#101. Estrella i Angered: historien bakom chipsen och företagets lokala engagemang

Talare 1: Estrella är ett av Sveriges mest välkända varumärken, men vad alla inte vet är att de också är ett Göteborgsföretag.

Talare 1: För det är här i vår stad påsarna med ditt favoritsnack tillverkas i en fabrik i Angered.

Talare 1: Det är en lång och ganska spektakulär företagsresa som inneburit att Estrella idag är marknadsledare och på vägen innoverat fram några av de smaker och produkter som är helt självklara, nästan institutioner för vårt fredagsmys.

Talare 1: Ändå måste företag fortsätta att innovera.

Talare 1: Så hur gör man det i en bransch präglad av starka traditioner?

Talare 1: Och varför satsar företaget samtidigt så mycket på att ta socialt ansvar i just sin del av staden, Angered?

Talare 1: Det ska vi prata om idag i denna podd från Business Region Göteborg.

Talare 1: Jag heter Emanuel Karlsten.

Talare 2: Jag blir väldigt inspirerad och får en positiv tro på framtiden och träffar de här ambitiösa ungdomarna.

Talare 1: Ulrika Wallberg, vd för Estrella, välkommen!

Talare 2: Tack!

Talare 1: Du lever ju alla barns och kanske vuxnas dröm, kan man tänka.

Talare 1: Du jobbar på Sveriges största chipsbolag med egen fabrik som varje år gör 37 miljoner chipspåsar, läste jag.

Talare 2: Oj då kan säkert stämma.

Talare 2: Det är många.

Talare 1: Det jag enda undrar egentligen, och det är också en av mina barn undrar när de hörde att jag skulle träffa dig idag.

Talare 1: Hur ofta går du ner liksom på bandet och nallar en påse eller en chips eller vad man nu gör?

Talare 2: Nej, det gör jag aldrig för det får man inte.

Talare 1: Nej, vad tråkigt.

Talare 2: Men det blir, ja, det är det.

Talare 1: Ni måste ju få en liten leverans upp till kontoret då och då.

Talare 2: Absolut, det finns nästan alltid tillgängliga olika former av chips av olika anledningar, men ute på linjen, det tar vi inte av hygien och kvalitetsskäl.

Talare 1: Nej, det var väl kanske betryggande såklart att veta att ens chips inte har nallats eller nuddats på av en vd.

Talare 1: Men du är ju så att du kan se i alla fall den här chipsen, för det är väl lite Kalle och chokladfabrikens känsla över det där, att kunna se att ens godis och snacks göras på något sätt.

Talare 1: Ni är ju som sagt marknadsledande i Sverige.

Talare 1: Ni sålde chips och snacks för två miljarder kronor förra året eller omsatte så mycket pengar i alla fall.

Talare 1: Det som inte många vet upplever jag att ni är från Göteborg och att alla dessa miljoner påsar alltså produceras här.

Talare 1: Upplever du att folk vet det?

Talare 2: Generellt är det nog inte så, om man tänker på Estrella som ett svenskt varumärke definitivt, men många vet nog inte exakt var vi befinner oss.

Talare 2: Göteborg, men framförallt då inte ens inom Göteborg att vi ligger och placerade i Angered.

Talare 1: Ja, och jag tror att namnet också kan förvirra och tro att det är liksom ett internationellt varumärke eller så, men om man bor i Angered så vet man ju det eller man till och med luktar det, att det är kanske just där som chipsen görs.

Talare 1: Men för andra kan det ju vara förvirrande och det där namnet har ju sin bakgrund och förklaring i, ja, Folke Andersson kanske man kan säga.

Talare 1: Jag tänkte vi ska backa tillbaka och höra just om den här historien.

Talare 3: Berättelsen om Estrella börjar med Dalslandspojken Folke Andersson, som efter ett liv fyllt av äventyr och extremt entreprenörskap fick ett av svensk historia mest gåtfulla och brutala öden.

Talare 3: Folke inledde sin karriär som fruktgrossist.

Talare 3: Och efter andra världskriget var bananimporten begränsad och efterfrågan enorm.

Talare 3: Folke satsade allt på två specialchartrade norska kylfartyg proppfulla med bananer och detta lade grunden till hans förmögenhet.

Talare 3: När Folke sedan kom till den fattiga provinsen Esmeraldas i Ecuador exporterades nästan inga bananer därifrån och det saknades en hamn.

Talare 3: Men med hans erfarenhet från timmerflottningen i Dalsland så lät han flotta bananklasarna på gummiflottar, pråmar och kanoter längs Rio Esmeraldas ut till båtarna på öppet hav.

Talare 3: Bananerna såldes under namnet Estrella.

Talare 3: Tio år senare var Ecuador världens största bananexportör, mycket tack vare Folke, som nu gick under namnet Banankungen hemma i den svenska pressen.

Talare 3: Han byggde plantager, flygfält, bostäder, skolor, hälsocenter åt arbetarna samt fotbollsarenan Estadio Folke Anderson, som används än idag.

Talare 3: År 1957 försökte han sälja svenskt mode från Borås på Fifth Avenue i New York.

Talare 3: Även detta under namnet Estrella.

Talare 3: Det gick trögt.

Talare 3: Men på en boxningsmatch i Madison Square Garden såg han plötsligt något som kom att få en stor inverkan både på Folke och på den svenska kulturen.

Talare 3: Publiken runt honom åt något salt och krispigt som kallades för potato chips.

Talare 3: Dagen efter la Folke ner klädföretaget och förvandlade Estrella till Sveriges första tillverkare av chips och popcorn.

Talare 3: I Ecuador härjade samtidigt sjukdomar i odlingarna och konflikterna med myndigheterna växte.

Talare 3: Den 8 maj 1968 hittades Folke brutalt mördad i sin lägenhet i Guayaquil och mordet, det har aldrig klarats upp.

Talare 3: Folke var ogift och barnlös och arvet fastnade i sex års rättstvister i Ecuador och USA.

Talare 3: När syskonbarnen till slut fick ut det återstod bara 1,3 miljoner kronor.

Talare 3: Ingen vet vart resten av förmögenheten tog vägen och livsverket i Ecuador gick mer eller mindre upp i rök.

Talare 3: Men varje gång någon öppnar en post Estrella-chips så lever idén från boxningsmatchen i Madison Square Garden vidare.

Talare 1: Det här är ju en osannolik entreprenörshistoria, eller?

Talare 2: Ja, som mest hade han 15 företag och var en föregångare på många olika sätt.

Talare 2: Dels så han innoverade inte bara produkter, men affärsmodeller, men också hur han snabbt ställde om när något inte fungerade.

Talare 2: Och han var också tidigt engagerad i social hållbarhet där han verkade.

Talare 1: Ja, och det ska vi prata om senare.

Talare 1: Jag tänker ändå att vi ska börja lite i det här speciella med er.

Talare 1: Om vi börjar med Folke till exempel, och det du pratar om det innovativa.

Talare 1: Jag menar, idag så är Estrella sålt i flera omgångar.

Talare 1: Idag ägs ni av en tysk koncern, Intersnack Group.

Talare 1: Vad finns kvar av det där arvet från Folke, skulle du säga, Estrella idag?

Talare 2: Jag tycker mycket finns kvar av arvet.

Talare 2: Att entreprenörskap, att agera entreprenöriellt är en av våra grundvärderingar.

Talare 2: Det är också något som delas av vårt moderbolag som är ett familjeägt bolag, så vi är lite tillbaka hemma i det familjeägda, entreprenöriella, men också agera ansvarsfullt.

Talare 2: Och arbeta tillsammans är en del av vår bas och som präglar mycket av våra aktiviteter.

Talare 1: Det är en väldigt konkurrensutsatt marknad har jag förstått, inte minst eftersom ni har en väldigt stor konkurrent som tävlar om marknadsledande positionen, OLW, som ju sitter hela tiden flåsar er i nacken om jag förstått saken rätt.

Talare 1: Det vill inte ni själva säga såklart.

Talare 2: Nej, men konkurrens är väldigt bra.

Talare 2: Konkurrens stimulerar.

Talare 1: Ja, men jag tänker det, för vad innebär det där, alltså ni står ju bakom, som var inne på här, några av de mest självklara smakerna som vi har idag, sour cream and onion till exempel.

Talare 1: Vad behöver man göra då för att liksom fortsätta vara marknadsledare?

Talare 1: Jag gissar att man inte bara kan luta sig tillbaka på de gamla succéerna.

Talare 2: Nej, vi verkar i en njutningskategori.

Talare 2: Så vad som är gott ändras ju med tiden.

Talare 2: Och olika konsumentpreferenser, trender, så det kräver en ständig utveckling för att göra våra konsumenter glada och nöjda, men också för att våra konkurrenter stimulerar oss till att vara på tårna och ständigt vidareutveckla utan att tappa grunden.

Talare 2: Så utveckling behöver inte hela tiden vara en ny produkt.

Talare 2: Det kan vara att säkra att befintlig smakar bättre, finns i nya förpackningsformat eller finns tillgängliga i andra kanaler.

Talare 1: Just det.

Talare 1: Berätta lite hur det där går till då.

Talare 1: Om vi tar en sån smak som sour cream and onion som vi ju numera tänker att den funnits för alltid.

Talare 1: Hur går det till när man tar fram en ny smak?

Talare 2: Idén kan komma från väldigt många olika håll.

Talare 2: När väl en idé fås så jobbar vi med vårt produktutvecklingsteam tillsammans med marknads- och försäljningsteamen för att bedöma, kan vi producera denna?

Talare 2: Hur kan vi göra den så god som möjligt?

Talare 2: Kommer konsumenterna uppskatta den och kommer våra kunder att köpa in på idén för att nå våra konsumenter?

Talare 2: Så det finns tydliga processer för hur vi sedan utvecklar kryddor och basprodukter och testar på konsumenter för att känna efter.

Talare 1: Vet du hur det gick till när man tog fram sour cream and onion just?

Talare 2: Ja, den kom ju på 1988 och Inger Gustafsson har ju varit i media här under året som ju är faktiskt chipsdrottningen och personen bakom denna produkt som precis har gått i pension.

Talare 1: Chipsdrottningen då, du måste förklara då för jag har inte läst det här.

Talare 1: Varför är hon chipsdrottningen?

Talare 2: Bland annat Ingen står ju bakom denna smak som man också faktiskt hämtade till stor utsträckning från en resa till USA.

Talare 2: Många trender inom snacks och konfektyr och inom njutningsprodukter kommer från den marknaden.

Talare 2: Så att ha koll på vad som händer där är viktigt.

Talare 1: Just det, hon var i USA, kom hem och sa, det här måste vi testa.

Talare 1: Och så satte ni ihop någon typ av kundpanel, eller vad man säger.

Talare 2: Det var en grupp som var i USA och sen så var det hennes ansvar att ta fram och utveckla smaken.

Talare 2: Och sedan så testar vi internt och på konsumenter hur man uppfattar denna.

Talare 1: Hur mycket vågar man?

Talare 1: Du var inne på det, att också utveckla befintliga smaker.

Talare 1: Det är det enda jag hör tycker jag att det blir ramaskri när man försöker ändra på någonting som vi är vana vid.

Talare 1: Det där måste ju vara en jättesvår balansgång, eller?

Talare 2: Ja, det är små steg och så testar man hela tiden mot nuvarande och mot en konkurrentprodukt och det finns mycket systematik bakom som inte ses i själva slutprodukten.

Talare 1: Ni är utsatta då, OLW pratade om här, om man utifrån sett hänger på internet så ser man ju också nya snacksmärken komma upp.

Talare 1: En influencer Mauri nu håller ju på med sina chips överallt.

Talare 1: Alltså de syns och hörs verkligen.

Talare 1: Är den där typen av konkurrens vanlig som dagsländor för er så att säga?

Talare 1: För jag gissar att de inte är uppe i er nivå i närheten än.

Talare 2: Nej, Estrella är marknadsledare på salta snacks i Sverige, men det är tuff konkurrens, både från, som du säger, OLW, influencers mindre lokala varumärken, handels egna varumärken.

Talare 2: Men det stimulerar och gör att vi aldrig kan slå oss till ro, utan hela tiden måste jobba på att bli bättre.

Talare 1: Vad är er senaste framgångsrika produkt?

Talare 2: Den allra senaste är ju en chipsprodukt som heter Hot Honey som våra konsumenter var med och röstade fram som en del i chipsvalet.

Talare 1: Mhm, vad är det?

Talare 2: Det anspelar ju och försöker ta höjd på att vi har haft ett riksdagsval i år och det replikerade vi i form av chipsvalet.

Talare 2: I slutet på förra året gick vi ut med en kampanj där konsumenter fick rösta på några olika alternativ.

Talare 2: Vi utvecklade de smakerna och sen fick man rösta på vilken favorit och den har nu lanserats i butik.

Talare 4: Vill du starta, utveckla eller etablera företag i Göteborgsregionen?

Talare 4: Vi på Business Region Göteborg hjälper dig med kostnadsfri rådgivning, nätverk, workshops, guider, näringslivsfakta och mycket mer.

Talare 4: Läs mer och prenumerera på våra nyhetsbrev på businessregiongoteborg.se.

Talare 4: Länkar hittar du i avsnittsbeskrivningen.

Talare 1: Ulrika Wallberg, Estrella har en vision eller en tagline att ni ska göra de godaste snacksen, men också vara det schysstaste företaget.

Talare 1: Jag tror att den är sammanfattad just så, de godaste snacksen och schysstaste företaget.

Talare 1: Varför är det där senare en viktig grej för er?

Talare 2: Det handlar ju om att vi vill agera och uppfattas som en väldigt ansvarsfull partner, oavsett om det rör sig om våra anställda, till vårt samhälle, till kunder och konsumenter.

Talare 1: Du var inne på det att det kom också från Folke Andersson just den idén att han hade med sig det.

Talare 1: Vill du utveckla någonting?

Talare 1: Vad du menar med det?

Talare 2: Nej, men vi kan ju bara se på vad som nämndes om vad Folke bidrog med lokalt i Ecuador.

Talare 2: Bygga upp ett samhällssystem, investera i fotbollsstadion som fortsatt finns kvar.

Talare 2: Så jag tror att det ligger i vårt DNA i våra rötter och det förstärks också av våra nuvarande ägare som är en grundvärdering att agera både entreprenöriellt men också ta ansvar.

Talare 1: Kan du ge exempel vad det innebär för er idag att vara det schysstaste företaget?

Talare 2: Ja, men det handlar om att vi tar ansvar på många olika sätt.

Talare 2: Vi har anslutit oss till science-based targets initiative, bland annat som miljöaspekten är en hörnsten i vårt arbete.

Talare 2: Vi jobbar aktivt mot att ha säkra produkter som inte är, vi jobbar med att göra dem också mer hälsosamma men fortsatt goda.

Talare 2: Minska förpackningsmaterial till exempel.

Talare 2: Vi jobbar med att ha en...

Talare 2: engagerade anställda, men också ta ansvar för och samarbeta och ta en aktiv roll i vårt lokalsamhälle där vi verkar.

Talare 1: Du pekar nu på en person som står bredvid oss och som har väntat att komma in och som vi ska nu presentera, för att ett sätt som det här har tagit sig uttryck på, det är ju bland annat då ett samarbete med Angereds gymnasiet, eftersom ni har då som sagt fabriken sedan 40 år tillbaka i just Angered.

Talare 1: Det här samarbetet har pågått i mer än tio år och fått namnet Estrellaakademin.

Talare 1: Och för att prata lite mer om det så har vi också bjudit in då den personen från Angeredsgymnasiet som leder arbetet från skolans håll, Claus Dreyer Valcarcel.

Talare 1: Välkommen.

Talare 5: Tack.

Talare 1: Du är lärare på Angeredsgymnasiet.

Talare 1: Kan man säga att du är ansvarig från er sida i arbetet med Estrellaakademin?

Talare 5: Ja, så kan man säga.

Talare 5: Jag är den som är den som har kontakten.

Talare 5: Det är mina elever som besöker Estrella och det är jag som också då tillsammans med Estrella då utvärderar och har funderingar kring ifall upplägget är passande eller ifall man ska ändra på någonting eller så.

Talare 1: Vi tycker ju att det här var intressant när vi hörde talas om det, så det pratas ju så mycket om CSR eller har pratats om det mycket.

Talare 1: Det pratas kanske inte lika mycket om det nu, hur företag liksom vill ta socialt ansvar och så.

Talare 1: Men här har vi ett sådant konkret exempel.

Talare 1: Om vi börjar att förklara, vad är Estrella-akademin?

Talare 5: För oss då, jag kan uttrycka mig utifrån min subjektiva syn då, och jag upplever det som en fantastisk möjlighet för vår skola, för våra elever som läser på ekonomiprogrammet.

Talare 5: Och det gäller då årskurs ett eleverna, årskurs två eleverna och årskurs tre eleverna att kunna ha insyn i ett företag som är våra grannar som faktiskt ligger i Angered.

Talare 5: Och att kunna inte bara besöka ett företag och vi är väldigt hjärtligt mottagna.

Talare 5: Jag förstår det här med att ni är schyssta, det är ett schysst företag och era värdegrunder.

Talare 5: Och det märker vi av då, den här hjärtligheten, hur vi välkomnas, hur våra elever välkomnas dit.

Talare 5: Det är ju en sak som är väldigt bra, väldigt uppenbart.

Talare 5: Och dessutom då den här möjligheten att kunna komma ut från sin skolvärld som elev och kunna se något annat som inte ligger så långt därifrån, som är...

Talare 5: egentligen ganska annorlunda eller väldigt annorlunda.

Talare 5: Och det handlar om den vuxna världen, det som hände sen efter skolan, att kunna förstå sig på ett företag, alltså vad gör man i ett företag?

Talare 5: Vad har man för roller?

Talare 5: Hur ser verksamheten ut?

Talare 5: Och vad innebär det för våra ungdomar då att kunna tänka sig då i...

Talare 5: i hur företag tänker och fungerar och hur de olika medarbetare som de träffar på Estrella ser på sitt eget arbetsliv, sin egen karriär, hur det kommer sig att de är där de är idag, att det inte alltid gått raka vägen, utan att så är det många olika steg som är väldigt många gånger väldigt annorlunda, väldigt...

Talare 5: Så det är jätteintressant för dem att kunna ha den möjligheten.

Talare 1: Så det är en slags akademi då.

Talare 1: Ulrika, hur kom det här samarbetet till, eller hur gick det till?

Talare 2: Ja, det är ju innan min tid som vd eftersom detta har pågått ju i mer än tio år.

Talare 2: Men jag tänker att vi har våra rötter i regionen, vi har vår huvudsakliga bas i Angered sedan över 40 år.

Talare 2: Vi har många anställda av olika nationaliteter som bor i närområdet, så att tillsammans med vår värdegrund tror jag.

Talare 2: Att det var ett ganska naturligt steg att kunna samarbeta och vår ambition med detta är ju att ge unga en inblick i arbetslivet, vad det kan innefatta.

Talare 2: Se och ge lite inspiration till möjliga framtida karriärvägar, men också få lite kontakter med näringslivet för det kan upplevas ganska långt ifrån.

Talare 2: Gymnasiet och den linje du går där.

Talare 1: Angered för många ger ju en signal av ett område som man ofta hör att det kan vara problem i och sådär.

Talare 1: Vad betyder det här för eleverna där att få den här typen av kontakt med näringslivet?

Talare 5: Jag träffade en elev som har gått på Angeredsgymnasiet och gick ut för tre år sedan.

Talare 5: Och jag hörde hur den eleven var så himla tacksam för de besöken som han fick göra, bland annat till Estrella.

Talare 5: För det var bland annat det som han minnes bäst av hans utbildning på Angeredsgymnasiet, ekonomiprogrammet.

Talare 5: Det var våra besök då till företag, till bland annat Estrella.

Talare 5: Det säger mig jättemycket om vad det kan betyda för eleverna.

Talare 5: Och för många är det kanske en skola som inte var deras förstahandsval, för andra kanske var det en skola som de kände ändå att det var tryggt att gå och välja och gå på.

Talare 5: Men det finns ju den här sidan då där att det är elever som inte har de bästa förutsättningarna.

Talare 5: Och det innebär då att de har det många gånger, inte alla, men väldigt många då har det väldigt kämpigt att

Talare 5: Lyckas och det är väl det som är väl känslan va, att lyckas med studierna och sen senare då när de ska söka ett arbete, alltså vidareutbilda sig eller söka ett arbete.

Talare 5: Vi försöker ge dem det där att tro på sig själva, att tänka positivt om det som kommer komma senare efter utbildningen i gymnasietiden.

Talare 1: Men kan du ta oss igenom då, Claus, mer kanske konkret, vad är det som händer då?

Talare 1: Man gör de här besöken, vad är det man får möta hos Estrella?

Talare 5: Exempelvis då, när det gäller årskurs 1, så är det väldigt viktigt från början då att de får inte bara möta Estrella då, företagets historia, varumärket, det sammanhanget där de verkar inom.

Talare 5: Men också det här med arbetslivet, hur man ska tänka då för att söka jobb, CV och allt annat då som har till för att de redan nu ska liksom komma igång, tro på sig själva, söka jobb på ett sätt som är kanske på en högre nivå då än den de är på.

Talare 5: Vi kan också ta andra exempel där

Talare 5: Vad det kan vara årskurs två, där de får möta marknadsavdelningen då, där de får sätta sig in mer i det här som är konkurrensen, det här med hur företag tänker att de aldrig står stilla eller så, utan att det sker en ständig utveckling och hur det går till.

Talare 5: Ja, men det är många intressanta detaljer då som berättas.

Talare 5: Och det är ju också en sak som jag som är lärare i företagsekonomi uppskattar jättemycket.

Talare 5: Det är att man gör min undervisning väldigt levande.

Talare 5: Jag kan inte göra det likadant i klassrummet så som det är möjligt att göra då hos Estrella då, levererar på besök.

Talare 5: Något annat intressant gällande då de här besöken med eleverna, det är årskurs tre då att då handlar det återigen om att knyta an till arbetslivet för att de har ju tankarna mer och mer åt det hållet.

Talare 5: Och det är väldigt nyttigt för dem att höra mer konkret vad som förväntas va.

Talare 5: Olika saker som är bra för dem att känna till, men också förväntningar som vuxna och snart vuxna ger ett företag.

Talare 5: Hur ser det Estrella då på sina anställda eller vad kan de tänkas då möta för krav eller ja, förväntningar i alla fall va som de måste helt enkelt acceptera, för det är ju så det är.

Talare 5: Och det är också möjligt för eleverna att ställa massa frågor relaterade till detta, vilket dom gör då.

Talare 5: Det blir väldigt många frågor.

Talare 5: Det märks att dom nappar på det så att säga va.

Talare 5: Och sen årskurs tre har du också möjligheten att besöka, alltså det sista besöket till Estrella, det är fabriksbesöket.

Talare 5: Äntligen får de se då hur produktionen ser ut, alla de här delarna då som är produktionen i fabriken.

Talare 1: Vad säger du, Ulrika, vad är det här ger Estrella?

Talare 2: För oss så är det en möjlighet att få en kontakt med ungdomarna som kan vara framtida anställda också framtida konsumenter att förstå vad är viktigt, vad hur ser det ut där ute nu?

Talare 2: Det är ju ganska länge sedan en del av oss själva var i den situationen och gick på gymnasiet så få den kontakten.

Talare 2: Sen handlar det också om en stolthet för våra anställda, för detta är ju vår tid vi ger av.

Talare 2: Och vi involverar alla avdelningar.

Talare 2: Eleverna får ju träffa olika funktioner för att få en inblick i.

Talare 2: Vad innebär att jobba på en ekonomiavdelning?

Talare 2: Vad finns det för olika roller i en fabrik?

Talare 2: De får möta före detta elever som har gått på Angeredsgymnasiet och se att det här är möjligt, det här kan man göra.

Talare 2: Så att kunna ge lite tillbaka ger ju en inre tillfredsställelse också, en stolthet som stärker engagemanget på arbetsplatsen.

Talare 1: Det är väl det som jag tänker har tappats lite, alltså det var inte, ja det kan ju vara i många år sedan nu kanske, det var 20 år sedan, men jag tycker att det var så väldigt mycket prat om CSR, att alla företag skulle ha...

Talare 1: Det och sen de senaste fem åren kanske så känns det som att vi inte alls pratar om det och det kanske handlar mycket om Trump också som har strukit väldigt mycket av det eller nästan krävt att man inte ska jobba med vissa typer av hållbarhetsfrågor.

Talare 1: Har det varit fortsatt liksom viktigt för er för att jag tänker att.

Talare 1: När man lyssnar på det här och på den här typen av initiativ så sitter de kanske flesta med en budget och tänker, ja vi ska ju maximera vår vinst.

Talare 1: Det är ju liksom hela uppdraget som vi har som företag.

Talare 1: Vi ska ge avkastning till våra ägare och sådär.

Talare 1: Vad tjänar man på det?

Talare 1: Går det liksom att räkna på det på det där sättet?

Talare 2: Maximera vinst skulle jag vilja snarare i vårt fall omformuleras som att vi ska säkra en långsiktig, hållbar tillväxt.

Talare 2: Och denna typen av initiativ är ju inget du kan räkna hem eller se.

Talare 2: Någon positiv effekt av att göra en gång, och det är inte bra för varken företaget eller för skolan eller de anställda tror jag göra det som ett enskilt initiativ, utan det viktiga här är ju kontinuiteten att hålla i, att man får återkomma flera gånger, bli tryggare och tryggare, kan ställa de här frågorna när man har träffat några av personalen och vet att jag vågar och jag kan testa det.

Talare 2: Så att det är klart att vi lever i en konkurrensutsatt värld och behöver vara konkurrenskraftiga.

Talare 2: Men det här är ju någonting vi gör för att vi tycker att det ger ett mervärde på sikt.

Talare 1: Och det är väl också ett slags budgetutrymme att våga satsa på det och se att det här ger värden som kommer löna oss.

Talare 1: Det kanske inte går att hitta en tabell för det.

Talare 2: Nej, det är många investeringar som är...

Talare 2: Vissa är lättare att räkna någon form av avkastning på.

Talare 2: Vissa får du mer bedöma utifrån vad det ger för din värdegrund eller bedöma kvalitativt.

Talare 2: Och som sagt, detta är ju inte något som kostar oss så mycket pengar, utan det är vår tid, som ju också kan vara en trång sektor i många bolag, men jag kan bara prata för mig själv, för jag träffar ju eleverna i årskurs tre och jag ser alltid väldigt fram emot den här timmen som jag möter eleverna.

Talare 2: Dels så påminner det mig om min tid på gymnasiet som var positiv och trevlig, men också att jag möter många som är otroligt ambitiösa, som har extrajobb på extrajobb och frågar kan jag få jobba extra hos er också?

Talare 2: Inte alltid lika lätt med 18-årsgränser och leva upp till det, men jag blir väldigt inspirerad och får en positiv tro på framtiden och träffar de här ambitiösa ungdomarna.

Talare 1: Kul.

Talare 1: Det här mätbara är ju ändå intressant, för att det är ju en sak att ni båda uppskattar det här samarbetet, ni har hållit på länge också, men...

Talare 1: Följer man upp på något sätt att det här gör skillnad, alltså resultaten och så här?

Talare 1: Går det att göra behöver man göra det?

Talare 1: Hur vet man om det är bra eller inte?

Talare 1: Vad säger du, Claus?

Talare 5: Jag jobbar i skolans värld och din fråga är nästan provokativ, tycker jag, för att...

Talare 5: Tyvärr, just nu eller hittills, vad jag vet, har vi inte haft den möjligheten för att det finns alltid andra prioriteringar och i skolans värld så gäller det att agera här och nu.

Talare 1: Vad har du inte haft möjlighet till?

Talare 5: Nej, men det här med att mäta, som du säger, mäta effekten så på det sättet, på ett mer professionellt sätt va.

Talare 5: Att göra en sån rapport eller göra en sån analys som man kan kalla då för en analys eller en rapport.

Talare 5: Nej, det har vi inte gjort.

Talare 1: Du har fullt upp med andra saker och verkligen inte resurser att sitta och fylla i något.

Talare 1: Jag förstår.

Talare 1: Vad säger ni då på Estrella?

Talare 1: Är det viktigt för er att följa upp och se, det här får den effekt vi hade önskat?

Talare 2: Ja, men vi stämmer ju av med våra kolleger som träffar klassen att ger det dig någonting, har du tid att göra det?

Talare 2: Och jag tänker väl ett positivt Claus mått för er del är det inte andelen som läser vidare från gymnasiet som vad jag har förstått är relativt hög för Angeredsgymnasiet.

Talare 2: Nu är det klart att detta är bara en bidragande faktor i mycket, men det måste väl vara ett väldigt fint bevis på ert arbete från skolans sida.

Talare 1: Jag fastnar ju lite ändå i det här och får ursäkta att jag tjatar om det, men jag tänker att när du pratar om Estrella-akademin och den här satsningen så är det enkelt och självklart för er, för att nu finns den här traditionen och kulturen etablerad också.

Talare 1: Du kan prata om att du märker det hos dig själv och dina medarbetare att det här är positivt för er.

Talare 1: Men om man sitter här och lyssnar på det och man kanske är medarbetare på ett företag så tänker man, ja men en sån enkel sak, om det är de har effekt, det borde väl vi också kunna göra.

Talare 1: Men så går man till sin chef och där så sitter de med en tajt budget.

Talare 1: De sitter med anställda som redan är liksom sönderstressade av alla uppgifter de gör.

Talare 1: Ska de lägga på ytterligare här då?

Talare 1: Det är ju ändå ett problem och det är väl därför som om man ska spara någonting så gör man det i det som inte ger direkt affärsnytta.

Talare 1: Har det där liksom varit ett problem eller liksom att man behöver motivera varför man lägger tid på någonting när liksom nyttan kanske inte syns i nästa kvartalsrapport?

Talare 2: Nu är vi i ett familjeägt bolag så vi är inte beroende av kvartalsrapporter som tur väl är.

Talare 2: Men så är det väl i alla sammanhang att man behöver utvärdera sina insatser oavsett vad det handlar om och värdera vad som funkar och vad det ger.

Talare 2: Men nej, jag kommer tillbaka till att vi hade gärna velat göra ännu mer, men det är väl snarare där vi har försökt att säga att vi ska inte sprida oss på för många initiativ med risken att man gör det ett år för att sen dra tillbaka det, utan när vi är committade till någonting så...

Talare 2: Man ska kunna lita på att vi finns där och att vi drar oss inte ur i nästa steg.

Talare 1: Om man lyssnar på det här då och är ett företag som tänker att man vill göra något, vad skulle ditt råd vara?

Talare 2: Jag tror att du behöver ha någon eldsjäl för att få igång.

Talare 2: Vi har ju också haft förmånen att få jobba med Claus företrädare, Torbjörn, som ju är en välkänd eldsjäl inom bland annat detta området.

Talare 2: Så att hitta eldsjälar på båda sidor om samarbetet som kan dra igång, det har den här liksom extra energin och få in det till en vana.

Talare 2: Det tror jag är viktigt.

Talare 1: Vad säger du, Claus?

Talare 1: Nu sitter det massa företagare här och lyssnar.

Talare 1: Vad skulle du vilja att de personerna hörde av sig om och erbjöd till dig eller någon i liknande position?

Talare 5: Det som vi har med Estrella, det är en otrolig lyx vi har.

Talare 5: Så att vad jag tänker på det är att vi lärare och vi som jobbar inom skolan.

Talare 5: Vi har det rätt tufft.

Talare 5: Det är väldigt stressigt och de kraven som ställs kan ibland nästan passera gränsen för vad vi egentligen mäktar med.

Talare 5: Så jag tycker att Estrella är ett jättefint exempel på hur lätt ni gör det för mig att kunna ha ett samarbete.

Talare 5: Så det kanske är mitt råd, det är att göra det enkelt för en lärare att tacka ja.

Talare 5: För det är väldigt lätt för en lärare i sin vardag att tänka att det här är ingen möjlighet, utan det här är bara en arbetsuppgift som kommer att skapa stress, eller i alla fall, det är mitt bästa råd.

Talare 1: Och det är väl ett bra råd, tror jag, för att det kanske lätt att tänka att man kan höra av sig till en skola eller till någon organisation och så tänka att de ska lösa uppgiften.

Talare 1: Det handlar väl om att hitta ingångar som hjälper båda, både företag och de som står på andra sidan och ska ta emot hjälpen.

Talare 1: Tusen tack till dig, Claus och till dig, Ulrika, för att ni var med och delade era erfarenheter från det här arbetet och företaget.

Talare 1: Och tack för att ni var med i Business Göteborg.