#100. Hundra avsnitt som förändrade bilden av Göteborg
Avsnittet i textform
Talare 1: Business Göteborg fyller hundra avsnitt och det ska vi fira.
Talare 1: I det här avsnittet så ska vi gå igenom de bästa delarna från vår enorma katalog.
Talare 1: Vi ska prata om det som har förändrat oss mest, Rasmus.
Talare 2: Det vi har lärt oss mest av, de mötena som har stått ut mest och överhuvudtaget de ögonblick som har format oss mest under de här sju åren som vi har hållit på med detta.
Talare 1: Och vem Rasmus är, det ska ni få reda på alldeles strax i den här podden som görs av Business Region Göteborg.
Talare 1: Jag heter Emanuel Karlsten.
Talare 1: Rasmus Persson.
Talare 2: Ja.
Talare 1: Det är du som är gäst i den här podden idag kan man säga.
Talare 2: Ja, inte bara det, utan även producent.
Talare 1: Ja, du är producent.
Talare 2: Vän av ordning.
Talare 1: Ja, du är producent av den här podden.
Talare 1: Du och jag är ju den som har varit med från början.
Talare 1: Gjort de här hundra avsnitten tillsammans och för Business Region Göteborg.
Talare 1: Och det har ju varit en resa.
Talare 2: Otroligt häftig resa för mig faktiskt, som trodde att han visste betydligt mer än vad han verkligen gjorde om näringslivet i Västra Götalandsregionen.
Talare 1: Ja, och vi är båda inflyttade, även om vi nu har bott här i 15 år eller vad det är för någonting.
Talare 2: Förutfattade meningar fanns det gott om, så mycket kan jag säga.
Talare 1: Det fanns det ju.
Talare 1: Och framför allt så fanns det väl en ganska platt bild av stadens näringsliv som ju har förvandlats, kan man väl säga.
Talare 1: Och...
Talare 1: Den har också på något sätt fördjupat, kanske, jag tänkte säga kärleken till staden, men det kanske man tar i.
Talare 1: Kärleken till Göteborg.
Talare 2: Fördjupat kärleken.
Talare 2: För den fanns innan också, men nu var den djup.
Talare 1: Nu var den djup, ja.
Talare 2: Nej, men jag håller med.
Talare 1: Ja, men jag lärde mig fler dimensioner och att den gjorde den mer intressant.
Talare 1: Och jag tänker att när vi nu fick uppdraget att göra en summering av hundra avsnitt, att det är det vi ska försöka hjälpa andra till.
Talare 1: Vi har ju många lyssnare på podden, men vi vet ju också att alla lyssnar inte på allt.
Talare 1: Men när man ska summera så känns det som att vi som har suttit och lyssnat på så mycket och fått så många av de här perspektiven skulle vilja ge det till andra.
Talare 2: Ja, men precis.
Talare 2: Här kommer helt enkelt en samling av de ögonblick som för dig och för mig var allra mest ögonöppnande.
Talare 1: Mm, det är en bra sammanfattning.
Talare 1: Om jag ska börja med mitt bästa avsnitt då direkt.
Talare 1: Så är ju det med Staffan Truvé.
Talare 2: Alltså du säger det bästa avsnittet nu.
Talare 1: Nu droppar vi det direkt.
Talare 2: Oj, ja.
Talare 1: Och det är det för att det var så lite av en käftsmäll.
Talare 1: Han har ju då startat Recorded Future som jag hade hört talas om.
Talare 1: Kanske till och med träffat någon därifrån för länge sedan.
Talare 1: Som jobbar med datainsamling och sådär, men det gör väl många bolag och jag hade kanske inte riktigt fattat eller brytt mig.
Talare 1: Men sen så kom ju nyheten om att de har sålts då för 27 miljarder kronor till Mastercard.
Talare 1: Bara det är ju helt sinnessjukt.
Talare 1: Men när man sen då, inte minst då den här intervjun som vi hade med mysiga, supervanliga Staffan, som bor i en villa utanför Göteborg på vischan liksom, och har grundat det här bolaget då som levererar data
Talare 1: Till FBI, CIA är världens största underrättelsetjänst här från Göteborg.
Talare 1: Det var sjukt.
Talare 1: Vi kan väl lyssna på ett klipp därifrån.
Talare 3: Ja, vi har ju totalt ungefär 2 000 kunder i vad är det, 70 någonting länder.
Talare 3: Vi har 47 regeringar, om man ska säga så, alltså olika typer av myndigheter och liknande runt om i världen som använder oss.
Talare 1: Bland de kunderna är ju då mer eller mindre samtliga världens stora försvarsmakter från väst.
Talare 3: Ja, lite precis då, så är det försvarsmakter eller underrättelseorganisationer eller polis eller kustbevakning, men någon sån typ av myndighet då.
Talare 1: Ja, precis.
Talare 1: Och det är utöver det då, mer än hälften av bolagen på Fortune 500.
Talare 2: Ja, men man får ju verkligen en tydlig bild av hur betydelsefull det här bolaget är.
Talare 1: Ja, men de har betydelse och det är väl det som har varit ögonöppnande.
Talare 1: Det är ett jätteintressant avsnitt.
Talare 1: Jag tycker man ska lyssna på hela det, för att det handlar också om hur de positioneras i den här världen där de i princip är helt dominerande, marknadsledande och börjar bygga egna mediehus.
Talare 1: Istället för att marknadsföra sig så blir de mediehuset på något sätt.
Talare 1: Men det gjorde mig ödmjukt, tror jag, inför...
Talare 1: De företag som växte fram och fick mig också se på väldigt många mindre bolag med nya ögon som också håller på att växla sig fram.
Talare 1: Vi har ju haft så många sådana stories vi har pratat om, matteappen Albert, som ju också startades här och entreprenörsresan de gjort, eller wellibites, där sockerfria godiset, hur Sara Serray stod i köket med sin dotter och rörde ihop och allt det där.
Talare 1: Vad har öppnat din Göteborgsvärld?
Talare 2: Ja, men då skulle jag väl lägga till två techperspektiv faktiskt.
Talare 2: Och det är ju Ödgärd Andersson på Sensact, som ju håller på med självkörande fordon, som också är en sån där materia som man inte riktigt, alltså man har hört talas om det, man har sett underliga bussar på parkeringsplatser på Lindholmen köra runt, men man har inte riktigt förstått på vilket sätt det kan vara fullständigt omdanande för sättet vi lever på den här planeten.
Talare 2: Men det förstår ju de, och det är ju det de utvecklar just där.
Talare 1: Ja, och ja, då får jag ju flika in med Daniel Langkilde.
Talare 1: Kommer du ihåg det avsnittet då?
Talare 1: Kognic, ja, Kognic, som ju kom från Recorded Future och startade upp ett bolag och insåg att ja, här är det mobilitetsstaden Göteborg.
Talare 1: Vi förstår att självkörande bilar är en stor grej.
Talare 1: Vem ska avgöra att den här datan de får in då från typ filma vägen alltihopa är vad den faktiskt är?
Talare 1: Och då finns det något som heter annotera, det vill säga någonting som oftast görs typ i Afrika där folk då sitter och kollar.
Talare 1: Hur tolkar en dator en viss datapunkt och vad är det för svar den lämnar tillbaka?
Talare 1: Och så säger han, ja, det här är rätt.
Talare 1: Nej, det här är fel.
Talare 1: Ganska tidsödande arbete, men det är ingen som gör det för just bilder som kommer från fordon så hela Kognic byggde på att göra det.
Talare 1: Det var ju otroligt fascinerande att prata med honom om det och den verksamhet.
Talare 1: Världsunika position också som han hade skapat här i Göteborg.
Talare 2: Ja, och även höra hans perspektiv på Sensact tyckte jag var väldigt fascinerande för han pekade ju på just den där detaljen som man ofta glömmer bort när man pratar om AI.
Talare 2: Alla pratar om AI nu.
Talare 2: Alla lyfter fram svenska AI -bolag som strålande exempel på en ny svensk techvåg.
Talare 2: Men vad man ofta glömmer och det påpekade ju Daniel i det samtalet.
Talare 2: Det är ju att de allra flesta av de här AI-bolagen, framförallt är tjänster som bygger på befintliga AI-modeller, nästan alltifrån USA, OpenAI eller Anthropic eller liknande.
Talare 2: Men det jag Sensact gör då som är relativt unikt i sammanhanget är ju att de bygger sin egen AI-modell direkt här i Göteborg alltså.
Talare 2: Och det tänker jag kan bli avgörande på något sätt.
Talare 2: Jag vet inte exakt hur.
Talare 2: Jag är inte tillräckligt smart för att svara på det, men jag menar med tanke på...
Talare 2: Omvärldsläget återigen, och beredskapen och betydelsen av att ha en egen infrastruktur, inte minst för teknik.
Talare 2: Det måste ju betyda att det jag Sensact gör där är viktigt.
Talare 1: Ja, men då får man väl också nämna Gaisler, ett av våra senaste avsnitt som ju avslöjade för oss att rymdindustrin inte är en Luleå- eller Kiruna-fråga, utan att hälften av Sveriges omsättning i rymdindustri är här i Göteborg.
Talare 1: Gaisler gör de här chippen i satelliter och raketer och allt vad det nu är för någonting så flyger det upp i rymden.
Talare 2: Ja, och det var ju nästan, men nu är jag också Star Wars-fan och älskar rymd och så vidare, men när han bara räknade upp alla de satelliter och rymdfarkoster och månraketer som faktiskt Göteborg är representerade i, det var ju lite gåshud ändå.
Talare 2: Alltså att föreställa sig att vår stad är inte bara global, den är alltså interplanetär.
Talare 2: På ett sätt.
Talare 4: Det kan bli lite fascinerande om man sitter i Göteborg på ett kontor och utvecklar ett chip med sina kolleger och sen tillämpning är ju så långt bort.
Talare 4: Vi pratar ju nu om Jupiter vi pratar om Merkurius och det står så lång tid innan vi kommer fram.
Talare 4: Vi håller på att fortfarande snurra runt för att liksom komma i rätt bana runt.
Talare 4: Merkurius och Jupiter är väl några år kvar.
Talare 4: Det är väldigt långa perspektiv.
Talare 4: Så att det blir väldigt exalterande när det sker i det här, oj nu skjuter vi upp eller nu landar vi eller nu får vi kontakt.
Talare 4: De bitarna blir väldigt, väldigt viktiga, även om jobbet man gjorde kanske var ett decennium tidigare.
Talare 4: Så att jag vill bara påpeka perspektivet, rymd är en långsiktig grej.
Talare 2: Ja, det där är ju otroligt.
Talare 2: Men nu känns det som att vi har bara pratat om tech här och ja, det kanske blir så med tanke på...
Talare 2: Tidens melodi och så vidare.
Talare 2: Det känns som att det är väldigt många som pratar om, inte minst AI just nu, men våra avsnitt har ju faktiskt öppnat upp mina ögon för även rent geografiska svarta hål här i Göteborg.
Talare 2: Jag tycker ett bra exempel tycker jag är Donsö-avsnittet, kommer du ihåg det?
Talare 1: Mm, oja, det var ju också ögonöppnande.
Talare 2: Ja, men Donsö, en plats som jag vet att man kan bada på, men jag har aldrig tagit mig till.
Talare 2: Till mitt förtret.
Talare 2: Jag har förstått att man kan bada och att det verkar vara en väldigt pittoresk västkustdestination här direkt utanför Saltholmen.
Talare 2: Det är ungefär så som jag har sett på Donsö.
Talare 2: Haft någonting i bakhuvudet om någonting någonting rederi.
Talare 2: Men inte så mycket mer än så.
Talare 1: Nej, men där var väl också en sån ögonöppnare över hur enormt det var och hela det avsnittet är ju en enda lång uppräkning av det, men det fanns ju en rolig anekdot där.
Talare 5: Jag var ute på Donsö på något event och då var Dan Sten Olsson där.
Talare 5: Och då sa han från talarstolen, möjligen med glimten i ögat, men ändå, att när han kom till Kina vid något tillfälle och besökte någon hamnvarvsdirektör så säger han, Göteborg, Göteborg, är det de som ligger nära Donsö?
Talare 5: Så det var ju, ja, det lär vara sant på ett eller annat sätt.
Talare 1: Ja, det är en bra illustration såklart.
Talare 2: Ja, där hörde vi ju Berit Blomqvist, vd för Sveriges skeppsmäklare, delge den här gamla anekdoten då.
Talare 1: Det som är så speciellt med det här är ju att man förstår att Göteborg är ju en sån liten spelare generellt i den stora vida 10-miljardersvärlden och kanske även i stora vida Kina-miljardvärlden.
Talare 1: Och att en knapp miljonstad är ingenting, men är man ett namn inom en industri så blir man en gigant och det vi förstod ju var hur enorm den pyttelilla Donsö-ön hade blivit inom just den här rederibranschen.
Talare 2: Ja, men det är liksom ett maritimt centrum, verkligen en internationell fartygsflotta, 50 fartyg som skeppar över hela planeten och dessutom ett ekosystem av maritima företag överhuvudtaget som servar då den här redarverksamheten.
Talare 2: Och så inte minst Donsö Shipping Meet, som ju var anledningen till att vi gjorde avsnittet.
Talare 2: Eller vartannat år tror jag, som tusentals. Jag läste att 5000 personer kom dit förra året då.
Talare 1: Bara logistiken kring det, hur de inte ens har bilar på Donsö, utan de kör runt dem i golfbilar och idrottshallen är någon slags bankettmiddag och allt vad det är för någonting.
Talare 1: Otroligt fascinerande.
Talare 1: Men allt det där handlar ju om ett Göteborg som vi på något sätt har fått upptäcka i de här hundra avsnitten.
Talare 1: En värld som vi inte visste fanns och som också har omdefinierat bilden av Göteborg för oss på ett nyttigt sätt.
Talare 1: Men det som vi också har gjort under hundra avsnitt är ju att försöka förstå världen som vi verkligen visste fanns.
Talare 2: Ja, just det.
Talare 1: Den värld av portalfigurer, alltså kändisar, som vi verkligen har kunnat förknippa i Göteborg med profilavsnitt.
Talare 2: Ja, men jag skulle säga det här, kanske inte bara just kändisar, utan även framförallt profiler inom näringslivet som vi tidigare kände till väl genom rubrikerna och pressmeddelandena som man läste och kanske årsredovisningar och kvartalsrapporter, men inte så mycket människorna bakom där.
Talare 1: Nej, och det jag minns kanske starkast är ju ett av våra första kanske profilavsnitt som vi gjorde som vi var med Petter Stordalen, Strawberry-koncernens vd och grundare.
Talare 1: Som ju många nog känner till den här norska vibrerande personligheten som ju kom till Business Region Göteborgs kontor insladdade på en Voi, men liksom direkt när han standard upp var ovanligt låg ändå.
Talare 1: Alltså inte alls så där som man kanske hade förväntat sig.
Talare 1: Han var lite trött och så vidare.
Talare 1: Och så kom han upp till studion och en kollega här på Business Region Göteborg frågade om.
Talare 1: Han kunde göra ett litet videoklipp med honom inför Göteborgs 400-årsjubileum och Stordalen suckade lite och frågade någonting mer och vad är det vi vill att jag ska göra?
Talare 1: Ja, men ett grattis till Göteborg eller något sånt där blir bra.
Talare 1: Så sa han, ge mig några sekunder.
Talare 1: Och så var det som att han vände sig bort eller inåt eller någonting.
Talare 1: Och så nickade han bara till Emil som fotade.
Talare 1: Och sen, alltså det var som att trycka på en knapp.
Talare 6: Göteborg!
Talare 6: Alltså min drömstad, där allt började for Nordic Choice Hotels, nu Strawberry.
Talare 6: Jag har inte i någon stad haft upplevelser som jag haft i Göteborg.
Talare 6: Alltså den pulserande staden, eventstaden, konsertstaden, alltså entreprenörer innovation, det är Göteborg.
Talare 6: Det är staden som är i ständig utveckling.
Talare 6: En stad jag älskar av hela mitt hjärta, en stad jag investerar i, en stad jag tror på, och ni är framtiden. Göteborg!
Talare 2: Man älskar honom ju.
Talare 1: Ja, man älskar ju det, men det var så fascinerande att se och förstå att det här är en person som har en knapp bara i sig.
Talare 2: Eller en källa eller en urkraft eller någonting, så det går ju inte att ha konstant flöde av det, antar jag.
Talare 2: I det här klippet, han blir så berörd nästan av sina egna ord så att han faller ju i gråt nästan.
Talare 2: Och jag säger ju inte det för att förlöjliga honom på något sätt, utan det är ju en avundsvärd förmåga och kvalitet att verkligen kunna ingjuta så mycket emotion och känsla i det man håller på med.
Talare 1: Ja, och direkt när den var klar, då var jag tillbaka till sitt loja, jag igen.
Talare 1: Ja, okej, bra, det funkar bra.
Talare 1: Och så lufsade han in till studion.
Talare 1: Och så slog micken på i podden då, och då igen, direkt var han på.
Talare 1: Då var det samma gamla anekdoter om jordgubbar i barndomen, hans pappas ord och alla de här sakerna.
Talare 1: Det var som att han var verkligen en playknapp som man kunde trycka igång.
Talare 2: Om jag får lyfta fram någon apropå det här med passion, då skulle jag vilja minnas tillbaka lite grann till när vi hade Erik Selin från Balder i vår studio.
Talare 2: Det tyckte jag var ett väldigt minnesvärt möte på många sätt och vis.
Talare 2: Kanske framför allt eftersom jag hade ganska många förutfattade meningar om fastighetsbranschen, vad det innebär att driva ett stort fastighetsbolag och vara känd dels som vd för det då, men också dels som någon form av börsprofil som man väl kan kalla Erik Selin då.
Talare 2: Jag förknippade det med ganska mycket kallt beräknande.
Talare 2: Och ganska mycket tristess, men det säger ju mer om mig än om något annat såklart.
Talare 2: För de fördomarna kom ju så väldigt mycket på skam när Erik väl kom till studion och man förstod att hela hans väsen var besjälat med passion och det var det han höll på med.
Talare 2: Jag tycker det var dels intressant att höra om hur han redan som nioåring med sin pappa i handen fick gå in på det lokala bankkontoret och med hans pappas underskrift få då tillåtelse att börja investera sina veckopengar på börsen.
Talare 2: Sen han föddes var det det han ville göra.
Talare 2: Och det är det han har fortsatt att göra.
Talare 2: Och när han också berättade om, var väl nyårsdagen eller liksom julhelgerna när de flesta andra av oss kanske pillar i oss praliner och tar en och annan äggtoddy eller vad man nu håller på med.
Talare 2: Ligger på sofflocket i alla fall tror jag de flesta av oss gör.
Talare 2: Erik Selin, not so much.
Talare 7: Så det är min hobby att läsa på olika bolag.
Talare 7: Jag tycker det är jätteroligt.
Talare 7: Det har hållit mig till vissa sektorer egentligen.
Talare 1: Det här läser du in dig på på olika sätt.
Talare 1: När andra sitter och löser annat så sitter du och läser årsredovisningar och årsrapporter.
Talare 1: Det är väldigt kul.
Talare 1: Är det avslappnande för dig också?
Talare 7: Ja, det är avkoppling.
Talare 1: Det är otroligt.
Talare 7: Ja, det är väldigt bra avkoppling.
Talare 1: Känner du också då att jobbet blir en slags fritid för dig?
Talare 7: Ja, det går ihop helt, absolut.
Talare 2: Ja, men alltså man kan ju prata lättsamt om det här, men jag tror det finns en nyckel här också.
Talare 2: Inte bara till människan Erik Selin, utan också till kanske vad det krävs för att bli en väldigt framgångsrik entreprenör, eller hur?
Talare 1: Jo, och något slags självförtroende i det och självkänsla också som börjar skapas i det där.
Talare 1: Det tycker jag har varit tydligt när man har frågat de här stora profilerna som ju är också göteborgare, men fortfarande kvar i stan.
Talare 1: Alltså att när man frågar...
Talare 1: Har det varit svårt för dig?
Talare 1: Det ekonomiska maktcentrumet i Sverige är ju inte Göteborg att vara kvar här.
Talare 1: Ja, det är ibland nästan så att de knappt har förstått frågan.
Talare 2: Men han förstod frågan, men han hade detta ovanligt svar.
Talare 1: Ja, det var kul.
Talare 1: Erik Selin, det här att du har varit i Göteborg trogen i alla år, det är inte helt vanligt för bolag av din storlek.
Talare 1: Har det alltid varit självklart för dig?
Talare 7: Ja.
Talare 1: Varför?
Talare 7: Därför jag orkar inte flytta.
Talare 7: Så enkelt är det.
Talare 1: Ja, det var väl samma sak, för han var ju med och finansierade Karlatornet.
Talare 1: Varför han inte köpte en av lägenheterna där av samma skäl liksom.
Talare 1: Det såg ju jättefint ut, men orka.
Talare 2: Orka.
Talare 2: Och det tycker jag återigen knyter tillbaks till detta med passion och lust och att låta sig vägledas av det i alla lägen i livet egentligen.
Talare 2: Alltså det är så tydligt att han har gjort det och det har burit så långt.
Talare 2: Och han är trogen.
Talare 2: Den förvissningen, även om man då vet att kanske inte tjänar lika mycket pengar på att bo kvar i Göteborg, eventuellt i hans situation, spelar ingen roll.
Talare 2: För att tappar jag lusten, då tappar jag uspen.
Talare 1: Oj, ja, vad fint.
Talare 1: Men då skulle jag också vilja vända på det när vi pratade med Susanne Ehnbåge som var ett av mina favoritavsnitt också.
Talare 1: Dels för att hon lett Siba genom den här transformationen till Netonnet, som jag tycker är väldigt fascinerande.
Talare 1: Det pratar vi mycket om i podden.
Talare 1: Men också då för att hon numera är Lindex vd och har ju även tagit på sig flera uppdrag där.
Talare 1: Jag tror att hon har flera styrelseuppdrag för det också.
Talare 1: Hon är ju då Lindex ägargrupps vd också, Stockman Group, som är i Finland.
Talare 1: Så hon pendlar då mellan Finland och Göteborg i två vd-uppdrag samtidigt har de här styrelseuppdragen.
Talare 1: Och när vi började prata om henne då, med henne, så var det egentligen inte så mycket passionen i sig för själva, hon sitter inte och läser liksom bokslut på sofflocket, utan hennes passion var ju någon annanstans.
Talare 1: Alltså det är ju nästan ännu mer fascinerande.
Talare 1: Det är ju väldigt lätt att måla upp att alla de här är så passionsdrivna, så är det ju inte heller.
Talare 1: En del är bara extremt disciplinerade.
Talare 1: Så när vi researchade på henne så var det ju supertydligt att hennes stora intresse, det var ju att löpa.
Talare 1: Och hur får du ihop det med två vd-jobb och styrelsejobb och alltihopa?
Talare 1: Inga problem för Susanne Ehnbåge.
Talare 8: Vad gäller träning så försöker jag nyttja epitetet, täppa luckorna.
Talare 8: Och då innebär det liksom transportlöpning till jobbet kanske, alltså springa in.
Talare 1: Hur långt tar det till jobbet?
Talare 8: 18 kilometer.
Talare 8: Så då får man...
Talare 8: Du springer 18 kilometer då?
Talare 8: Ja, 18 kilometer in.
Talare 1: Det tar en stund.
Talare 8: En timme måste du ta på min.
Talare 8: Ja, det tar mer än en timme.
Talare 8: Så snabbt är jag inte, så det tar mer än en timme.
Talare 8: Men då kan jag ändå vara inne på kontoret kvart i åtta.
Talare 8: Vara igång med första mötet strax efter åtta.
Talare 8: Sen kanske jag cyklar hem.
Talare 8: Jag har en coachning av simning andra veckan på lunchen på måndagar.
Talare 8: Den är liksom helig, den försöker jag hålla fast vid.
Talare 8: Men annars försöker jag nyttja tidig morgon, så i morse var jag uppe och sprang trail med några kompisar tidigt.
Talare 8: Då var det mörkt fortfarande när vi var igång.
Talare 2: Jag hade svårt att hålla masken under den här intervjun, minns jag, när det kom till den här sekvensen.
Talare 2: Överhuvudtaget att hitta kompisar som är med på trailrun när solen ändå inte har gått upp det tycker jag är så fascinerande.
Talare 1: Och att springa 18 kilometer till jobbet.
Talare 2: 18 kilometer.
Talare 1: Och sen cykla hem.
Talare 1: Ja, exakt.
Talare 1: Man behöver täppa luckorna.
Talare 1: Finns det inga luckor, då får man gå upp vid fem då och hitta en kompis som också låtsas ha en lucka vid fem.
Talare 9: Vill du starta, utveckla eller etablera företag i Göteborgsregionen?
Talare 9: Vi på Business Region Göteborg hjälper dig med kostnadsfri rådgivning, nätverk, workshops, guider, näringslivsfakta och mycket mer.
Talare 9: Läs mer och prenumerera på våra nyhetsbrev på businessregiongoteborg.se.
Talare 9: Länkar hittar du i avsnittsbeskrivningen.
Talare 2: För att lägga till ett sista exempel på ett personporträtt som jag tycker har stått ut lite extra.
Talare 2: Och det var ju av ett väldigt olyckligt skäl såklart, men det var ju när vi hade Andreas Andersen från Liseberg inne i vår studio.
Talare 2: Vi hade börjat planera det här avsnittet och bokat det tidigare på vintern, och det av väldigt förklarliga skäl.
Talare 2: Liseberg är ju en väldigt, väldigt viktig aktör i vår region.
Talare 2: Men så den 12 februari 2024, då minns ju de flesta som lyssnar på detta vad som hände, nämligen att Oceana brann ner.
Talare 2: Och en person omkom dessutom i branden.
Talare 2: Det här var väldigt dramatiskt skeende som skildrades i media vid tillfället noggrant och detaljerat.
Talare 2: Men vad vi däremot inte fick särskilt många rapporter om det var ju hur personalstyrkan hade upplevt den här dagen och hur vd Andreas Andersen hade hanterat ett sådant dramatiskt förlopp.
Talare 2: Därför var det ju väldigt speciellt.
Talare 2: När han gick in i vår studio på avtalad tid tidigt maj 2024, alltså drygt två månader efter när branden hade inträffat.
Talare 2: För att det som nyhetsjournalister två månader tidigare inte riktigt hade kunnat få fatt i vad som såklart hade varit nästan oetiskt av Andreas att delge så tidigt, det kunde ju vi faktiskt...
Talare 2: snudda vid i alla fall. Vi fick under samtalet någon form av bild av Andreas kring hur det var.
Talare 10: Vi samlades väldigt tidigt, dagen efter, branden, alltså på tisdagen.
Talare 10: Det hade vi en stor samling på Lisebergsgården.
Talare 10: Och vi samlades på det möte, och det var väl också lite viktigt att vi tillåt varandra att vara ledsna över det som hade hänt.
Talare 10: Det som blev så tydligt i dagarna efter branden, det var vilken kraft som finns i organisationen och hur bra mina kollegor, inte bara tar vara om gästerna, men också tar till vara om varandra.
Talare 10: Så jag tror vi tillsammans liksom fick hantera det både dagarna efter branden, men också här två månader senare.
Talare 2: Ja, men det var ju faktiskt väldigt starkt att höra honom berätta om de här dagarna som följde på den här händelsen.
Talare 1: Jo, men det var det.
Talare 1: Och apropå då profilavsnitt också intressant att höra en person som kunde beskriva väldigt mycket av sina svagheter och han har arbetat med dem som ledare i den här väldigt utsatta toppositionen som det är att vara Lisebergs vd och sådär.
Talare 1: Ja, det var intressant och det är ju också ett syfte med att göra de här profilavsnitten.
Talare 1: Det är många...
Talare 1: Men företag drivs ju oftast av väldigt starka personligheter, av personer som gör olika typer av uppoffringar eller som är annorlunda på olika sätt.
Talare 1: Och det har varit inspirerande att höra hur de har tagit sig an olika utmaningar.
Talare 1: Den tredje stora saken som jag tycker att jag och du, ja vi har i alla fall pratat om det mycket, har kunnat ta med oss.
Talare 1: Det har ju varit tidslinjerna, hur långt allt tar.
Talare 1: Dels har jag lärt mig någonting av hur präglad vi är av de långa tidslinjerna som har varit ögonöppnande på mig på ett kanske lite plats sätt, men jag vill ändå ta det, för jag tror att det kan hjälpa andra att förstå Göteborg bättre, varför vi är som vi är.
Talare 1: För mig så var det faktiskt ögonöppnande när vi gjorde det historiska avsnittet, alltså historieavsnittet snarare, när Göteborg fyllde 400 år.
Talare 1: Håkan Strömberg från Göteborgs stadsmuseum var med.
Talare 1: Det var som att pusselbitar föll lite på plats om varför Göteborg är som det är.
Talare 11: Köpmännen har ju haft en speciell roll i Göteborg om vi jämför dem med Stockholm, om vi pratar en andra stad.
Talare 11: För i Stockholm så har du ju alltid haft då makten, alltså det är hovet har varit de som satt agendan högst upp och sen har du haft gamla rike familjer av högadel, sen har du haft en tjänstemannaadel och sen kommer köpmännen.
Talare 11: Göteborg, inget hov, ingen högadel, ingen tjänstemannaadel.
Talare 11: Så här har stan styrts av köpmännen.
Talare 11: Och det har ju gett dem ett annat spelutrymme, men också ett annat ansvar för stan.
Talare 1: Hur då ansvar?
Talare 11: Ja, varenda byggnad, alltså offentlig byggnad, museer, sjukhus, bibliotek etcetera
Talare 11: är ju ett resultat av donationer av köpmannafamiljer.
Talare 11: De har alltså betraktat staden som sin i det perspektivet.
Talare 11: Ja, en elak norrman har sagt att i Göteborg skriver man inte poesi, man skriver fakturor.
Talare 1: Det här handlar ju om hur Göteborg föddes, alltså att vi är produkten av egentligen alltid av stora industrier, av köpmän då.
Talare 1: Alltså att alla städer nästan har det här historiska arvet som har präglats så mycket av kyrkan eller av kungligheter, men i Göteborg så är det köpmän, det är därför det heter Sahlgrenska sjukhuset och Chalmers med universitetet och alla de här olika stora profilerna som har verkligen satt sin prägel och som jag tror fortfarande sätter en ganska unik.
Talare 1: Prägel på Göteborg.
Talare 2: Jag håller med om det alltså innan jag började med den här podden så kände jag att Göteborg är en varvstad.
Talare 2: Göteborg är en arbetarstad.
Talare 2: Göteborg är en kanske en musikstad, men att det är en köpmannastad.
Talare 2: Det låg inte top of mind för mig så att säga innan vi börjar med podden, men det gör det verkligen nu.
Talare 1: Jo, men i det där så ligger det också någonting att vi tar hand om vårt eget öde på något sätt.
Talare 1: Staden har mer fått kämpa kanske för att bli den man är.
Talare 1: Det som inte finns, det får man skapa och det har varit en produkt också av att ska man skapa riktigt stora framgångsrika företag så måste man ta hand om att staden också ska bli bra.
Talare 1: Då får man bygga sina kulturinstitutioner.
Talare 1: Då får man bygga sina trevliga gator eller vad det nu kan vara för någonting ju.
Talare 1: Och när jag har förstått de långa linjerna så har jag kanske förstått
Talare 1: Andra saker och kanske varit mer intresserad också av andra saker för att jag förstår att det vi sår nu kommer vi få skörda senare så till exempel alla de här snacket om forskning och utveckling.
Talare 1: FOU investeringar som man kan knappt begripa vad det är för någonting.
Talare 1: Jag har ju förstått hur viktigt det är att om nu Göteborg fortsätter att investera så rekordmycket som det görs inom alltifrån
Talare 1: medicin till fordonsteknik och allt vad det är för någonting, så kommer det ha betydelser inte nu, men längre fram.
Talare 1: Men redan nu så kan vi förstå att det kommer innebära extrema utmaningar då, i till exempel hur ska vi bo såklart, men också hur ska vi vara en stad som faktiskt kommer att attrahera människor som kommer vilja fortsätta att välja Göteborg.
Talare 1: Och att det är en fråga som handlar så mycket om beslut som vi tar nu, men kommer se effekter längre fram.
Talare 1: Den kanske tydligaste linjen där har ju varit såklart hur staden växer fram.
Talare 1: Vi har ju märkt att de avsnitt som vi har gjort om stadsutveckling har ju varit några av våra mest engagerade avsnitt och lyssnade avsnitt också, där folk har förstått att nu har det här byggts så länge på ett så omöjligt sätt att nu måste jag fatta vad är det som pågår här egentligen?
Talare 1: Vem är det som bestämmer här egentligen?
Talare 1: Men det har ju varit kul att försöka spåna fram de avsnitten också.
Talare 1: Det minns ju när vi hade Mark Isitt och Gert Wingårdh.
Talare 2: Jag glömmer aldrig.
Talare 2: Vi...
Talare 2: träffade ju Gert Wingårdh utanför vår studio.
Talare 2: Och då minns jag att han kom, det här var ju mitt i vintern och han kom barfota i sandaler.
Talare 1: Det gjorde han.
Talare 2: Och som den första gäst i Business Göteborgs historia så bad han om en kopp te.
Talare 2: Och han hade medhavd tepåse.
Talare 1: Egen ja.
Talare 2: Ja, han litade inte riktigt på utbudet.
Talare 1: Vad vill du ha för te?
Talare 1: Nej, det har jag med här.
Talare 1: Så i fickan skakade han fram en liten.
Talare 1: Ja, det var kul.
Talare 1: Det var ju också kul för att vi trodde att vi var helt unika med den snilleidén att sammanföra Sveriges främsta arkitekt Gert Wingårdh med Sveriges främsta arkitektrecensent i ett och samma avsnitt för att få dem att prata om Göteborgs stad.
Talare 1: Vad tycker vi egentligen då?
Talare 1: Och så visade det sig då när vi hade bokat dom att vi var ju uppenbarligen inte först med den idén för att de hade precis börjat spela in.
Talare 1: Jag tror att de skulle de visste inte vad de kunde berätta.
Talare 2: Just det, Historien om Sverige.
Talare 1: Precis, att de skulle göra ett SVT-program tillsammans.
Talare 2: Men vi var först med publiceringen.
Talare 1: Exakt det.
Talare 1: Men det fanns ju spänning där.
Talare 1: Kommer du ihåg första frågan som vi hade i avsnittet?
Talare 2: Ja, just det.
Talare 2: Du hade letat fram något mindre smickrande som Mark Isitt hade.
Talare 1: Vi kan väl lyssna på det istället.
Talare 1: Ja, det gör vi.
Talare 1: Då var du inte särskilt positiv till då Liseberg Grand Curiosa.
Talare 12: Nej, det gillade jag inte.
Talare 1: Det fick två av fem i betyg i en text i GP du skrev 2023 och du skrev varför i hela världen har Gert Wingårdh, landets kanske mest progressiva arkitekt, valt att rita denna pastisch?
Talare 1: Eller är det en parodi?
Talare 12: Det får Gert svara på.
Talare 1: Känns inte som det la grunden för god stämning, Gert.
Talare 13: Nu kör vi pinsam tystnad, så ska vi bara liksom se hur länge ni orkar med det.
Talare 13: Nej, men alltså, det är en nöjespark.
Talare 13: Man kanske har lite andra måttstockar i en nöjespark.
Talare 12: Men det var inte roligt nog, Gert.
Talare 1: Har ni inte pratat om det här innan?
Talare 13: Nej, vi har inte pratat ut om det.
Talare 13: Det är så pinsamt, så det kan vi inte överhuvudtaget prata om.
Talare 1: Men det var ju kul.
Talare 1: Det var ett bra avsnitt just utifrån att det pratade om de här långa linjerna.
Talare 1: Alltså hur mycket tänker vi på vad det som vi bygger nu kommer forma för stad sen?
Talare 1: Vi hade ju ett bra uppföljningsavsnitt också efter det med stadsbyggnadsdirektören Henrik Kant.
Talare 1: Han påminde ju också om det där.
Talare 1: Alltså, det är väldigt lätt att recensera det vi ser nu.
Talare 1: Det är väldigt lätt att recensera Karlatornet som den där termosen när den ser halvfärdig ut.
Talare 1: Det kanske fortfarande ser ut som en termos för en del i och för sig.
Talare 1: Men att det blir lättare.
Talare 1: Sen vi har väl något klipp från det avsnittet med där han talar om vilka horisonter vi talar om.
Talare 14: Vi håller på att omvandla Tynnered, Biskopsgården, också då för att kunna bryta segregationen det är också ett jätteviktigt mål som vi har att jobba med.
Talare 14: Sen i centrala delarna om 15, 20, 30 år.
Talare 14: Så kommer vi ha byggt ut de här delarna, också när det gäller centrala delarna av Göteborg då, och också kan ge till exempel de kajerna i söder tillbaka till göteborgarna, så att det blir härliga promenadstråk och ytor att vara på.
Talare 14: Men det kommer ta en stund.
Talare 2: Precis, det kommer ta en stund.
Talare 2: Det skulle kunna vara en tagline för hela Göteborg faktiskt.
Talare 1: Ja, men också för hela Sverige och hela världen, det är väldigt lätt att raljera, tänker jag, över Göteborg.
Talare 1: Jag tror faktiskt att det är en av de viktigaste sakerna det här har gett mig att få ett perspektiv på staden som ökar respekten för vem det är som ska förändra någonting och hur lång tid saker tar.
Talare 1: Och vår otålighet är också att någonting måste hända just nu.
Talare 2: Ja, men jag känner så här lite grann att man kan egentligen sätta upp alla våra hundra avsnitt på en piltavla och sen bara kasta en pil.
Talare 2: Och oavsett vilket avsnitt du träffar så kommer du att lära dig något nytt om den här stadens näringsliv.
Talare 2: Och det är ju i sig ögonöppnande tycker jag.
Talare 2: Jag vet inte hur jag ska beskriva det, men ibland så brukar jag tänka lite grann på Göteborg som en myrstack.
Talare 2: Och i den här stacken ryms då allt.
Talare 2: Där har vi Recorded Future, där har vi Donsö, där har vi rymdindustrin, Gaisler, Balder och Serneke och Stordalen och andra AP-fonden, International House, BRG, Västsvenska Handelskammaren, allt, allt, allt, allt ryms i denna myrstack.
Talare 2: Men för oss så är ju det där väldigt svårt att se, för vi är ju bara myror, eller hur, Emanuel?
Talare 2: Du och jag och alla andra som bor i den här stan är ju myror som bär runt på ett enda barr.
Talare 2: Och det där barret kan vara olika saker.
Talare 2: Det kan vara en bilkö som man fastnar i på väg till jobbet.
Talare 2: Det kan vara en stressig förskolelämning.
Talare 2: Det kan vara någon som sätter igång med en sån här pneumatisk borrmaskin precis utanför ens poddstudiofönster mitt i en viktig intervju, har hänt.
Talare 2: Det kan vara en mängd olika saker, men det är trots allt bara ett barr.
Talare 2: Och vår förhoppning med den här podden har ju varit sedan starten då att vi genom den ska lyckas zooma ut lite grann så att man...
Talare 2: När man har lyssnat och när man har hängt med oss ett tag ser hur ens eget barr är en del av den här väldigt stora myllrande stacken som i faktiskt, när man tänker på det, är ett fascinerande och väldigt häftigt byggnadsverk.
Talare 1: Och blir häftigare och bättre ju fler som är med och drar vårt strå då också såklart.
Talare 2: Ja, just det, ja, strån glömde jag ju det.
Talare 2: Kanske vore bättre.
Talare 1: Men det är sant, och jag tror och hoppas.
Talare 1: Att man har lyssnat på det här och känt sig inspirerad och om inte annat då i alla fall kanske lärt sig någonting mer som ökar förståelsen för Göteborg och kanske också ökar attraktionen för Göteborg.
Talare 1: Jag tycker att Göteborg har blivit mer attraktivt ju mer jag har lärt mig om staden.
Talare 2: Ja, och om vi får önska oss en hundraavsnittsjubileumspresent, så skulle väl det vara att vi hemskt gärna skulle vilja höra från er, ni som lyssnar på denna podcast, alltså ett litet tillrop.
Talare 2: En liten rad eller två, kanske om vad ni har gillat, helst inte så mycket om vad ni inte har gillat.
Talare 1: Jo, det kan de få göra.
Talare 1: Framför allt är det väl intressant att höra om det är någon som har haft nytta av de här hundra avsnitten.
Talare 1: Vi har hört väldigt många historier kring det och får mycket respons, men det är ju väldigt roligt att höra från människor som kanske...
Talare 1: Varit med på resan och själva kanske lärt sig någonting.
Talare 1: Vad vet jag, har förändrat ett beteende, men har fått så många olika tips från personer.
Talare 2: Lämna en recension på din poddplattform, skriv en kommentar under avsnittet på Spotify eller mejla Emil Bredmar på Business Region Göteborg.
Talare 1: Ja, just det, för det är ju beställaren av denna podd som också så bestämmer vilka är det vi ska få äran att intervjua tillsammans med dig och mig.
Talare 2: Just det, har du tips om någon som du tycker att vi borde lyfta fram i det lokala näringslivet, då ska du verkligen mejla Emil Bredmar.
Talare 1: Och så får vi se om det blir hundra avsnitt till.
Talare 1: Det känns som en oändlig framtid att tala om det, men vi är väldigt tacksamma för att varit med på de här hundra avsnitten och framförallt är vi tacksamma till dig som lyssnar att du har varit med på de här hundra avsnitten.
Talare 1: Vi hörs snart igen.
Avsnittet i textform
Talare 1: Business Göteborg fyller hundra avsnitt och det ska vi fira.
Talare 1: I det här avsnittet så ska vi gå igenom de bästa delarna från vår enorma katalog.
Talare 1: Vi ska prata om det som har förändrat oss mest, Rasmus.
Talare 2: Det vi har lärt oss mest av, de mötena som har stått ut mest och överhuvudtaget de ögonblick som har format oss mest under de här sju åren som vi har hållit på med detta.
Talare 1: Och vem Rasmus är, det ska ni få reda på alldeles strax i den här podden som görs av Business Region Göteborg.
Talare 1: Jag heter Emanuel Karlsten.
Talare 1: Rasmus Persson.
Talare 2: Ja.
Talare 1: Det är du som är gäst i den här podden idag kan man säga.
Talare 2: Ja, inte bara det, utan även producent.
Talare 1: Ja, du är producent.
Talare 2: Vän av ordning.
Talare 1: Ja, du är producent av den här podden.
Talare 1: Du och jag är ju den som har varit med från början.
Talare 1: Gjort de här hundra avsnitten tillsammans och för Business Region Göteborg.
Talare 1: Och det har ju varit en resa.
Talare 2: Otroligt häftig resa för mig faktiskt, som trodde att han visste betydligt mer än vad han verkligen gjorde om näringslivet i Västra Götalandsregionen.
Talare 1: Ja, och vi är båda inflyttade, även om vi nu har bott här i 15 år eller vad det är för någonting.
Talare 2: Förutfattade meningar fanns det gott om, så mycket kan jag säga.
Talare 1: Det fanns det ju.
Talare 1: Och framför allt så fanns det väl en ganska platt bild av stadens näringsliv som ju har förvandlats, kan man väl säga.
Talare 1: Och...
Talare 1: Den har också på något sätt fördjupat, kanske, jag tänkte säga kärleken till staden, men det kanske man tar i.
Talare 1: Kärleken till Göteborg.
Talare 2: Fördjupat kärleken.
Talare 2: För den fanns innan också, men nu var den djup.
Talare 1: Nu var den djup, ja.
Talare 2: Nej, men jag håller med.
Talare 1: Ja, men jag lärde mig fler dimensioner och att den gjorde den mer intressant.
Talare 1: Och jag tänker att när vi nu fick uppdraget att göra en summering av hundra avsnitt, att det är det vi ska försöka hjälpa andra till.
Talare 1: Vi har ju många lyssnare på podden, men vi vet ju också att alla lyssnar inte på allt.
Talare 1: Men när man ska summera så känns det som att vi som har suttit och lyssnat på så mycket och fått så många av de här perspektiven skulle vilja ge det till andra.
Talare 2: Ja, men precis.
Talare 2: Här kommer helt enkelt en samling av de ögonblick som för dig och för mig var allra mest ögonöppnande.
Talare 1: Mm, det är en bra sammanfattning.
Talare 1: Om jag ska börja med mitt bästa avsnitt då direkt.
Talare 1: Så är ju det med Staffan Truvé.
Talare 2: Alltså du säger det bästa avsnittet nu.
Talare 1: Nu droppar vi det direkt.
Talare 2: Oj, ja.
Talare 1: Och det är det för att det var så lite av en käftsmäll.
Talare 1: Han har ju då startat Recorded Future som jag hade hört talas om.
Talare 1: Kanske till och med träffat någon därifrån för länge sedan.
Talare 1: Som jobbar med datainsamling och sådär, men det gör väl många bolag och jag hade kanske inte riktigt fattat eller brytt mig.
Talare 1: Men sen så kom ju nyheten om att de har sålts då för 27 miljarder kronor till Mastercard.
Talare 1: Bara det är ju helt sinnessjukt.
Talare 1: Men när man sen då, inte minst då den här intervjun som vi hade med mysiga, supervanliga Staffan, som bor i en villa utanför Göteborg på vischan liksom, och har grundat det här bolaget då som levererar data
Talare 1: Till FBI, CIA är världens största underrättelsetjänst här från Göteborg.
Talare 1: Det var sjukt.
Talare 1: Vi kan väl lyssna på ett klipp därifrån.
Talare 3: Ja, vi har ju totalt ungefär 2 000 kunder i vad är det, 70 någonting länder.
Talare 3: Vi har 47 regeringar, om man ska säga så, alltså olika typer av myndigheter och liknande runt om i världen som använder oss.
Talare 1: Bland de kunderna är ju då mer eller mindre samtliga världens stora försvarsmakter från väst.
Talare 3: Ja, lite precis då, så är det försvarsmakter eller underrättelseorganisationer eller polis eller kustbevakning, men någon sån typ av myndighet då.
Talare 1: Ja, precis.
Talare 1: Och det är utöver det då, mer än hälften av bolagen på Fortune 500.
Talare 2: Ja, men man får ju verkligen en tydlig bild av hur betydelsefull det här bolaget är.
Talare 1: Ja, men de har betydelse och det är väl det som har varit ögonöppnande.
Talare 1: Det är ett jätteintressant avsnitt.
Talare 1: Jag tycker man ska lyssna på hela det, för att det handlar också om hur de positioneras i den här världen där de i princip är helt dominerande, marknadsledande och börjar bygga egna mediehus.
Talare 1: Istället för att marknadsföra sig så blir de mediehuset på något sätt.
Talare 1: Men det gjorde mig ödmjukt, tror jag, inför...
Talare 1: De företag som växte fram och fick mig också se på väldigt många mindre bolag med nya ögon som också håller på att växla sig fram.
Talare 1: Vi har ju haft så många sådana stories vi har pratat om, matteappen Albert, som ju också startades här och entreprenörsresan de gjort, eller wellibites, där sockerfria godiset, hur Sara Serray stod i köket med sin dotter och rörde ihop och allt det där.
Talare 1: Vad har öppnat din Göteborgsvärld?
Talare 2: Ja, men då skulle jag väl lägga till två techperspektiv faktiskt.
Talare 2: Och det är ju Ödgärd Andersson på Sensact, som ju håller på med självkörande fordon, som också är en sån där materia som man inte riktigt, alltså man har hört talas om det, man har sett underliga bussar på parkeringsplatser på Lindholmen köra runt, men man har inte riktigt förstått på vilket sätt det kan vara fullständigt omdanande för sättet vi lever på den här planeten.
Talare 2: Men det förstår ju de, och det är ju det de utvecklar just där.
Talare 1: Ja, och ja, då får jag ju flika in med Daniel Langkilde.
Talare 1: Kommer du ihåg det avsnittet då?
Talare 1: Kognic, ja, Kognic, som ju kom från Recorded Future och startade upp ett bolag och insåg att ja, här är det mobilitetsstaden Göteborg.
Talare 1: Vi förstår att självkörande bilar är en stor grej.
Talare 1: Vem ska avgöra att den här datan de får in då från typ filma vägen alltihopa är vad den faktiskt är?
Talare 1: Och då finns det något som heter annotera, det vill säga någonting som oftast görs typ i Afrika där folk då sitter och kollar.
Talare 1: Hur tolkar en dator en viss datapunkt och vad är det för svar den lämnar tillbaka?
Talare 1: Och så säger han, ja, det här är rätt.
Talare 1: Nej, det här är fel.
Talare 1: Ganska tidsödande arbete, men det är ingen som gör det för just bilder som kommer från fordon så hela Kognic byggde på att göra det.
Talare 1: Det var ju otroligt fascinerande att prata med honom om det och den verksamhet.
Talare 1: Världsunika position också som han hade skapat här i Göteborg.
Talare 2: Ja, och även höra hans perspektiv på Sensact tyckte jag var väldigt fascinerande för han pekade ju på just den där detaljen som man ofta glömmer bort när man pratar om AI.
Talare 2: Alla pratar om AI nu.
Talare 2: Alla lyfter fram svenska AI -bolag som strålande exempel på en ny svensk techvåg.
Talare 2: Men vad man ofta glömmer och det påpekade ju Daniel i det samtalet.
Talare 2: Det är ju att de allra flesta av de här AI-bolagen, framförallt är tjänster som bygger på befintliga AI-modeller, nästan alltifrån USA, OpenAI eller Anthropic eller liknande.
Talare 2: Men det jag Sensact gör då som är relativt unikt i sammanhanget är ju att de bygger sin egen AI-modell direkt här i Göteborg alltså.
Talare 2: Och det tänker jag kan bli avgörande på något sätt.
Talare 2: Jag vet inte exakt hur.
Talare 2: Jag är inte tillräckligt smart för att svara på det, men jag menar med tanke på...
Talare 2: Omvärldsläget återigen, och beredskapen och betydelsen av att ha en egen infrastruktur, inte minst för teknik.
Talare 2: Det måste ju betyda att det jag Sensact gör där är viktigt.
Talare 1: Ja, men då får man väl också nämna Gaisler, ett av våra senaste avsnitt som ju avslöjade för oss att rymdindustrin inte är en Luleå- eller Kiruna-fråga, utan att hälften av Sveriges omsättning i rymdindustri är här i Göteborg.
Talare 1: Gaisler gör de här chippen i satelliter och raketer och allt vad det nu är för någonting så flyger det upp i rymden.
Talare 2: Ja, och det var ju nästan, men nu är jag också Star Wars-fan och älskar rymd och så vidare, men när han bara räknade upp alla de satelliter och rymdfarkoster och månraketer som faktiskt Göteborg är representerade i, det var ju lite gåshud ändå.
Talare 2: Alltså att föreställa sig att vår stad är inte bara global, den är alltså interplanetär.
Talare 2: På ett sätt.
Talare 4: Det kan bli lite fascinerande om man sitter i Göteborg på ett kontor och utvecklar ett chip med sina kolleger och sen tillämpning är ju så långt bort.
Talare 4: Vi pratar ju nu om Jupiter vi pratar om Merkurius och det står så lång tid innan vi kommer fram.
Talare 4: Vi håller på att fortfarande snurra runt för att liksom komma i rätt bana runt.
Talare 4: Merkurius och Jupiter är väl några år kvar.
Talare 4: Det är väldigt långa perspektiv.
Talare 4: Så att det blir väldigt exalterande när det sker i det här, oj nu skjuter vi upp eller nu landar vi eller nu får vi kontakt.
Talare 4: De bitarna blir väldigt, väldigt viktiga, även om jobbet man gjorde kanske var ett decennium tidigare.
Talare 4: Så att jag vill bara påpeka perspektivet, rymd är en långsiktig grej.
Talare 2: Ja, det där är ju otroligt.
Talare 2: Men nu känns det som att vi har bara pratat om tech här och ja, det kanske blir så med tanke på...
Talare 2: Tidens melodi och så vidare.
Talare 2: Det känns som att det är väldigt många som pratar om, inte minst AI just nu, men våra avsnitt har ju faktiskt öppnat upp mina ögon för även rent geografiska svarta hål här i Göteborg.
Talare 2: Jag tycker ett bra exempel tycker jag är Donsö-avsnittet, kommer du ihåg det?
Talare 1: Mm, oja, det var ju också ögonöppnande.
Talare 2: Ja, men Donsö, en plats som jag vet att man kan bada på, men jag har aldrig tagit mig till.
Talare 2: Till mitt förtret.
Talare 2: Jag har förstått att man kan bada och att det verkar vara en väldigt pittoresk västkustdestination här direkt utanför Saltholmen.
Talare 2: Det är ungefär så som jag har sett på Donsö.
Talare 2: Haft någonting i bakhuvudet om någonting någonting rederi.
Talare 2: Men inte så mycket mer än så.
Talare 1: Nej, men där var väl också en sån ögonöppnare över hur enormt det var och hela det avsnittet är ju en enda lång uppräkning av det, men det fanns ju en rolig anekdot där.
Talare 5: Jag var ute på Donsö på något event och då var Dan Sten Olsson där.
Talare 5: Och då sa han från talarstolen, möjligen med glimten i ögat, men ändå, att när han kom till Kina vid något tillfälle och besökte någon hamnvarvsdirektör så säger han, Göteborg, Göteborg, är det de som ligger nära Donsö?
Talare 5: Så det var ju, ja, det lär vara sant på ett eller annat sätt.
Talare 1: Ja, det är en bra illustration såklart.
Talare 2: Ja, där hörde vi ju Berit Blomqvist, vd för Sveriges skeppsmäklare, delge den här gamla anekdoten då.
Talare 1: Det som är så speciellt med det här är ju att man förstår att Göteborg är ju en sån liten spelare generellt i den stora vida 10-miljardersvärlden och kanske även i stora vida Kina-miljardvärlden.
Talare 1: Och att en knapp miljonstad är ingenting, men är man ett namn inom en industri så blir man en gigant och det vi förstod ju var hur enorm den pyttelilla Donsö-ön hade blivit inom just den här rederibranschen.
Talare 2: Ja, men det är liksom ett maritimt centrum, verkligen en internationell fartygsflotta, 50 fartyg som skeppar över hela planeten och dessutom ett ekosystem av maritima företag överhuvudtaget som servar då den här redarverksamheten.
Talare 2: Och så inte minst Donsö Shipping Meet, som ju var anledningen till att vi gjorde avsnittet.
Talare 2: Eller vartannat år tror jag, som tusentals. Jag läste att 5000 personer kom dit förra året då.
Talare 1: Bara logistiken kring det, hur de inte ens har bilar på Donsö, utan de kör runt dem i golfbilar och idrottshallen är någon slags bankettmiddag och allt vad det är för någonting.
Talare 1: Otroligt fascinerande.
Talare 1: Men allt det där handlar ju om ett Göteborg som vi på något sätt har fått upptäcka i de här hundra avsnitten.
Talare 1: En värld som vi inte visste fanns och som också har omdefinierat bilden av Göteborg för oss på ett nyttigt sätt.
Talare 1: Men det som vi också har gjort under hundra avsnitt är ju att försöka förstå världen som vi verkligen visste fanns.
Talare 2: Ja, just det.
Talare 1: Den värld av portalfigurer, alltså kändisar, som vi verkligen har kunnat förknippa i Göteborg med profilavsnitt.
Talare 2: Ja, men jag skulle säga det här, kanske inte bara just kändisar, utan även framförallt profiler inom näringslivet som vi tidigare kände till väl genom rubrikerna och pressmeddelandena som man läste och kanske årsredovisningar och kvartalsrapporter, men inte så mycket människorna bakom där.
Talare 1: Nej, och det jag minns kanske starkast är ju ett av våra första kanske profilavsnitt som vi gjorde som vi var med Petter Stordalen, Strawberry-koncernens vd och grundare.
Talare 1: Som ju många nog känner till den här norska vibrerande personligheten som ju kom till Business Region Göteborgs kontor insladdade på en Voi, men liksom direkt när han standard upp var ovanligt låg ändå.
Talare 1: Alltså inte alls så där som man kanske hade förväntat sig.
Talare 1: Han var lite trött och så vidare.
Talare 1: Och så kom han upp till studion och en kollega här på Business Region Göteborg frågade om.
Talare 1: Han kunde göra ett litet videoklipp med honom inför Göteborgs 400-årsjubileum och Stordalen suckade lite och frågade någonting mer och vad är det vi vill att jag ska göra?
Talare 1: Ja, men ett grattis till Göteborg eller något sånt där blir bra.
Talare 1: Så sa han, ge mig några sekunder.
Talare 1: Och så var det som att han vände sig bort eller inåt eller någonting.
Talare 1: Och så nickade han bara till Emil som fotade.
Talare 1: Och sen, alltså det var som att trycka på en knapp.
Talare 6: Göteborg!
Talare 6: Alltså min drömstad, där allt började for Nordic Choice Hotels, nu Strawberry.
Talare 6: Jag har inte i någon stad haft upplevelser som jag haft i Göteborg.
Talare 6: Alltså den pulserande staden, eventstaden, konsertstaden, alltså entreprenörer innovation, det är Göteborg.
Talare 6: Det är staden som är i ständig utveckling.
Talare 6: En stad jag älskar av hela mitt hjärta, en stad jag investerar i, en stad jag tror på, och ni är framtiden. Göteborg!
Talare 2: Man älskar honom ju.
Talare 1: Ja, man älskar ju det, men det var så fascinerande att se och förstå att det här är en person som har en knapp bara i sig.
Talare 2: Eller en källa eller en urkraft eller någonting, så det går ju inte att ha konstant flöde av det, antar jag.
Talare 2: I det här klippet, han blir så berörd nästan av sina egna ord så att han faller ju i gråt nästan.
Talare 2: Och jag säger ju inte det för att förlöjliga honom på något sätt, utan det är ju en avundsvärd förmåga och kvalitet att verkligen kunna ingjuta så mycket emotion och känsla i det man håller på med.
Talare 1: Ja, och direkt när den var klar, då var jag tillbaka till sitt loja, jag igen.
Talare 1: Ja, okej, bra, det funkar bra.
Talare 1: Och så lufsade han in till studion.
Talare 1: Och så slog micken på i podden då, och då igen, direkt var han på.
Talare 1: Då var det samma gamla anekdoter om jordgubbar i barndomen, hans pappas ord och alla de här sakerna.
Talare 1: Det var som att han var verkligen en playknapp som man kunde trycka igång.
Talare 2: Om jag får lyfta fram någon apropå det här med passion, då skulle jag vilja minnas tillbaka lite grann till när vi hade Erik Selin från Balder i vår studio.
Talare 2: Det tyckte jag var ett väldigt minnesvärt möte på många sätt och vis.
Talare 2: Kanske framför allt eftersom jag hade ganska många förutfattade meningar om fastighetsbranschen, vad det innebär att driva ett stort fastighetsbolag och vara känd dels som vd för det då, men också dels som någon form av börsprofil som man väl kan kalla Erik Selin då.
Talare 2: Jag förknippade det med ganska mycket kallt beräknande.
Talare 2: Och ganska mycket tristess, men det säger ju mer om mig än om något annat såklart.
Talare 2: För de fördomarna kom ju så väldigt mycket på skam när Erik väl kom till studion och man förstod att hela hans väsen var besjälat med passion och det var det han höll på med.
Talare 2: Jag tycker det var dels intressant att höra om hur han redan som nioåring med sin pappa i handen fick gå in på det lokala bankkontoret och med hans pappas underskrift få då tillåtelse att börja investera sina veckopengar på börsen.
Talare 2: Sen han föddes var det det han ville göra.
Talare 2: Och det är det han har fortsatt att göra.
Talare 2: Och när han också berättade om, var väl nyårsdagen eller liksom julhelgerna när de flesta andra av oss kanske pillar i oss praliner och tar en och annan äggtoddy eller vad man nu håller på med.
Talare 2: Ligger på sofflocket i alla fall tror jag de flesta av oss gör.
Talare 2: Erik Selin, not so much.
Talare 7: Så det är min hobby att läsa på olika bolag.
Talare 7: Jag tycker det är jätteroligt.
Talare 7: Det har hållit mig till vissa sektorer egentligen.
Talare 1: Det här läser du in dig på på olika sätt.
Talare 1: När andra sitter och löser annat så sitter du och läser årsredovisningar och årsrapporter.
Talare 1: Det är väldigt kul.
Talare 1: Är det avslappnande för dig också?
Talare 7: Ja, det är avkoppling.
Talare 1: Det är otroligt.
Talare 7: Ja, det är väldigt bra avkoppling.
Talare 1: Känner du också då att jobbet blir en slags fritid för dig?
Talare 7: Ja, det går ihop helt, absolut.
Talare 2: Ja, men alltså man kan ju prata lättsamt om det här, men jag tror det finns en nyckel här också.
Talare 2: Inte bara till människan Erik Selin, utan också till kanske vad det krävs för att bli en väldigt framgångsrik entreprenör, eller hur?
Talare 1: Jo, och något slags självförtroende i det och självkänsla också som börjar skapas i det där.
Talare 1: Det tycker jag har varit tydligt när man har frågat de här stora profilerna som ju är också göteborgare, men fortfarande kvar i stan.
Talare 1: Alltså att när man frågar...
Talare 1: Har det varit svårt för dig?
Talare 1: Det ekonomiska maktcentrumet i Sverige är ju inte Göteborg att vara kvar här.
Talare 1: Ja, det är ibland nästan så att de knappt har förstått frågan.
Talare 2: Men han förstod frågan, men han hade detta ovanligt svar.
Talare 1: Ja, det var kul.
Talare 1: Erik Selin, det här att du har varit i Göteborg trogen i alla år, det är inte helt vanligt för bolag av din storlek.
Talare 1: Har det alltid varit självklart för dig?
Talare 7: Ja.
Talare 1: Varför?
Talare 7: Därför jag orkar inte flytta.
Talare 7: Så enkelt är det.
Talare 1: Ja, det var väl samma sak, för han var ju med och finansierade Karlatornet.
Talare 1: Varför han inte köpte en av lägenheterna där av samma skäl liksom.
Talare 1: Det såg ju jättefint ut, men orka.
Talare 2: Orka.
Talare 2: Och det tycker jag återigen knyter tillbaks till detta med passion och lust och att låta sig vägledas av det i alla lägen i livet egentligen.
Talare 2: Alltså det är så tydligt att han har gjort det och det har burit så långt.
Talare 2: Och han är trogen.
Talare 2: Den förvissningen, även om man då vet att kanske inte tjänar lika mycket pengar på att bo kvar i Göteborg, eventuellt i hans situation, spelar ingen roll.
Talare 2: För att tappar jag lusten, då tappar jag uspen.
Talare 1: Oj, ja, vad fint.
Talare 1: Men då skulle jag också vilja vända på det när vi pratade med Susanne Ehnbåge som var ett av mina favoritavsnitt också.
Talare 1: Dels för att hon lett Siba genom den här transformationen till Netonnet, som jag tycker är väldigt fascinerande.
Talare 1: Det pratar vi mycket om i podden.
Talare 1: Men också då för att hon numera är Lindex vd och har ju även tagit på sig flera uppdrag där.
Talare 1: Jag tror att hon har flera styrelseuppdrag för det också.
Talare 1: Hon är ju då Lindex ägargrupps vd också, Stockman Group, som är i Finland.
Talare 1: Så hon pendlar då mellan Finland och Göteborg i två vd-uppdrag samtidigt har de här styrelseuppdragen.
Talare 1: Och när vi började prata om henne då, med henne, så var det egentligen inte så mycket passionen i sig för själva, hon sitter inte och läser liksom bokslut på sofflocket, utan hennes passion var ju någon annanstans.
Talare 1: Alltså det är ju nästan ännu mer fascinerande.
Talare 1: Det är ju väldigt lätt att måla upp att alla de här är så passionsdrivna, så är det ju inte heller.
Talare 1: En del är bara extremt disciplinerade.
Talare 1: Så när vi researchade på henne så var det ju supertydligt att hennes stora intresse, det var ju att löpa.
Talare 1: Och hur får du ihop det med två vd-jobb och styrelsejobb och alltihopa?
Talare 1: Inga problem för Susanne Ehnbåge.
Talare 8: Vad gäller träning så försöker jag nyttja epitetet, täppa luckorna.
Talare 8: Och då innebär det liksom transportlöpning till jobbet kanske, alltså springa in.
Talare 1: Hur långt tar det till jobbet?
Talare 8: 18 kilometer.
Talare 8: Så då får man...
Talare 8: Du springer 18 kilometer då?
Talare 8: Ja, 18 kilometer in.
Talare 1: Det tar en stund.
Talare 8: En timme måste du ta på min.
Talare 8: Ja, det tar mer än en timme.
Talare 8: Så snabbt är jag inte, så det tar mer än en timme.
Talare 8: Men då kan jag ändå vara inne på kontoret kvart i åtta.
Talare 8: Vara igång med första mötet strax efter åtta.
Talare 8: Sen kanske jag cyklar hem.
Talare 8: Jag har en coachning av simning andra veckan på lunchen på måndagar.
Talare 8: Den är liksom helig, den försöker jag hålla fast vid.
Talare 8: Men annars försöker jag nyttja tidig morgon, så i morse var jag uppe och sprang trail med några kompisar tidigt.
Talare 8: Då var det mörkt fortfarande när vi var igång.
Talare 2: Jag hade svårt att hålla masken under den här intervjun, minns jag, när det kom till den här sekvensen.
Talare 2: Överhuvudtaget att hitta kompisar som är med på trailrun när solen ändå inte har gått upp det tycker jag är så fascinerande.
Talare 1: Och att springa 18 kilometer till jobbet.
Talare 2: 18 kilometer.
Talare 1: Och sen cykla hem.
Talare 1: Ja, exakt.
Talare 1: Man behöver täppa luckorna.
Talare 1: Finns det inga luckor, då får man gå upp vid fem då och hitta en kompis som också låtsas ha en lucka vid fem.
Talare 9: Vill du starta, utveckla eller etablera företag i Göteborgsregionen?
Talare 9: Vi på Business Region Göteborg hjälper dig med kostnadsfri rådgivning, nätverk, workshops, guider, näringslivsfakta och mycket mer.
Talare 9: Läs mer och prenumerera på våra nyhetsbrev på businessregiongoteborg.se.
Talare 9: Länkar hittar du i avsnittsbeskrivningen.
Talare 2: För att lägga till ett sista exempel på ett personporträtt som jag tycker har stått ut lite extra.
Talare 2: Och det var ju av ett väldigt olyckligt skäl såklart, men det var ju när vi hade Andreas Andersen från Liseberg inne i vår studio.
Talare 2: Vi hade börjat planera det här avsnittet och bokat det tidigare på vintern, och det av väldigt förklarliga skäl.
Talare 2: Liseberg är ju en väldigt, väldigt viktig aktör i vår region.
Talare 2: Men så den 12 februari 2024, då minns ju de flesta som lyssnar på detta vad som hände, nämligen att Oceana brann ner.
Talare 2: Och en person omkom dessutom i branden.
Talare 2: Det här var väldigt dramatiskt skeende som skildrades i media vid tillfället noggrant och detaljerat.
Talare 2: Men vad vi däremot inte fick särskilt många rapporter om det var ju hur personalstyrkan hade upplevt den här dagen och hur vd Andreas Andersen hade hanterat ett sådant dramatiskt förlopp.
Talare 2: Därför var det ju väldigt speciellt.
Talare 2: När han gick in i vår studio på avtalad tid tidigt maj 2024, alltså drygt två månader efter när branden hade inträffat.
Talare 2: För att det som nyhetsjournalister två månader tidigare inte riktigt hade kunnat få fatt i vad som såklart hade varit nästan oetiskt av Andreas att delge så tidigt, det kunde ju vi faktiskt...
Talare 2: snudda vid i alla fall. Vi fick under samtalet någon form av bild av Andreas kring hur det var.
Talare 10: Vi samlades väldigt tidigt, dagen efter, branden, alltså på tisdagen.
Talare 10: Det hade vi en stor samling på Lisebergsgården.
Talare 10: Och vi samlades på det möte, och det var väl också lite viktigt att vi tillåt varandra att vara ledsna över det som hade hänt.
Talare 10: Det som blev så tydligt i dagarna efter branden, det var vilken kraft som finns i organisationen och hur bra mina kollegor, inte bara tar vara om gästerna, men också tar till vara om varandra.
Talare 10: Så jag tror vi tillsammans liksom fick hantera det både dagarna efter branden, men också här två månader senare.
Talare 2: Ja, men det var ju faktiskt väldigt starkt att höra honom berätta om de här dagarna som följde på den här händelsen.
Talare 1: Jo, men det var det.
Talare 1: Och apropå då profilavsnitt också intressant att höra en person som kunde beskriva väldigt mycket av sina svagheter och han har arbetat med dem som ledare i den här väldigt utsatta toppositionen som det är att vara Lisebergs vd och sådär.
Talare 1: Ja, det var intressant och det är ju också ett syfte med att göra de här profilavsnitten.
Talare 1: Det är många...
Talare 1: Men företag drivs ju oftast av väldigt starka personligheter, av personer som gör olika typer av uppoffringar eller som är annorlunda på olika sätt.
Talare 1: Och det har varit inspirerande att höra hur de har tagit sig an olika utmaningar.
Talare 1: Den tredje stora saken som jag tycker att jag och du, ja vi har i alla fall pratat om det mycket, har kunnat ta med oss.
Talare 1: Det har ju varit tidslinjerna, hur långt allt tar.
Talare 1: Dels har jag lärt mig någonting av hur präglad vi är av de långa tidslinjerna som har varit ögonöppnande på mig på ett kanske lite plats sätt, men jag vill ändå ta det, för jag tror att det kan hjälpa andra att förstå Göteborg bättre, varför vi är som vi är.
Talare 1: För mig så var det faktiskt ögonöppnande när vi gjorde det historiska avsnittet, alltså historieavsnittet snarare, när Göteborg fyllde 400 år.
Talare 1: Håkan Strömberg från Göteborgs stadsmuseum var med.
Talare 1: Det var som att pusselbitar föll lite på plats om varför Göteborg är som det är.
Talare 11: Köpmännen har ju haft en speciell roll i Göteborg om vi jämför dem med Stockholm, om vi pratar en andra stad.
Talare 11: För i Stockholm så har du ju alltid haft då makten, alltså det är hovet har varit de som satt agendan högst upp och sen har du haft gamla rike familjer av högadel, sen har du haft en tjänstemannaadel och sen kommer köpmännen.
Talare 11: Göteborg, inget hov, ingen högadel, ingen tjänstemannaadel.
Talare 11: Så här har stan styrts av köpmännen.
Talare 11: Och det har ju gett dem ett annat spelutrymme, men också ett annat ansvar för stan.
Talare 1: Hur då ansvar?
Talare 11: Ja, varenda byggnad, alltså offentlig byggnad, museer, sjukhus, bibliotek etcetera
Talare 11: är ju ett resultat av donationer av köpmannafamiljer.
Talare 11: De har alltså betraktat staden som sin i det perspektivet.
Talare 11: Ja, en elak norrman har sagt att i Göteborg skriver man inte poesi, man skriver fakturor.
Talare 1: Det här handlar ju om hur Göteborg föddes, alltså att vi är produkten av egentligen alltid av stora industrier, av köpmän då.
Talare 1: Alltså att alla städer nästan har det här historiska arvet som har präglats så mycket av kyrkan eller av kungligheter, men i Göteborg så är det köpmän, det är därför det heter Sahlgrenska sjukhuset och Chalmers med universitetet och alla de här olika stora profilerna som har verkligen satt sin prägel och som jag tror fortfarande sätter en ganska unik.
Talare 1: Prägel på Göteborg.
Talare 2: Jag håller med om det alltså innan jag började med den här podden så kände jag att Göteborg är en varvstad.
Talare 2: Göteborg är en arbetarstad.
Talare 2: Göteborg är en kanske en musikstad, men att det är en köpmannastad.
Talare 2: Det låg inte top of mind för mig så att säga innan vi börjar med podden, men det gör det verkligen nu.
Talare 1: Jo, men i det där så ligger det också någonting att vi tar hand om vårt eget öde på något sätt.
Talare 1: Staden har mer fått kämpa kanske för att bli den man är.
Talare 1: Det som inte finns, det får man skapa och det har varit en produkt också av att ska man skapa riktigt stora framgångsrika företag så måste man ta hand om att staden också ska bli bra.
Talare 1: Då får man bygga sina kulturinstitutioner.
Talare 1: Då får man bygga sina trevliga gator eller vad det nu kan vara för någonting ju.
Talare 1: Och när jag har förstått de långa linjerna så har jag kanske förstått
Talare 1: Andra saker och kanske varit mer intresserad också av andra saker för att jag förstår att det vi sår nu kommer vi få skörda senare så till exempel alla de här snacket om forskning och utveckling.
Talare 1: FOU investeringar som man kan knappt begripa vad det är för någonting.
Talare 1: Jag har ju förstått hur viktigt det är att om nu Göteborg fortsätter att investera så rekordmycket som det görs inom alltifrån
Talare 1: medicin till fordonsteknik och allt vad det är för någonting, så kommer det ha betydelser inte nu, men längre fram.
Talare 1: Men redan nu så kan vi förstå att det kommer innebära extrema utmaningar då, i till exempel hur ska vi bo såklart, men också hur ska vi vara en stad som faktiskt kommer att attrahera människor som kommer vilja fortsätta att välja Göteborg.
Talare 1: Och att det är en fråga som handlar så mycket om beslut som vi tar nu, men kommer se effekter längre fram.
Talare 1: Den kanske tydligaste linjen där har ju varit såklart hur staden växer fram.
Talare 1: Vi har ju märkt att de avsnitt som vi har gjort om stadsutveckling har ju varit några av våra mest engagerade avsnitt och lyssnade avsnitt också, där folk har förstått att nu har det här byggts så länge på ett så omöjligt sätt att nu måste jag fatta vad är det som pågår här egentligen?
Talare 1: Vem är det som bestämmer här egentligen?
Talare 1: Men det har ju varit kul att försöka spåna fram de avsnitten också.
Talare 1: Det minns ju när vi hade Mark Isitt och Gert Wingårdh.
Talare 2: Jag glömmer aldrig.
Talare 2: Vi...
Talare 2: träffade ju Gert Wingårdh utanför vår studio.
Talare 2: Och då minns jag att han kom, det här var ju mitt i vintern och han kom barfota i sandaler.
Talare 1: Det gjorde han.
Talare 2: Och som den första gäst i Business Göteborgs historia så bad han om en kopp te.
Talare 2: Och han hade medhavd tepåse.
Talare 1: Egen ja.
Talare 2: Ja, han litade inte riktigt på utbudet.
Talare 1: Vad vill du ha för te?
Talare 1: Nej, det har jag med här.
Talare 1: Så i fickan skakade han fram en liten.
Talare 1: Ja, det var kul.
Talare 1: Det var ju också kul för att vi trodde att vi var helt unika med den snilleidén att sammanföra Sveriges främsta arkitekt Gert Wingårdh med Sveriges främsta arkitektrecensent i ett och samma avsnitt för att få dem att prata om Göteborgs stad.
Talare 1: Vad tycker vi egentligen då?
Talare 1: Och så visade det sig då när vi hade bokat dom att vi var ju uppenbarligen inte först med den idén för att de hade precis börjat spela in.
Talare 1: Jag tror att de skulle de visste inte vad de kunde berätta.
Talare 2: Just det, Historien om Sverige.
Talare 1: Precis, att de skulle göra ett SVT-program tillsammans.
Talare 2: Men vi var först med publiceringen.
Talare 1: Exakt det.
Talare 1: Men det fanns ju spänning där.
Talare 1: Kommer du ihåg första frågan som vi hade i avsnittet?
Talare 2: Ja, just det.
Talare 2: Du hade letat fram något mindre smickrande som Mark Isitt hade.
Talare 1: Vi kan väl lyssna på det istället.
Talare 1: Ja, det gör vi.
Talare 1: Då var du inte särskilt positiv till då Liseberg Grand Curiosa.
Talare 12: Nej, det gillade jag inte.
Talare 1: Det fick två av fem i betyg i en text i GP du skrev 2023 och du skrev varför i hela världen har Gert Wingårdh, landets kanske mest progressiva arkitekt, valt att rita denna pastisch?
Talare 1: Eller är det en parodi?
Talare 12: Det får Gert svara på.
Talare 1: Känns inte som det la grunden för god stämning, Gert.
Talare 13: Nu kör vi pinsam tystnad, så ska vi bara liksom se hur länge ni orkar med det.
Talare 13: Nej, men alltså, det är en nöjespark.
Talare 13: Man kanske har lite andra måttstockar i en nöjespark.
Talare 12: Men det var inte roligt nog, Gert.
Talare 1: Har ni inte pratat om det här innan?
Talare 13: Nej, vi har inte pratat ut om det.
Talare 13: Det är så pinsamt, så det kan vi inte överhuvudtaget prata om.
Talare 1: Men det var ju kul.
Talare 1: Det var ett bra avsnitt just utifrån att det pratade om de här långa linjerna.
Talare 1: Alltså hur mycket tänker vi på vad det som vi bygger nu kommer forma för stad sen?
Talare 1: Vi hade ju ett bra uppföljningsavsnitt också efter det med stadsbyggnadsdirektören Henrik Kant.
Talare 1: Han påminde ju också om det där.
Talare 1: Alltså, det är väldigt lätt att recensera det vi ser nu.
Talare 1: Det är väldigt lätt att recensera Karlatornet som den där termosen när den ser halvfärdig ut.
Talare 1: Det kanske fortfarande ser ut som en termos för en del i och för sig.
Talare 1: Men att det blir lättare.
Talare 1: Sen vi har väl något klipp från det avsnittet med där han talar om vilka horisonter vi talar om.
Talare 14: Vi håller på att omvandla Tynnered, Biskopsgården, också då för att kunna bryta segregationen det är också ett jätteviktigt mål som vi har att jobba med.
Talare 14: Sen i centrala delarna om 15, 20, 30 år.
Talare 14: Så kommer vi ha byggt ut de här delarna, också när det gäller centrala delarna av Göteborg då, och också kan ge till exempel de kajerna i söder tillbaka till göteborgarna, så att det blir härliga promenadstråk och ytor att vara på.
Talare 14: Men det kommer ta en stund.
Talare 2: Precis, det kommer ta en stund.
Talare 2: Det skulle kunna vara en tagline för hela Göteborg faktiskt.
Talare 1: Ja, men också för hela Sverige och hela världen, det är väldigt lätt att raljera, tänker jag, över Göteborg.
Talare 1: Jag tror faktiskt att det är en av de viktigaste sakerna det här har gett mig att få ett perspektiv på staden som ökar respekten för vem det är som ska förändra någonting och hur lång tid saker tar.
Talare 1: Och vår otålighet är också att någonting måste hända just nu.
Talare 2: Ja, men jag känner så här lite grann att man kan egentligen sätta upp alla våra hundra avsnitt på en piltavla och sen bara kasta en pil.
Talare 2: Och oavsett vilket avsnitt du träffar så kommer du att lära dig något nytt om den här stadens näringsliv.
Talare 2: Och det är ju i sig ögonöppnande tycker jag.
Talare 2: Jag vet inte hur jag ska beskriva det, men ibland så brukar jag tänka lite grann på Göteborg som en myrstack.
Talare 2: Och i den här stacken ryms då allt.
Talare 2: Där har vi Recorded Future, där har vi Donsö, där har vi rymdindustrin, Gaisler, Balder och Serneke och Stordalen och andra AP-fonden, International House, BRG, Västsvenska Handelskammaren, allt, allt, allt, allt ryms i denna myrstack.
Talare 2: Men för oss så är ju det där väldigt svårt att se, för vi är ju bara myror, eller hur, Emanuel?
Talare 2: Du och jag och alla andra som bor i den här stan är ju myror som bär runt på ett enda barr.
Talare 2: Och det där barret kan vara olika saker.
Talare 2: Det kan vara en bilkö som man fastnar i på väg till jobbet.
Talare 2: Det kan vara en stressig förskolelämning.
Talare 2: Det kan vara någon som sätter igång med en sån här pneumatisk borrmaskin precis utanför ens poddstudiofönster mitt i en viktig intervju, har hänt.
Talare 2: Det kan vara en mängd olika saker, men det är trots allt bara ett barr.
Talare 2: Och vår förhoppning med den här podden har ju varit sedan starten då att vi genom den ska lyckas zooma ut lite grann så att man...
Talare 2: När man har lyssnat och när man har hängt med oss ett tag ser hur ens eget barr är en del av den här väldigt stora myllrande stacken som i faktiskt, när man tänker på det, är ett fascinerande och väldigt häftigt byggnadsverk.
Talare 1: Och blir häftigare och bättre ju fler som är med och drar vårt strå då också såklart.
Talare 2: Ja, just det, ja, strån glömde jag ju det.
Talare 2: Kanske vore bättre.
Talare 1: Men det är sant, och jag tror och hoppas.
Talare 1: Att man har lyssnat på det här och känt sig inspirerad och om inte annat då i alla fall kanske lärt sig någonting mer som ökar förståelsen för Göteborg och kanske också ökar attraktionen för Göteborg.
Talare 1: Jag tycker att Göteborg har blivit mer attraktivt ju mer jag har lärt mig om staden.
Talare 2: Ja, och om vi får önska oss en hundraavsnittsjubileumspresent, så skulle väl det vara att vi hemskt gärna skulle vilja höra från er, ni som lyssnar på denna podcast, alltså ett litet tillrop.
Talare 2: En liten rad eller två, kanske om vad ni har gillat, helst inte så mycket om vad ni inte har gillat.
Talare 1: Jo, det kan de få göra.
Talare 1: Framför allt är det väl intressant att höra om det är någon som har haft nytta av de här hundra avsnitten.
Talare 1: Vi har hört väldigt många historier kring det och får mycket respons, men det är ju väldigt roligt att höra från människor som kanske...
Talare 1: Varit med på resan och själva kanske lärt sig någonting.
Talare 1: Vad vet jag, har förändrat ett beteende, men har fått så många olika tips från personer.
Talare 2: Lämna en recension på din poddplattform, skriv en kommentar under avsnittet på Spotify eller mejla Emil Bredmar på Business Region Göteborg.
Talare 1: Ja, just det, för det är ju beställaren av denna podd som också så bestämmer vilka är det vi ska få äran att intervjua tillsammans med dig och mig.
Talare 2: Just det, har du tips om någon som du tycker att vi borde lyfta fram i det lokala näringslivet, då ska du verkligen mejla Emil Bredmar.
Talare 1: Och så får vi se om det blir hundra avsnitt till.
Talare 1: Det känns som en oändlig framtid att tala om det, men vi är väldigt tacksamma för att varit med på de här hundra avsnitten och framförallt är vi tacksamma till dig som lyssnar att du har varit med på de här hundra avsnitten.
Talare 1: Vi hörs snart igen.
Vad har Recorded Futures försäljning för 27 miljarder, rederijättar på Donsö och Petter Stordalens kärlek till Göteborg gemensamt?
De har alla fått oss att se Göteborg på ett nytt sätt
I hundra avsnitt har programledaren Emanuel Karlsten och producenten Rasmus Persson mött entreprenörer, företagsledare och andra nyckelpersoner som visar hur mycket mer som ryms i Göteborgs näringsliv än många kanske tror.
Nu blickar de tillbaka på mötena och ögonblicken som överraskat mest, utmanat deras fördomar och vidgat perspektiven. Från tech och rymdteknik till stadsutveckling och ledarskap efter branden på Oceana.
Hundra avsnitt av Göteborg du kanske inte visste fanns
En tillbakablick på berättelserna och människorna som fått oss att förstå platsen vi själva är en del av lite bättre.
Välkommen till Business Göteborgs hundrade avsnitt!
Mer innehåll för dig
Glöm inte att följa podden så missar du inga avsnitt! Tipsa gärna en vän eller kollega och lyssna på äldre avsnitt. Välkommen att höra av dig till oss på BRG om du har frågor eller vill ha hjälp med att starta, utveckla eller etablera företag.