Hoppa till huvudinnehåll
En del av Göteborgs Stad i samarbete med regionen

Fem råd till företag: Så bygger du en robust logistik i en osäker värld

Geopolitiska konflikter, pandemier, handelsrestriktioner och störningar i globala leveranskedjor har förändrat spelplanen för näringslivet. Hur bygger företag robusta logistikflöden i en tid präglad av osäkerhet och snabba förändringar?

Det var en av frågorna som stod i fokus när representanter från Göteborgs Hamn, Swedavia Göteborg Landvetter Airport, Business Region Göteborg och Business Region Borås möttes på Logistik & Transportmässan i Göteborg under rubriken ”Det nya normalläget: säkerhet och logistik i en värld i förändring”.

En slutsats stod klar: framtidens konkurrenskraft handlar inte bara om effektivitet, utan också om robusthet och resiliens.

Utifrån diskussionen har vi samlat fem konkreta råd till företag som vill stärka sin beredskap och motståndskraft. Företag som vill stå starka när nästa kris inträffar behöver tänka annorlunda kring logistik, försörjning och säkerhet.

Här är fem rekommendationer för företag som vill kunna fortsätta verka även när logistikflöden och leveranskedjor störs.

1. Gå från ”just in time” till ”just in case”

Under många år har företag optimerat sina lager för att minimera kostnader. Men erfarenheterna från pandemin och senare globala störningar visar att alltför slimmade flöden innebär stora risker.

Många företag bygger nu upp större lager och ser över möjligheterna att lagra kritiska komponenter närmare verksamheten. Ett extra säkerhetslager innebär en kostnad, men kostnaden för ett produktionsstopp eller uteblivna leveranser kan vara betydligt högre.

Rekommendation: Identifiera vilka varor, komponenter eller råvaror som är affärskritiska och säkerställ att det finns tillräckliga buffertar för att hantera störningar.

2. Öva krisberedskap innan krisen kommer

Robusthet uppstår inte när en kris inträffar. Den byggs genom förberedelser.

Flera aktörer inom transport- och logistiksektorn genomför idag regelbundna scenarioövningar tillsammans med myndigheter, transportörer och andra samhällsviktiga verksamheter. Syftet är att tydliggöra roller, ansvar och beslutsvägar innan en verklig händelse inträffar.

För företag behöver inte övningarna vara omfattande för att ge effekt. Det viktiga är att de genomförs.

– I en kris är det ofta viktigare att fatta ett tillräckligt bra beslut snabbt än att fatta det perfekta beslutet för sent. Den förmågan behöver tränas innan krisen inträffar, säger Hannes Lindkvist, näringslivsutvecklare inom transporter, logistik och infrastruktur på Business Region Göteborg.

Rekommendation: Testa beredskapsplaner minst en gång per år. Simulera exempelvis ett längre transportstopp, ett IT-angrepp eller en leverantör som plötsligt faller bort.

3. Bygg alternativa vägar in i leveranskedjan

Resiliens handlar inte bara om att stå emot störningar utan om att snabbt hitta andra lösningar när något slutar fungera.

Om en hamn stängs, en transportled blockeras eller en leverantör får problem måste verksamheten kunna växla till alternativa flöden. Flygfrakt spelar exempelvis en viktig roll för högvärdigt och tidskritiskt gods även om den står för en liten del av de totala transportvolymerna.

Rekommendation: Kartlägg beroenden och skapa alternativa planer för transporter, leverantörer och logistikupplägg. Fråga er själva: Vad gör vi om vår viktigaste transportväg inte fungerar i morgon?

4. Samverka mer med andra aktörer

En tydlig lärdom från de senaste årens kriser är att ingen aktör klarar sig ensam. Företag, kommuner, myndigheter, hamnar, flygplatser och transportföretag behöver dela information och samarbeta kring risker och beredskap. Under kalla kriget var försörjningsberedskap i hög grad ett statligt ansvar. I dag ligger en större del av ansvaret hos näringslivet.

Samtidigt skapar samverkan nya möjligheter att hitta lösningar när störningar uppstår.

Rekommendation: Delta aktivt i regionala nätverk för beredskap, logistik och säkerhet. Bygg relationer innan de behövs.

5. Anpassa strategin till en ny global verklighet

De globala handelsmönstren förändras.

Protektionism, säkerhetspolitiska spänningar och nya handelsavtal påverkar hur företag väljer marknader, leverantörer och transportvägar.

Samtidigt öppnas nya möjligheter. Växande ekonomier som Indien lyfts fram som allt viktigare handelspartners, och nya handelsrelationer kan skapa både marknadstillväxt och ökad robusthet. Men omställning tar tid. Att etablera nya affärsrelationer och leveranskedjor är ett långsiktigt arbete.

Rekommendation: Se över företagets geografiska exponering och identifiera vilka marknader och leverantörsrelationer som kan stärka verksamhetens motståndskraft på sikt.

Business as usual är det bästa försvaret

Den kanske viktigaste slutsatsen från diskussionen är att robusthet inte handlar om att förutse varje tänkbar kris. Det handlar om att bygga organisationer som fungerar även när förutsättningarna förändras. Det gäller inte bara lager, transportvägar och leverantörer, utan också människor. Medarbetare som förstår sin roll, känner trygghet i organisationen och vet hur de ska agera när något oväntat inträffar är en avgörande del av verksamhetens motståndskraft.

Det nya normalläget präglas av osäkerhet. Framgångsrika företag är därför inte de som försöker återgå till hur det var tidigare, utan de som bygger beredskap, anpassningsförmåga och handlingskraft för att kunna verka effektivt även när förutsättningarna förändras.