fram inom Handslaget för cirkulärt byggande omfattade inledningsvis cirka 130 produkter. Genom en kombination av analys, sammanslagning och klustring har detta material filtrerats ned till 18 prioriterade produktgrupper. Det har inte funnits någon fastställd övre eller undre gräns för antal produkter i urvalet – alla produkter som bedömdes relevanta utifrån syftet har kunnat inkluderas.

7. Byggprodukternas återbrukspotential

Varje produkt eller produktgrupp har kategoriserats utifrån sin lämplighet för en storskalig återbruksmarknad i Göteborgsregionen inom en tidsram på 1–3 år. För varje produktgrupp har en analys gjorts av vad som redan finns på plats och vad som måste vidareutvecklas för att produkten ska vara marknadsmässig. 

Tre kategorier har använts: stor, större och störst lämplighet. Nedan följer hela listan, inklusive respektive kategori och motivering.

1. Tegel: Störst lämplighet

Tegel är lämplig för en storskalig återbruksmarknad men det finns hinder i information om tillgång, CE-märkningsprocess för andra aktörer än redan befintliga leverantörer av återbrukat tegel, samt affärslönsamhet.

2. Bärande stål: Störst lämplighet

Bärande stål är lämplig för återbruksmarknaden – det finns redan vägledning för kvalitetsbedömning och några aktörer är aktiva på marknaden. Utmaningar kvarstår dock, särskilt kring tillgång på material och att det i dagsläget ofta finns starkare incitament för materialåtervinning än för återbruk.

3. Akustikplattor: Störst lämplighet

Akustikplattor har stor återbrukspotential – de är lättillgängliga, enkla att demontera och därmed en ”lågt hängande frukt” för återbruksmarknaden. Det finns metoder för kvalitetsbedömning, men i dagsläget endast hos enstaka leverantörer

4. Armaturer: Störst lämplighet

Armaturer, både LED och icke-LED, har stor återbrukspotential och är vanligt förekommande i kontor och andra kommersiella lokaler. Det finns leverantörer som erbjuder återtillverkning på plats, men det är tydligt att återbruk kräver specialistkompetens från tillverkare eller leverantör

5. Innerdörrar: Störst lämplighet

Innerdörrar har stor potential för återbruk – de är lättillgängliga, enkla att demontera och ofta standardiserade, vilket underlättar hantering. För vanliga innerdörrar finns dessutom få tekniska krav, vilket gör dem särskilt lämpliga för en storskalig återbruksmarknad.

6. Kabelstegar: Störst lämplighet

Kabelstegar har stor potential och lämplig för en återbruksmarknad. Efterfrågan finns men utmaningen kan vara att matcha tillgång och efterfrågan.

7. Badrumsporslin: Störst lämplighet

Badrumsporslin har stor teknisk återbrukspotential, men dess roll på en storskalig marknad är osäker på grund av låg efterfrågan. Även den ekonomiska lönsamheten för leverantörer är tveksam. Det saknas en etablerad metod för rekonditionering, men kompetens för att utveckla en sådan bedöms finnas.
Betongelement

8. HD/F-bjälklag: Störst lämplighet. Övriga prefab-element: större lämplighet.

Produkten är lämplig för en storskalig återbruksmarknad och arbete med kvalitetssäkring, standard och metoder pågår men det finns hinder i tillgång och avsaknaden av aktörer som arbetar med detta idag. Osäkerheter kopplat till incitament och lönsamhet för leverantörer/aktörer råder.

9. Textilgolv: störst lämplighet. Löslagda linoleum- och plastmattor: stor lämplighet.

Textilgolv har stor potential för återbruk – de är ofta lättillgängliga, enkla att demontera och hantera. Produkttypen byts ofta ut i lokalanpassningar långt innan dess tekniska livslängd är uppnådd. Det finns redan aktörer på marknaden, men rekonditionering är en nyckelfaktor för att uppnå god kvalitet vid återbruk.

Däremot har lineoleum- och plastgolv generellt låg återbrukspotential, eftersom de ofta är limmade och svåra att demontera utan att skadas. Limmade mattor lämpar sig bättre för materialåtervinning, medan löslagda varianter i vissa fall kan återbrukas. Äldre limmade golv innebär dessutom en ökad risk för förekomst av farliga ämnen.

10. Radiatorer: Större lämplighet

Radiatorer är relativt väl lämpade för en storskalig återbruksmarknad, då de är vanligt förekommande och har stor potential att minska klimatpåverkan jämfört med nyproduktion. De är enkla och lättåtkomliga att demontera. Än så länge saknas en vedertagen metodik för rekonditionering, men kompetens för att utveckla detta finns sannolikt. Det finns även incitament att återvinna metallprodukter. Tillgången på radiatorer är, likt för många andra produkter, osäker men bör kunna uppskattas relativt enkelt. Efterfrågan är dock förhållandevis låg, möjligen på grund av osäkerhet kring produktens utseende och risk för suboptimering.

11. Betong- och tegelpannor

Betongpannor: Större lämplighet. Tegelpannor: Stor lämplighet.

Produkten är väl lämpad för en storskalig återbruksmarknad, särskilt tegelpannor som har längre livslängd än betongpannor. Det är en relativt enkel produkt som bör kunna kvalitetsbedömas på liknande sätt som fasadtegel, med liknande marknadsförutsättningar vad gäller incitament och lönsamhet för leverantörer. Tegelpannor är dessutom enkla att demontera och montera.

Dock finns hinder kopplade till bristande information om tillgång, avsaknad av etablerade aktörer inom området, samt osäkerhet kring hur en rationell kvalitetsbedömning av frostbeständighet och hållfasthet kan genomföras. En kvalitetsbedömningsprocess liknande den för fasadtegel bör dock kunna tillämpas.

12. Ventilationskanaler och –don 

Ventilationskanaler: Större lämplighet. Ventilationsdon: Stor lämplighet

Ventilationskanaler bedöms ha stor potential och är väl lämpade för återbruksmarknaden, även om de kräver noggrann rengöring och kan vara omfattande att hantera. Information om tillgång och affärslönsamhet är fortfarande osäker. Två leverantörer har påbörjat arbetet med återbruk, men det återstår mycket utveckling.

13. Ventilationsaggregat: Stor lämplighet

Det finns en potential för ventilationsaggregat baserat på produktens klimatpåverkan och kostnad. Däremot finns en hel del tekniska hinder då det är en komplex produkt som kräver expertis både vad gäller kvalitetsbedömning, rekonditionering och demontering. Det finns en leverantör som erbjuder tjänsten idag vilket tyder på en efterfrågan även om enkäten visar på relativt låg sådan.

14. Limträ: Stor lämplighet

Limträ kan spara naturresurser och miljöpåverkan, är relativt lätt att hantera och rekonditionera om utrustning finns. Hinder är relativt låg tillgång och att en standard/metod för kvalitetsbedömning saknas, samt information om tillgång och affärslönsamhet.

15. Fönster: Stor lämplighet

Det finns potential i fönster, men ett antal hinder. Det är en komplex produkt med många egenskapskrav, tex säkerhetsklassning, brand, termiskt och akustik. Affären för återbruk är osäker eftersom produkten är förknippad med farliga ämnen, vilket i sig är en utmaning.

16. Dörrar och portar i klimatskal: Stor lämplighet

Här finns potential men ett antal hinder. Dörrar och portar är en komplex produkt med många egenskapskrav, tex säkerhetsklassning, brand, termiskt och akustik. Affären för återbruk anses vara osäker.

17. Plåt: Stor lämplighet

Plåt är en vanligt förekommande produkt med en betydande klimatpåverkan och sitter ofta lättåtkomlig för demontering. Den lägre efterfrågan kan ev spegla osäkerheter vad gäller rekonditionering och tillhörande kostnader. Hinder kvarstår vad gäller information om tillgång och att det snarare finns incitament att materialåtervinna.

18. Stålreglar: Stor lämplighet

Stålreglar är en simpel produkt med återbrukspotential, enkel kvalitetsbedömning, potentiell klimatbesparing men information om tillgång, hantering vid packning/förvaring och att det idag snarare finns incitament att materialåtervinna, vilket sänker lämpligheten.
”Slutsatsen är att det finns en tydlig efterfrågan på återbruk hos fastighetsägare, samt att många produkter både är tekniskt möjliga att återbruka och har potential att generera god lönsamhet i värdekedjan. Den största utmaningen ligger i att utforma attraktiva erbjudanden för kunderna. Detta innebär att det finns betydande möjligheter för leverantörer att utveckla och erbjuda sina produkter genom cirkulära affärsmodeller” säger Rut Meyersson, affärsdesigner RISE

8. Utvecklingen framåt – indikatorer och målbild

En storskalig återbruksmarknad kan se ut på många olika sätt och kan växa olika snabbt för olika produktgrupper. Nedan fem Indikatorer visar vad som är en önskvärd och rimlig utveckling inom varje område inom de närmaste åren.

1. Hög efterfrågan
1–3 år: Ökade krav på minskat CO₂ per kvadratmeter
5+ år: Efterfrågan är fortsatt hög

2. Flera aktörer per produktkategori
1–3 år: Minst en aktör per kategori
5+ år: Fler aktörer, sund konkurrens

3. Rationellt att återbruka
1–3 år: Cirkulering slår avfallshantering
5+ år: Återbruk är det mest logiska valet

4. Effektiva mötesplatser för inköp/försäljning
1–3 år: Marknadsandel för återbruk växer
5+ år: Etablerade kanaler för återbrukshandel

5. Betydande volym cirkulerade byggprodukter
1–3 år: Återbruket ökar
5+ år: Återbruk motsvarar en stor del av det som faktiskt går att återbruka

Det finns positiva trender. Efterfrågan på återbrukade byggprodukter växer, och det finns goda exempel på när det är mer lönsamt att återanvända produkter än att använda nyproducerat. Det finns dock stora skillnader mellan produktgrupper, och det kan vara svårt för inköpare och säljare mötas på etablerade, lättillgängliga sätt för att genomföra handeln. 

I dagsläget finns ingen nationell statistik över återbruket, därför sattes indikatorer i analysen. Dessa kommer Handslaget nu arbeta vidare med för att kontinuerligt kunna följa sin utveckling.

Skicka in intresseanmälan:

Intresserad av att ansluta er till Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande? Fyll i formuläret nedan: