Din partner i näringslivet
Business Region Göteborg (BRG) är Göteborgs Stads näringslivskontor och representerar 13 kommuner i regionen. Vi hjälper dig att starta, utveckla och etablera företag i Göteborgsregionen.
Här bygger vi framtidens Göteborg – tillsammans med dig
Våra erbjudanden
Upptäck våra workshops, nätverk och program för att utveckla ditt företag.
Företagsrådgivning
Våra erfarna rådgivare och experter vägleder dig kostnadsfritt inom olika områden.
Projekt i samverkan
Strategiska samverkansinitiativ och projekt i Göteborgsregionen och internationellt.
Senaste nytt
Håll dig uppdaterad om Göteborgs näringsliv. Läs våra artiklar, guider och senaste nyheter.
Därför träffades svenske statsministern och Indiens premiärminister i Göteborg
Internationella toppmöten brukar hållas i Stockholm. Men när Indiens premiärminister Narendra Modi träffade Ulf Kristersson och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen skedde det i Göteborg – en av Europas viktigaste städer för det växande handelsutbytet mellan EU och Indien.
Västsverige kraftsamlar för att lyfta svensk life science
Life science-sektorn i Västsverige befinner sig i ett skede av stark tillväxt och expansion.
Nu stakar ledande privata, akademiska och offentliga aktörer ut riktningen framåt och bildar ett gemensamt råd för att accelerera utvecklingen. Göteborg och Västsverige vill bidra tydligare till Sveriges samlade konkurrenskraft.
Lyssna på podcast Business Göteborg
#95. Tillväxt är vårt starkaste försvar. Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv
Från en småföretagarfamilj i Mölndal till vd för Svenskt Näringsliv. I det här avsnittet möter vi Jan-Olof Jacke i ett samtal om Sveriges konkurrenskraft.
-
Mer om det här avsnittet
Avsnittet i textform
Han växte upp i en småföretagarfamilj i Mölndal, gjorde karriär inom AstraZeneca och är idag VD för Svenskt Näringsliv och därmed en av Sveriges mest inflytelserika näringslivsröster. Men han är också kvar här i Göteborg. Hur ser han på stadens framtid, Sveriges konkurrenskraft och vad som krävs för att vinna i en värld där makt och investeringar flyttar snabbt? Och varför kan Kallbäcksmotet vara en avgörande investering som förbättrar svensk välfärd? Allt det får vi svar på i denna podd som görs av Business Region Göteborg. Jag heter Emanuel Karlsten. Och startpositionen är här och nu så startar Sverige fortfarande på ett bättre ställe än de allra, allra flesta länder i världen. Jan-Olof Jacke, välkommen till Business Göteborg. Tack så mycket. Du är göteborgare, born and raised och idag en av svenskt näringslivs tyngsta makthavare. Eftersom du sedan åtta år är VD för Svenskt Näringsliv. Men du är också något ovanligt som stadigvarande i Göteborg, det vill säga du bor fortfarande här i området såg vi i alla fall att det var folkbokförd här. Och jag gissar rätt vanligt för folk i din position som då har sitt huvudsäte i Stockholm, att man flyttar av olika smidighetsskäl, men det gör inte du? Har man dessutom barnen där så hade det varit ännu mer naturligt. Jasså du har barnen där också berätta, vad är det som gör att du är kvar här? Nej, men jag spenderar veckorna i Stockholm och kanske nästan varannan helg förutom på sommarhalvåret. Då försöker vi verkligen att vara hemma i Göteborg på helgerna. Men vi trivs så otroligt bra. Men hur ser ditt engagemang ut i övrigt här i Göteborg? Vi har ju massvis med medlemsföretag här i Göteborg naturligtvis. Vi har ett regionkontor här i Göteborg. Och sen har jag några engagemang i organisationer som jag tycker gör viktiga insatser för Göteborg och som jag förhoppningsvis kan bidra med någonting så. Vi spelar ju in här i Svenska Mässan då som ju är ett av dina engagemang. Du är ordförande här i styrelsen. Som äger by the way Gothia Towers, det tror jag inte alla fattat hur stort det är egentligen. Nej, det är stort och det har en väldigt stor betydelse för Göteborg skulle jag säga. Det är ju inte bara den verksamhet som vi driver runt här som omsätter någon dryg 1,3 miljarder. Utan det är en rörelse som har stor betydelse för Göteborg som helhet och hela vårt uppdrag. Det är ju en privat stiftelse så hela vårt uppdrag. Det går ju ut på att driva mer affärer, mer näringslivsverksamhet till Göteborg. Vad så är du också ordförande i Göteborgs kungliga segelsällskap har jag läst mig till här, ja. Vi ska inte prata mer om det. Fast det är roligt. Det är kul och det kanske vi ska ha en egen podd om. Ja det kan vi göra. Din resa börjar ju som sagt här i ett familjeföretag i Mölndal, eller hur? Det är korrekt. Ja, det blev din språngbräda in i näringslivet du utbildade dig här i Göteborg på Handelshögskolan och gjorde ju sen kanske man kan säga din huvudsakliga karriär på Astra Zeneca Innan du nu då landat på Svenskt Näringsliv. Jag tänker att den där resan du gjorde på AstraZeneca, som ju är ett av världens största läkemedelsbolag, tjänat dig kanske särskilt väl till den positionen du är i nu, men också för ett samtal som vi kan ha om hur företag kan eller behöver navigera idag för du var ju VD där då under en period där bolaget genomgick en global omstrukturering som slutade med att den svenska vad ska man säga, avdelningen gick ut som man skulle kunna säga vinnare? Även om marknaden här var liten så fick vi det kluster för forskning och utveckling som nu är placerat i Mölndal, där ju Astra då plöjer ner enorma pengar. Får man ju ändå säga. Jag vet att du arbetade ganska hårt för det där att vinna det här för Sverige stärka Sveriges position är det globala bolaget vad är det du tar med dig när du ska arbeta för, vad är det 60 000 svenska företag som Svenskt Näringsliv har va, när ni ska positionera er eller oss i den här globala utvecklingen som pågår. Nej men det man ska säga om man bara tar ett steg tillbaka först i den här transformationen som AstraZeneca som bolag gick igenom. Jag satt ju även i den globala ledningsgruppen för forskning och utveckling. Och det är klart att det var många som inte tänkte på det här som Sverige som vinnare när vi såg oss nödgade till att stänga vår forskningsanläggning i Lund 2010. Två år senare stängde vi forskningsanläggningen i Södertälje, alltså ganska dramatiska stora beslut, och det var en stor omstrukturering globalt i forskningen vi gjorde. Men vi bestämde oss också någon gång i början på 2013 för tre stycken strategiska center. Nu vet jag att de har utvecklat det där sedan dess, men tre strategiska center varav Göteborg skulle vara ett. Och det var tror jag, en oerhört viktig del för att ta AstraZeneca in i den framtiden och det är fantastiskt för mig att se vad som har blivit och hur produktionsanläggningen i Södertälje har tagit kliv efter kliv och även in i biologiska läkemedel. Men en lärdom av det där det var att Man kan inte bara acceptera de förutsättningarna som finns, utan man måste vara en aktiv del i att bidra till att skapa nya förutsättningar. Och när besluten fattades om vad de strategiska forskningsanläggningar skulle ligga, då ville man ligga i vad man kallar för academic hotspots. Med all god vilja i världen så går det inte att säga att Göteborg är det. Vi är jätteduktiga, men i en global kontext så räcker inte volymen till och då var det några saker i det som var viktiga. Det ena var vikten av att se Sverige tillsammans. Då är vi definitivt en akademiker hotspot och det finns ju en enorm historik i forskningsakten i Göteborg som är svårslagen. Det finns dessutom stora, stora investeringar där och när vi tänker på nära samarbeten med Göteborgs kunskap och akademi inom de här områdena, tänk er det i kombination med nära samarbete med Karolinska institutet så klart att tillsammans så blir vi dels en academic hotspot. Men också en forskningssajt som har både historik och framtid. Jag tänker också att det här med Astra kan fungera som en illustration över hur snabbt den maktbalans kan skifta geografiskt för på många sätt så är väl det vad som har hänt i världen de senaste åren får man väl säga att det finns Mycket mark att vinna och förlora att det kan gå väldigt snabbt här var som är maktcentra eller liksom vilka som är vinnare och förlorare. Vad tänker du att det är viktigt för Sverige och för företag att göra nu i det här osäkra skiftande läget som vi är nu för att få fördel? Ett är ju hastighet, men jag tror för de allra flesta företag, så det viktigaste man kan göra det är att fokusera på sin egen affär och hur man tar den framåt. Men det är klart att i ett så geopolitiskt osäkert läge och vi har blivit påminda om senaste 5, 6, 7 åren gång efter gång efter gång. Hur känsliga vi är för störningar i våra leveranskedjor. Det tycker jag är någonting som vi alla kan ta till oss. Organisationer som vi. Vad skulle vi göra i ett utsatt läge eller vad skulle vi göra i händelse av höjd beredskap? Men som företag att man verkligen bara tänker igenom, vilka störningar är vi mest känsliga för? Och hur mycket är vi beredda att investera för att minimera konsekvenserna av dem? Det måste man nog göra, men för de allra flesta företag så handlar det om att göra sin egen affär så bra det bara går. Ja, om man sitter som företagare här i Göteborg nu då? Hur hotat upplever du att Göteborg är just nu givit de här förändringarna som sker nu då? Vi ser dom här tullhoten hela tiden. Vi såg det senast häromdagen, bara att nu så kommer det bli jättetufft för Volvo och så där. Ja alltså. Jag gillar inte att tänka på det bara som att hur hotat är vi alltså? Jag måste säga. Vi börjar på ett fantastiskt bra ställe. Som Sverige som Göteborg det handlar om att ta vara på möjligheterna, men jag kommer tillbaka till hastighet. Det är klart att vi har en stor sektor här som är starkt utmanad av inte minst kinesiska framgångsrika företag. Vi måste fortsätta vår teknologiska utveckling, fortsätta vår produktivitetsutveckling, ligga i framkant, men hastighet är viktigt. Jag tycker Sverige börjar på ett fantastiskt ställe på så många sätt med starka statsfinanser, välutbildad kompetent personal. Ett energisystem eller åtminstone ett elsystem som är i princip fossilfritt. Det gör ju oss lite mer självständiga. Det gör att vi ligger i framkant av det som så uppenbart är framtiden med elektrifiering. Och då är det ju också glädjande att flera av de stora aktörerna vi har i vår region har det som en ledstjärna. Så vi är bra positionerade här? Jag tycker att vi är bra positionerade, men vi får inte dribbla bort oss själva i detta och bli alltför fokuserade På hoten bara utan vi måste driva vår agenda och det gäller på europeisk basis. Jag tycker det är besvärande ofta hur ofta vi som i Europa och EU framför allt försöker förhålla oss till Kina, försöker förhålla oss till USA istället för att hitta vår egen position. Och vi är en stor, stark ekonomi som andra regioner är beroende av. Frågan om EU eller Sverige? EU vi ska göra oss av med de beroenden som är skadliga, men det finns ju också ömsesidiga beroenden som inte är nödvändigtvis någonting negativt. Där vi har för mycket ensidiga beroende de ska vi göra oss av med och där tycker jag att det spelar en stor roll med de frihandelsavtal som nu tecknas. Det öppnar nya möjligheter för att diversifiera värdekedjor. Det öppnar nya marknader på ett annat sätt, men det är viktigt att komma ihåg att det går bägge vägarna. De exportmöjligheter som öppnas kompletteras ju också av möjligheten att importera och en stor del av de vi exporterar idag är faktiskt först importerat som insatsvaror så att det faktum att EU då går en helt annan väg än vad en del andra delar av världen gör just nu när det gäller synen på att ha Vänner i världen som man vill handla med på väldigt neutrala villkor. Jag är övertygad om att det är en vinnande väg. Du och Svenskt Näringsliv arbetar just nu med det som ni kallar en tillväxtagenda som ni tagit fram tillsammans med näringslivet. Där lyfter ni fram ett gäng reformförslag som näringslivet vill prioritera och som ni då turnerar runt då i landet kan man väl säga? Ja, det kan man säga. För att försöka få igenom eller skapa medvetenhet kring det handlar om infrastruktur, minskat regelkrångel, såna saker och ni menar att det behövs ett mål. Två komma procent årlig tillväxttakt. 2,5%. Ja precis, 2,5% För att Sverige inte ska halka efter är det ett realistiskt mål? Vi bedömer att det är fullständigt realistiskt och det är klart de flesta företagsledare kanske tänker att ja, men konsensus är ju redan 1,7, 1,8 och det var ungefär vad Konjunkturinstitutet säger över närmsta tioårsperioden. Sju, åtta tiondelar mer eller mindre. Det kan inte vara så stor grej, men det gör en dramatisk skillnad över en tioårsperiod. Man får komma ihåg att om du backar bandet tillbaka till 95 och så hade vi en tjugoårsperiod när vi växte klart snabbare än snittet i EU. Vi växte lite snabbare än USA. Efter det kom en tioårsperiod när vi har växt klart långsammare än snittet i EU och ännu mycket mer klart långsammare än USA, så kan vi inte ha det. Bästa sättet att kunna finansiera de utmaningar vi har framför oss. Vi ska signifikant växa våra investeringar i både militärt och civilt försvar. Vi har en välfärdsutmaning framför oss som vi behöver finansiera. Bästa sättet att göra det är genom att skapa tillväxt. Går vi från 1,8% till 2,5% närmsta tioårsperioden som genomsnitt så kommer vi att BNP om tio år som är ungefär 500 miljarder större. Med nuvarande skattetryck 40% ungefär så är det 200 miljarder mer i offentliga investeringsmöjligheter per år. Och vad är det som krävs då? Alltså, det är ju ett mål och det förstår effekterna. Vad är det som krävs för att vi ska kunna göra det? Då blir det inte bara skifta målet, antar jag? Nej. det är därför vi har tillväxtreform och agendan för det. Och jag tycker agendan ganska tydligt visar på att det finns, liksom inte en enskild grej som gör hela skillnaden. Det är därför vi har 60 förslag. Sen har vi paketerat ner dem där i fyra områden. Du nämnde infrastruktur. Du nämnde regelbörda. Det är också drivkrafter för investeringar och arbete. Och kompetensförsörjning och det innebär att det är inte så att vi tror att ja, men det är bara att ändra målet och så gör vi tre grejer så är vi hemma. Så enkelt är det tyvärr inte, utan det här är ett stort arbete som kräver en gemensam vilja till att börja med att säga tillväxt är vårt starkaste försvar. Tillväxt är vår viktigaste finansieringsmöjlighet för en förstärkt välfärd. Om vi blir överens om det så behöver vi sedan bli överens om exakt vilka beslut vi behöver fatta på vägen. Men jag är övertygad om att med en bra implementering av en stor andel av de här förslagen så är 2,5% helt, helt realistiskt. Vi hinner ju inte gå igenom hela agendan så klart, men det är ju kul att läsa den med göteborgsglasögon för det finns flera spännande saker, inte minst det avsnittet om infrastruktur som gjorde att det studsade lite för där lyfts då Kallbäck fram. Och du får hjälpa mig lite här, men som jag då förstår det så räknar ni ut att Kallbäcksmotet, alltså E6 och riksväg 40 typ faktiskt jättenära där vi står nu här. Vi står ju precis vid Svenska Mässan här vid Liseberg. Det är det i särklass mest lönsamma infrastrukturprojektet i Sverige som i nuläget står helt utanför en nationell plan för upprustning och att om man skulle inkludera och rusta den så skulle det ge multipelt tillbaka att ni räknar 16 kr mer för varje investerad krona och då sticker verkligen då Kallbäcksmotet ut här. Förklara vad är det ni menar här och varför har inte staten inkluderat det om det är så enkelt? Nej, men det finns många väldigt bra projekt i Sverige som vi borde göra som land som inte får plats i den nationella planen. Jag vill ändå säga det när budgeten och planen nu har ju är ganska i närtid presenterats i mer detalj. Det finns väldigt mycket i den som faktiskt är bra. Dels har vi ökat investeringarna signifikant För den närmsta perioden och dels så börjar vi adressera på riktigt underhållsskulden. Vi har ju underinvesterat i svensk infrastruktur i årtionden. Nu kommer det ta ett årtionde att beta av den. Nu finns det i alla fall en plan för att göra det som vi ser det så är det helt rätt inriktning, men det kommer krävas mer finansiering och då försöker vi hitta, vilka är dem, och det här är ju inte siffror som vi har hittat på, utan det här är siffror som också finns hos Trafikverket och andra. Vilka investeringar är det som skulle komma högst upp på listan över ekonomiskt försvarbara investeringar man tittar på vad man tillför för mervärdet i samhället, i transporttid, i pendlingstid, en hel uppsjö med faktorer. Och då kommer Kallebäck väldigt högt upp på den listan. Det är ju inte en gigantisk investering i storlek, men relativt sin storlek så ger den väldigt mycket tillbaka och vad jag var noga med att säga att det Vi tycker inte bara den är bra bara för att jag råkar se den där kön två gånger i veckan när jag pendlar till Stockholm. Utan nej, det är helt andra orsaker. Men det finns ett antal investeringar i Sverige som vi kan se att vi måste frigöra mer kapital om det inte finns mer kapital som staten kan gå in med, då måste vi hitta sätt för någon form av Private public partnership's, attrahera privat finansiering in i infrastrukturen och kanske inte just Kallebäck är den bästa för just det, men då får vi lyfta pengar från annat. Men förstår jag det rätt då att det handlar om att när man säger att om du investerar en krona och får 16 kronor tillbaka, så handlar det om att Ja, men då minskar köerna så att folk kommer snabbare till jobbet och då lastbilar som står i kö. Det kanske minskar att möjligheten eller risken att folk behöver lagerhålla mer för att man inte kan räkna med att lastbilar kommer fram? Är det den typen av saker som man menar? Det är väldigt komplexa kalkyler som man gör, men det är precis den typen av saker som man tittar på, så det är ju inte så att det är en som investerar och som får sen få tillbaka 16 gånger pengarna, utan det är ju den samhällsekonomiska effekten som du och jag och företagen har som är så mycket större än den investering som staten gör i en sån infrastruktursatsning. Vad är det då som gör alltså när ni tar fram det så är det så enkelt alltså. Vad är det som gör att det inte prioriteras alltså när ni pratar då om att staten istället satsar på prestigeprojekt där man kanske får tillbaka 10 % för varje investerad krona då? Eller kanske går back snarare än vad man ska kalla det då det här verkar så uppenbart enkelt. Det kan ju inte vara så enkelt och politiken väljer bort att bara. Men man får väl komma ihåg att det är väldigt många som slåss och argumenterar för sina regionala förutsättningar. Det finns en berömd riksväg i Värmland som håller på att falla sönder. För de samhällena för de transporterna mellan Norge och Sverige där så är den helt avgörande. Det finns säkert motsvarande i Skåne. Det finns bron i Södertälje som jag personligen brinner rätt starkt för ur ett försvarsperspektiv inte minst. Att attackera den bron skulle stänga av Stockholm. Det vore förödande för Sverige, så det finns ju naturligtvis massvis med investeringsbara alternativ. Men vi har legat efter länge med vår investeringsvilja i svensk infrastruktur. Det måste vi arbeta ikapp. Ett litet förtydligande efter den här intervjun så förtydligades det att Trafikverket har inkluderat Kallebäcksmotet i sin plan. Den nationella planen beslutades av regeringen den 28 april, alltså efter att Svenskt Näringsliv hade publicerat den här rapporten. En annan sak ni lyser fram är dels då att Göteborg är ett nav för svensk export, men att kompetensbrist är företagens största tillväxt när du var inne på det här lite tidigare. Ni föreslår ett ökat branschinflytande över yrkesutbildningar för att om inget görs så kommer det saknas tvåhundratrettiotusen yrkesarbetare 2040. Det är ju otroligt. Ja, det är otroligt. Vi har 60 000 medlemsföretag och de representerar ungefär två tredjedelar av privat sektor. Två miljoner medarbetare ungefär i de medlemsföretagen. När vi ställer frågor till dem, vad de har för tillväxtambitioner och vad de har för tillväxthinder så är det åtta av tio som har en ambition att växa sin verksamhet. Ungefär lika stor andel säger att de har minst ett signifikant tillväxthinder och det i särklass vanligaste är kompetensförsörjning. Det som växer snabbast som tillväxthinder är regelbörda, men det största tillväxthindret är kompetensförsörjningen och när man bryter ner det så kan man säga att vi har ju haft en Tid nu där, trots att vi har en hög arbetslöshet så har vi tvärs över i princip alla personalkategorier så har företagen haft svårt att hitta rätt kompetens, men där det är allra mest uppenbart. Det är hos yrkesutbildade. Och då när vi ser vad vi har lyckats att göra med yrkeshögskolorna och vilken träffsäkerhet man har där i stor sannolikhet det är att man har jobb efter och så där så är det ett bra bevis tycker jag på att när du kommer nära branscherna i dina utbildningsinsatser Så har du en stor möjlighet att få en bättre kompetensmatchning på arbetsmarknaden. Vi behöver bli som organisation och med hjälp av våra medlemsföretag mycket bättre också på att kunna prognostisera vad som behövs framöver. Det är ju lätt att säga vad man har brist på när man väl är där. Men att kunna hjälpa då utbildningsväsendet att se vad som kommer behövas om ett antal år framåt. Där tycker jag att vi har också en hemläxa att göra. Jag tycker att när man läser dig så kan jag hitta två stora saker som du återkommande engagerat dig eller som du sagt i olika intervjuer att du engagerar dig eller som du ofta tar upp och det klimatet då du har redan tagit upp inledningsvis. Hur kanske Göteborg är positionerad väl här energitillgången det går ju hand i hand. Och sedan skolan också tycker att jag ser dig prata mycket om att det är en sån viktig framtidsfråga. Är det rätt sammanfattat att säga att de återkommer? Nej, men det får man nog säga definitivt klimatomställningen, men kopplat till det väldigt starkt elektrifieringen och energifrågorna. Som är så avgörande för vår konkurrenskraft och för det samhälle vi vill ha framåt, men också så otroligt svåra och det gör de ännu roligare. Ja verkligen, och vi har haft många avsnitt om det och inte minst just hur vi ska lösa och liksom transportera energin genom landet och alla de här sakerna. Men det som vi kanske inte pratat lika mycket om är hur Skolan är viktig här. Du uttrycker oro för sjunkande resultat i skolan att det är ett av vår tids största framtidshot. Har jag hört dig säga? Ja, och nu har vi lite varierande statistik på det där. Det är ju ibland så har vi så korta tider mellan att vi gör en förändring och att vi gör nästa förändring så vi hinner inte Inte riktigt se slutsatserna. Jag tycker det är lite viktigt att man verkligen i djupare analys och för några år sedan så startade vi där för något som heter näringslivet skolforum där vi fokuserar mycket mindre på driftsform och liknande. Utan vad är det som driver lärande? Och det har varit en fantastisk resa de här åren att få vara med och bidra till det svenska skolsystemets utveckling och resultaten de senaste visar ju faktiskt förstärkta TIMSS-resultaten i årskurs åtta och där var matematikresultat nu börjar peka i rätt riktning. Så jag tycker det är allvarligt att svartmåla svensk skola. Det finns mycket i svensk skola som fungerar väldigt, väldigt väl, men vi som organisation har inte heller riktigt engagerat oss i något annat än gymnasie och högskola tidigare. Det vi har gjort de senaste åren det är att engagera oss rejält i grundskolefrågorna, för någonstans om vi vill ha fler som väljer STEM-ämnen om vi vill ha mer som väljer yrkesutbildningar då börjar det inte när man står inför ett val i årskurs nio. Utan det börjar långt, långt tidigare. Vi har börjat titta, hur hittar vi intresset? Hur får vi fler och klara gymnasiebehörighet efter årskurs nio om du har 17, 18 000 elever om året så inte går ut grundskolan med gymnasiebehörighet och samtidigt har du En väldig efterfrågan på yrkesutbildade. Det är ingen fakta, men det är ingen vild gissning att säga att en stor del av de 17, 18 000 har kunnat bli alldeles utmärkta yrkesutbildade. Vi måste komma tillrätta med det här och ett land som vårt med den levnadskvalitet vi har. Vi kan inte klara oss på annat sätt än att ha en väldigt hög kompetensnivå. Du måste någonstans svara bäst eller billigast och billigast tror jag inte att det ska vara vår strategi. Du börjar här med att du kände mer de positiva sakerna. Är det så att du känner tillförsikt i frågan, att du tycker att det har skett en positiv förändring senaste tiden? Nej men på resultatet visar det i de senaste TIMSS-resultaten. Det är ju definitivt positivt. Sedan finns det massvis, massvis kvar att göra om man får skilja lite grann på de olika liksom faserna. Men jag är, jag har varit väldigt oroad de senaste åren att vi har en skoldebatt som handlar om driftsformer och vinstuttag istället för Hur kan vi se till att vi får fler barn och ungdomar och vara redo för nästa nivå? Hur kan vi få fler ungdomar att vara redo för ett yrkesliv? Det vi är intresserade av det är ju att kunna säkra framtida kompetensförsörjning till våra medlemsföretag och för den delen till det offentliga. Hur gör man det då? Ja, men det börjar med att vi har en riktigt, riktigt bra grundskola. Hur får man det? Ja, jag ska inte på något sätt försöka liksom låtsas att vara allsmäktig och kunnande. Men ja, det hade ju varit roligt säkert, men inte så faktabaserat. Men man kan väl bara konstatera att väldigt mycket börjar med läsförståelse väldigt mycket börjar med matematikförståelse. Alltså det finns basämnen där vi behöver lyfta oss som lägger plattform, läsning och skrivning och matematik lägger plattform för väldigt mycket annat. Vi har gått igenom alla förändringar i läroplaner de senaste, jag kommer inte ihåg exakt, men 40 år eller 50 åren och då kan man konstatera att det finns någonstans runt läroplanen och jag tror det är 82 eller något sånt där, LGR 82 tror jag den heter, som visar på att man hade mycket bättre resultat och man hade den metodiken. Men att gå tillbaka till liksom fakta att gå tillbaka till vad forskningen säger inte var någon liksom litet test en hypotes någonstans och så dra långtgående slutsatser av det utan basera sin pedagogik på forskning och kunskap. Och så blir lite mindre ideologisk runt frågorna tror jag är en bra startpunkt. Vi engagerar oss i frågan, gag engagerar mig frågan, bara därför att om vi har drygt 15% av alla elever som inte klarar grundskolan fullt ut för gymnasiebehörighet. Då innebär det en kostnad för de som individer. Det innebär en kostnad för oss som samhälle och det innebär att våra medlemsföretag inte får tillgång till kompetent framtida arbetskraft. Det är farligt för samhället. Det kan inte finnas någon vinnare i det så att det som är fundamentalt för oss och det är ännu mer fundamentalt i ett land som gör anspråk på och vara en riktig kunskapsnation. Vill du starta, utveckla eller etablera företag i göteborgsregionen? Vi på Business Region Göteborg hjälper dig med kostnadsfri rådgivning, nätverk, workshops, guider, näringslivsfakta och mycket mer. Läs mer och prenumerera på våra nyhetsbrev på businessregiongoteborg.se. Länkar hittar du i avsnittsbeskrivningen. Jan-Olof Jacke, vi ska alldeles strax avsluta, men om du skulle sammanfatta eller peka ut en sak här en radikal, möjligtvis, reform imorgon som skulle säkra svenskt välstånd de kommande 30 åren. Vad skulle det vara? Ja, men vet du vad, jag skulle göra alla de andra besvikna som har ställt samma fråga om jag ens försökte svara på den, för det blir liksom att förminska utmaningen till att det finns en eller två eller ens tre saker som vi behöver göra. Men, det finns vissa saker som är fundamentala och går igenom många saker. En av dom är hastighet. Hastighet när det gäller att genomdriva förändringar i regelförenkling, hastighet när det gäller att driva ner tiderna för tillståndsgivning. Hastighet i att pusha på elektrifieringen för Sverige för att vi ska kunna konkurrera med våra konkurrenter, inte minst i Kina. Så hastighet är en gemensam nämnare, men det finns tyvärr inte en enskild sak som kommer säkerställa svensk tillväxt. Vad är din känsla om vi landar där någonstans om vi pratar, vad sa jag nu 30 åren, kommer vi vara i en bättre position? Det kanske är tjänstefel för dig att säga någonting annat än ja på den frågan nu? Det vet jag inte det. Det finns de som säger att jag ska svara nej så att det skakar upp, men jag är genuint hoppfull om att vi ska ta vara på den startposition vi ändå har. Om startpositionen är här och nu så startar Sverige fortfarande på ett bättre ställe Än de allra, allra flesta länder i världen. Det kommer bli utmanande såklart. Men om du har den kvaliteten på kompetens som våra medborgare har eller vår befolkning, om du har den kvaliteten på livskvalitet som vi har här, på utbildning På ett elsystem, på en luft som vi andas som är ren och den otroliga mängd framgångsrika företag och på det entreprenörskap som finns och vi tänker ju ofta på Göteborg som en tung industristad, liksom, alltså industri idag är ju high tech och runt omkring det finns en fantastisk kreativ miljö. Det finns kreativa bolag som är ledande internationellt. Om vi inte kan ta vara på det då tycker jag vi har gjort ett väldigt, väldigt dåligt jobb så att jag är övertygad om att det kommer bli fortsatt utmanande. Men spelar vi våra kort rätt så kommer Sverige komma ut väldigt, väldigt starkt ur den här konkurrenssituationen. Vi får ta med oss det och fortsätta försöka spela de korten rätt. Jan-Olof Jacke, tack för att du var med i Business Göteborg. Tack själv. Och ni som lyssnar. Tack så mycket för att ni gör det. Jag heter Emanuel Karlsten och vi hörs snart igen.
Kommande evenemang
Trafiksäkra resor i tjänsten – vad krävs av dig som arbetsgivare?
INTRO om YESBOX
Företagslunch för småföretagare i tillväxt och utveckling
Kom igång med projekt i ChatGPT och Claude - för dig som driver eget företag
Göteborg mobiliserar för hållbarhet - driva förändring genom innovation
Senaste nyheter
Se konjunkturseminariet med Stenas ordförande Gunnar Brock
Den 22 maj samlades fler än 400 deltagare på Draken Live i Göteborg för Business Region Göteborgs konjunkturseminarium. Seminariet bjöd både på en genomgång av det aktuella konjunkturläget och ett fördjupande samtal med Stena AB:s styrelseordförande Gunnar Brock, intervjuad av Jessica Humleklo.
Vasakronan blir Årets Återbrukare 2026– omställningen går snabbt
Stora delar av fastighetssektorn i Göteborg arbetar numera cirkulärt. Det visar årets resultat från initiativet Handslag för cirkulärt byggande, som nu avrundas efter fyra år. Samtidigt koras Vasakronan till Årets Återbrukare och Framtiden Byggutveckling till Årets Uppstickare.
Konjunkturen i Göteborg planar ut – konsumtion och besöksnäring ångar på
Konjunkturläget i Göteborgsregionen ligger kvar på en stabil nivå under årets andra kvartal, men utvecklingen bromsar in. Samtidigt blir skillnaderna mellan olika delar av ekonomin än tydligare, där konsumtion och besöksnäring går starkt medan bygg och industri fortsätter att tynga helhetsbilden.
Göteborg värd för ledande nordiskt cleantech evenemang
Cleantech Capital Day, en konferens och matchmakingplattform inom cleantech, återvänder till Göteborg – staden där allt började för 20 år sedan. Investerare, industriledare och några av Nordens mest lovande cleantechföretag samlas i Göteborg den 2–3 juni.
Västsverige kraftsamlar för att lyfta svensk life science
Life science-sektorn i Västsverige befinner sig i ett skede av stark tillväxt och expansion. Nu stakar ledande privata, akademiska och offentliga aktörer ut riktningen framåt och bildar ett gemensamt råd för att accelerera utvecklingen. Göteborg och Västsverige vill bidra tydligare till Sveriges sam…
Byggbranschen i omställning: nya material skapar nya affärer
Att bygga i trä är inget som bara hör till historien. Och i takt med att byggbranschen måste minska sin klimatpåverkan våras det för fler biobaserade material. När Business Region Göteborg arrangerade matchmaking-dag på The Yard på Lindholmen fick deltagarna höra om hur lyckat ett byggprojekt kan bl…