#99. Sveriges okända rymdcentrum finns i Västsverige
Avsnittet i textform
Talare 1: När man tänker på svensk rymdindustri är det kanske Kiruna och raketuppskjutningar som dyker upp först.
Talare 1: Men faktum är att 60 procent av den svenska rymdindustrins omsättning finns någon helt annanstans, här i Västsverige.
Talare 1: Här finns företag vars teknik sitter i några av världens mest avancerade satelliter och rymduppdrag.
Talare 1: Här finns forskning, kompetens och en industri som i många fall är världsledande, men nästan helt okänd.
Talare 1: Hur kommer det sig?
Talare 1: Och varför har Västsverige blivit så starkt inom rymd?
Talare 1: Varför pratar vi så lite om det?
Talare 1: Och framför allt vad krävs för att ta nästa steg?
Talare 1: Det ska vi ta reda på i denna podd från Business Region Göteborg.
Talare 1: Jag heter Emanuel Karlsten.
Talare 2: Krascher på månen, det räknar vi ju faktiskt som att vi har nått månens yta, det är ganska viktigt.
Talare 2: Det är ju som en inställd konsert, det är också en konsert.
Talare 1: Välkommen Sandi Habinc, vd för Frontgrade Gaisler här i Göteborg.
Talare 1: Tack.
Talare 1: Du är ju en av regionens mest framgångsrika rymdentreprenörer.
Talare 1: Ditt bolag då omsätter nästan 250 miljoner kronor och dina chip som ni skapar sitter i till exempel rymdfarkoster som färdas mot månen.
Talare 2: Ja, och alla andra ställen i universum, men i alla fall i solsystemet.
Talare 1: Det är ju otroligt.
Talare 1: Vi ska återkomma till det.
Talare 1: För vi har också en till gäst med oss i studion.
Talare 1: Det är Madeleine Jonsson, som är ordförande för miljö- och regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen.
Talare 1: Välkommen.
Talare 1: Tack.
Talare 1: Och du är ju ett exempel på en av dem som, likt de flesta av oss andra i den här staden och regionen, inte hade koll på rymdindustrin och vår position, men som när du greppade det, storheten, har varit med och satsat på det också från regionens sida att finansiera olika satsningar.
Talare 1: Kan du berätta om det, hur du fick upp ögonen och när det hände, hur det skedde?
Talare 3: Ja, men det var i början på mandatperioden så blev jag kontaktad i samband med ett SKR-möte av politik från Norrbotten som sa att vi ville inleda ett samarbete med Västra Götaland och Rymd.
Talare 3: Då när man är ganska ny på posten så säger man inte nej, men kanske ändå liksom varför då?
Talare 3: Och då var det ju väldigt hett med batterifabriker, så jag var ju mitt uppe i ett samarbete med Västerbotten för att de hade byggt en batterifabrik.
Talare 3: Vi skulle och ska bygga två batterifabriker.
Talare 3: Så det var liksom det som såg angeläget i att samarbeta, men rymd kom helt från sidan.
Talare 3: Och då fick jag en kort förklaring om att så här, men vi har forskningen och vi har de här kända verksamheterna, men sen när folk vill starta företag så åker de till Västra Götaland.
Talare 3: Så ni lyckas med kommersialiseringen av forskningen och bygga en annan industri än vad vi lyckas.
Talare 3: Hur kan vi samarbeta och lära av varandra?
Talare 3: Och då har det hängt med och sen har jag liksom bevakat frågan och sen tack vare slumpen att jag har träffat andra personer Sandi bland annat genom en annan poddare som har introducerat mig så fick jag upp ögonen och förstod också.
Talare 3: Det här är en jätteindustri.
Talare 3: Men jag insåg ju också att det är många politiker som likt mig inte har självbilden av att Västra Götaland är en så stor rymdindustriregion.
Talare 1: Ja, men det är väl inte bara politiker.
Talare 1: Jag skulle säga allmänheten, inklusive mig själv, så har man inte det.
Talare 1: Jag ser den här rymdraketen där det har varit någonting som när man åker liksom mot Borås där uppåt så står det en rymdraket som man tänker, vad är det där?
Talare 1: Det är väl någonting som man och så fördjupar man sig aldrig riktigt i det, men.
Talare 1: Nu då har jag också förstått att 60 procent av svensk rymdindustri finns i Västsverige.
Talare 1: Fem av de tio största företagen är verksamma här och jag kan nästan generas lite då av att jag inte har koll på det.
Talare 1: Hur kan det vara så att vi är så stora utan att särskilt många känner till det, tror du?
Talare 3: Men min lärdom efter att jobba med alla våra regionala utvecklingsfrågor och alla våra industrier är att det är väldigt svårt att nå fram.
Talare 3: Ta igen parallellen till det här med batterifabriker.
Talare 3: Det är ju väldigt få som förknippar Västra Götaland med batterifabriker för man förknippar Västerbotten och Skellefteå med batterifabriker.
Talare 3: Så det är lite svårt för oss på den här sidan av Sverige ibland att nå fram.
Talare 3: Fordonsindustrin har vi ändå nått fram med.
Talare 3: Vi är stora på fordonsindustrin, Borås är stora på textil, Stenungsund är stora på kemi.
Talare 3: Och där någonstans har det kanske tagit stopp liksom.
Talare 3: Man kan inte ha hur många områden som helst och att det finns ett annat område, likt att...
Talare 3: Västerbotten fick symbolen för batterifabriker, så har Kiruna och Norrland i vissa delar, de har fått den här stämpeln att de är stora inom rymd, för de är stora på vissa delar.
Talare 3: Och då har vi svårt kanske i bilden i Sverige att se att det är mer differentierat än så.
Talare 1: Men är det strategiskt viktigt för Västsverige, den här industrin?
Talare 3: Verkligen.
Talare 3: Och jag tror att det kommer bli ännu mer strategiskt viktigt.
Talare 3: Det är därför jag har sett det som att vi måste fortsätta satsa här.
Talare 3: Och det är därför jag tror också att jag menar, Chalmers satsar också med nya utbildningar kopplat mot rymd, etc.
Talare 3: Det är många som ser att det här är någonting som kommer att utvecklas och då ser man potentialen i att fortsätta växa i Västergötland.
Talare 1: Sandi, vi ska strax prata mer om vad ditt bolag gör, men jag vet ju också att du frustreras, särskilt av det här att så att säga ingen vet om att rymdindustrin i Västsverige, att den är så stor som den är.
Talare 1: Kan du förklara eller sätta i perspektiv vad som händer här i Västsverige?
Talare 1: Vad är det vi behöver veta om den industrin som finns här?
Talare 2: Ja, för först måste man veta att den har funnits väldigt, väldigt länge och ganska brett.
Talare 2: Vi har ju specialiserat oss i regionen kring elektronik och det är inte så konstigt.
Talare 2: Ericsson finns här, så väldigt mycket gemensamt med Ericsson och andra utvecklingar på telekomsidan har ju smittat av sig.
Talare 2: Men framförallt så är det väldigt fokuserat kring Chalmers och spin-offs, så vi ser vad vi gör idag.
Talare 2: Vi är duktiga på elektronik, det är antenner, det är datorsystem, elektroniksystem i sig i Göteborgsregionen.
Talare 2: Om man tittar på gamla Volvo flygmotor naturligtvis så jobbar man nog med flygdelen, det vill säga raketerna för våra raketer.
Talare 2: Så att om man sammanfattar det elektronik ska vi säga.
Talare 2: Och varför?
Talare 2: Jo, men vi har haft en väldigt bra utbildning.
Talare 2: De företag som har funnits har ju knoppats av.
Talare 2: Vi har ju knoppat av från Saab Space, den här raketen du pratade om en gång i tiden för 30 år sedan.
Talare 2: Så att ena leder ju till det andra och på något sätt så blir det ju oftast att det området man är duktig i, det fortsätter ju växa.
Talare 1: Och det du pratar om historiken där, då är det ju att Saab till exempel har en lång historia av att finnas just i Västsverige.
Talare 1: Det är det du tänker på.
Talare 2: Ja, absolut.
Talare 2: Och även då, varför just i Göteborg?
Talare 2: Jo, men vi har ju en tradition väldigt stark inom ingenjörs, både Volvo, Ericsson, Saab som nämndes.
Talare 2: Det finns ju här och då blir det ju lätt att man...
Talare 2: Om man vill byta bransch så kan man ju hitta dem och ibland tror folk att ja, men rymd är så speciellt det man liksom man tittar på stjärnorna och etcetera.
Talare 2: Nej, hantverket är ju ett samma hantverk som man gör en basstation för Ericsson som man gör en dator för Volvo.
Talare 2: Det är samma hantverk.
Talare 1: Men kan du förklara vad det är som finns ute i rymden just nu som görs här i Göteborg till exempel?
Talare 2: De stora delarna ska vi säga.
Talare 2: Det är omborddatorerna.
Talare 2: Det är det som intresserar mig.
Talare 2: Det görs ett antal sådana på de flesta satelliter så sitter det datorer från bland annat då företagare i Göteborg.
Talare 2: Mycket antenner kända exempel på Nasa är ju James Webb teleskopet sitter liksom en antenn gjord här i Göteborg, så det är mycket av de bitarna som görs här i Göteborg då.
Talare 1: Och vad är din bild då?
Talare 1: Varför tror du att det är så få som känner till det här?
Talare 2: Det kan vara också lite hur vi har fokuserat för att vår marknad är ju 99 % utanför Sverige till att börja med då. Vi gjorde ett medvetet val själva då som företag kanske för 15 år sedan att vi kanske ska synas lite mer i Sverige.
Talare 2: Vi syns ju inte.
Talare 2: Vi har ju inga kunder där och då fokuserar man kanske inte på att marknadsföra sig själv.
Talare 2: Men jag tror nu när man börjar prata mycket mer om nyttan av rymd och vad är det till för och så inser vi att vi även vi måste ju bidra till att sprida kunskap, och det har vi gjort nu ganska hårt liksom.
Talare 2: Jag tycker det är viktigt att man går ner på skolnivå och man samarbetar med institut som Universeum och lyfter upp det för att det är ju trots allt ett egoistiskt tankesätt här är ju att vi behöver fler ingenjörer.
Talare 2: Den utbildningen måste liksom öka över tid för att vi ska hitta våra ingenjörer.
Talare 2: Och det finns väldigt många olika karriärer.
Talare 2: Man kan liksom...
Talare 2: Allt från ingenjör till jag har advokat att jobba med, det finns en bredd.
Talare 2: Så det är en ganska stor bransch som man tänker efter, men ofta så pratar jag kanske om en raketuppskjutning i Kiruna.
Talare 2: Vi pratar om en astronaut, en från Stockholm.
Talare 2: Men det har vi ju faktiskt en astronaut från Chalmers, så vi börjar knyta ihop säcken sakta men säkert.
Talare 1: Vi kan väl konkretisera lite med just ditt bolag, Sandi.
Talare 1: Och jag tänker att vi ska lyssna lite på vad det är du och ni faktiskt gör.
Talare 4: En kväll är Sandi Habinc på en Ola Salo-show med sin fru.
Talare 4: Hon ber honom gå fram och ta en bild.
Talare 4: Sandi tar upp mobilen och ser då ett sms från en kollega.
Talare 4: Det står: Vi har just kraschat på månen.
Talare 4: Ola Salo står framför honom, musiken dånar, men det blir ingen bild, för Sandi är plötsligt någon helt annanstans.
Talare 4: För där ute i rymden finns resultatet av åratal av arbete som han och hans kollegor varit med och byggt.
Talare 4: Och nu verkar något ha gått fel.
Talare 4: Kraschen är ett väldigt ovanligt undantag, men en bra illustration av hur ett göteborgsbolag faktiskt är en viktig del av världens mest kritiska rymdexpeditioner.
Talare 4: Företaget utvecklar processorer.
Talare 4: Alltså själva hjärnorna i datorerna som styr satelliter och rymdfarkoster.
Talare 4: Men det är inga vanliga datorchip.
Talare 4: Dessa chip ska fungera i vakuum, genom extrema temperaturväxlingar och under en ständig strålningsbombardering som kan få ett vanligt chip att börja räkna fel.
Talare 4: Och Gaislers teknik har redan varit med om saker som de flesta av oss bara ser på film med väldigt stor framgång.
Talare 4: Deras teknik satt i NASA DART-farkosten som medvetet kraschade in i en asteroid för att ändra dess bana.
Talare 4: Deras teknik finns också, i detta nu, på farkoster som färdas mot Jupiter och Merkurius, miljontals kilometer från Göteborg.
Talare 4: Och det smått svindlande är alltså att den här tekniken utvecklas av ett högspecialiserat företag här i Göteborg.
Talare 4: Hur hamnade några av världens mest avancerade rymdprocessorer just här?
Talare 1: Ja, det här var våra summering av ditt bolag Frontgrade Gaisler, Sandi Habinc.
Talare 1: Var det korrekt?
Talare 2: Ja, det var korrekt.
Talare 2: Jag måste bara säga att den kraschen på månen, det var inte vårt fel till att börja med.
Talare 2: Det är väldigt viktigt att poängtera det.
Talare 2: Och kraschen på månen, det räknar vi ju faktiskt som att vi har nått månens yta, det är ganska viktigt.
Talare 2: Det är ju som en inställd konsert är ju också en konsert, så det första ja, men det är en bra summering faktiskt så att det kan bli lite fascinerande.
Talare 2: Man sitter i Göteborg på ett kontor och utvecklar ett chip med sina kollegor och sen tillämpning är ju så långt bort.
Talare 2: Vi pratar ju nu om djupet där vi pratar Merkurius och det står så lång tid innan vi kommer fram.
Talare 2: Men vi håller på att fortfarande snurra runt för att liksom komma i rätt bana runt Merkurius och Jupiter är det väl några år kvar.
Talare 2: Det är väldigt långa perspektiv så att det blir väldigt exalterande när det sker i det här.
Talare 2: Oj, nu skjuter vi upp.
Talare 2: Eller nu landar vi, eller nu får vi kontakt.
Talare 2: De bitarna blev väldigt, väldigt viktiga, även om jobbet man gjorde kanske var ett decennium tidigare.
Talare 2: Så jag vill bara på begrepperspektivet, rymd är en långsiktig grej.
Talare 1: Det är ju inte helt enkelt att hänga med då.
Talare 1: Vi har försökt att förklara vad det är som gör de här chippen som ni gör och så.
Talare 1: Men om du skulle försöka sammanfatta för någon som inte har gått på Chalmers då, vad är det som gör det där så extremt svårt att göra den här typen av chip och som är anledningen till att ni då är de som är bäst på att göra det?
Talare 2: Jag tror om man tänker på vad vi gör på jorden.
Talare 2: Vi har laptop, vi har en stationär dator, vi har datacenter, men vi har även mobil och sen så har vi även liksom en typ smartwatch, eller en träningsklocka, och vi har helt olika krav på dem och det vet vi ju för en ska hålla väldigt länge.
Talare 2: En ska ha väldigt stor prestanda.
Talare 2: Går man upp i rymden som man liknar förutsättningar, men där kommer det plötsligt miljön förändra sig.
Talare 2: Vi har temperatur som vi sa, vi har extrema temperaturcykler.
Talare 2: Vi har vakuum.
Talare 2: Det betyder också att det är svårt att hantera temperatur och vi har strålning.
Talare 2: Jag behöver inte de här sakerna i min klocka för att jag hade inte överlevt av miljöerna.
Talare 2: Å andra sidan behöver jag ju inte som min klocka då att den är vattentät.
Talare 2: Det behöver jag ju inte för det är inte i rymden.
Talare 2: Men däremot vi designar för andra ändamål kan man säga för andra utmaningar och det kanske inte är svårt i sig.
Talare 2: Vi i branschen tycker att det här är normalt, men det är att vi är ett segment som skiljer sig från vad vi är vana att se på jorden.
Talare 2: Och det är väl det som är den stora utmaningen att förstå vad kommer fungera i rymden, vad kommer fungera över väldigt lång tid, vad har tillförlitligheten måste vara så mycket högre.
Talare 2: Vi kan ju inte gå upp och serva liksom, jag kan ju inte uppgradera min dator i rymden kanske så lätt, men jag kan ju byta min löparklocka till nästa säsong då.
Talare 2: Så att det är de här aspekterna som gör det unikt.
Talare 2: Men det är riktigt, riktigt svåra, det skulle jag säga, det är att få ihop det hela, från att man förstår liksom att det här ska vi utveckla till att få ut en produkt.
Talare 2: Så det är ju egentligen...
Talare 2: Inte bara en teknisk utmaning, utan det är även en business, alltså en affärsmässig utmaning att komma fram då.
Talare 2: För man måste förstå också att det är rymd.
Talare 2: Vi pratar om en stor marknad, att det ökar, men det är ingen stor marknad jämfört med till exempel bilindustrin.
Talare 2: Ja, bil, men även bil är ingen stor marknad egentligen.
Talare 2: Man tänker efter det alltså laptopen som alla använder är ju så mycket, mycket större marknad.
Talare 2: Det betyder att man kan spendera mycket mer pengar på att utveckla de chipen som sitter i en vanlig laptop jämfört med.
Talare 2: De pengarna vi får för att utveckla någonting för rymd så det betyder att vi måste ju vara väldigt effektiva i det vi gör.
Talare 2: Vi måste träffa väldigt rätt, för marknaden är inte så stor så att det är extremt mycket affärsutmaningar samtidigt som man har de tekniska utmaningarna och sen så är det att man behöver ju väldigt mycket stöd.
Talare 2: Det är mycket långsiktiga investeringar och då är det forskningen där alltså hur man utvecklar den här typen forskningen, långsiktig forskning, men även utvecklingsarbete.
Talare 2: Det är ganska långa cykler för att få fram någonting och då gäller det att företagen överlever.
Talare 1: Och det är det som är så fascinerande att det är här i Västsverige som då den här typen av produkter växer fram.
Talare 1: Vi har ju pratat om det, hur stor andel då av den svenska industrin som kommer härifrån.
Talare 1: Vad skulle du säga har varit nyckelanledningarna till att det har blivit så just här
Talare 2: Nummer ett är ju att oj, det går att skapa ett rymdföretag och göra rymdprodukter i Göteborg.
Talare 2: Och det gör man ju genom att se att andra gör det.
Talare 2: Jag tror det är första steget liksom att oj, det här är möjligt.
Talare 2: Andra är sen att ja, men då har vi de här utbildningarna som jag nämnde förut att okej, Chalmers är duktiga på väldigt många områden.
Talare 2: Jag tror majoriteten och fakulteterna på Chalmers jobbar med någon form av rymdjobb alltså och när man behöver gå lite utanför sin box eller man vill lära sig något nytt.
Talare 2: Vi hade ett problem på mekaniken, inte elektroniken, men mekaniken runt våra elektroniska kretsar.
Talare 2: Ja, då fanns det ju faktiskt institut och no i området som vi kunde vända oss till för det finns så mycket annat och då klart, då blir ju inte rymd.
Talare 2: Så jätteunikt liksom.
Talare 2: Men så vi drar ju nyttan av helheten av Göteborgsregionen och teknik och kunskap.
Talare 2: Ett annat exempel som händer nu, AI Sweden har ju öppnat ett center på andra sidan älven.
Talare 2: Det är ju jättetillgång för oss och ännu bättre då att när europeiska rymdstyrelsen såg detta så skapade de ett Phi-lab som heter de ett labb kring AI här i Göteborg.
Talare 2: Och det är perfekt.
Talare 2: Vi har alltså våra kunder på andra sidan gatan eller andra sidan älven som vi då kan diskutera med vad ska vi utveckla för chip som flyger i rymden som går att använda.
Talare 2: Så det är mycket sådana här synergieffekter kan man säga.
Talare 1: Men det är ändå lilla Göteborg, i lilla Sverige, i stora världen, den är som du säger, industrin är så liten, de kan välja av allting som finns i världen.
Talare 1: Den kulturen måste ju startat någon gång.
Talare 1: Jag ska koppla in dig också Madeleine i det, var det liksom ett politiskt initiativ?
Talare 1: Vad var fröet till det här?
Talare 2: Oj, det måste ju vara lite till och med innan jag började.
Talare 2: Jag vet på vissa delar, till exempel att Saab...
Talare 2: Vad det nu hette på den tiden att de vann omborddatorn till den första Ariane-raketen som är den första europeiska raketen som skulle göra Europa oberoende vad det gäller att nå rymden göra sig oberoende från USA.
Talare 2: Det bygger väldigt mycket på ett par individer som är utbildade på Chalmers.
Talare 2: De fanns på Saab.
Talare 2: De kom upp med en väldigt bra idé och det gjorde en hel generation datorer och sedermera.
Talare 2: Det är Jan Thorin, professor Jan Thorin, emeritus nu, som faktiskt, jag äter ju lunch med honom då och då liksom.
Talare 2: Det finns ju fortfarande här liksom att det är det här de här människorna som runt omkring.
Talare 2: Det är en grupp av människor som började och det blev en succé så att jag tror det är mycket individnivå, men också då vad jag har förstått så har jag fått de större rymdbolagen som Saab Space fick ju väldigt mycket stöd av kommunen.
Talare 2: Jag vet att där de ligger nu så vet väl inte folk att där de ligger uppför backen där.
Talare 2: Det var ju inte Göteborg förut.
Talare 2: De ritade ju om kartan för att Saab Space, som det hette då, som nu heter Beyond Gravity, skulle ligga i Göteborg.
Talare 2: Så där ser man liksom hur mycket kommunen gick in och tyckte att vi ska vara ett rymdföretag i Göteborg.
Talare 1: Okej, då inkluderar, vem snodde de den idén ifrån?
Talare 1: Stackars Mölndal.
Talare 1: Men Madeleine, vad är hönan och ägget där?
Talare 1: Hur viktig politiken har varit?
Talare 1: Eller att man har upptäckt hur näringslivet och akademin redan har skapat något.
Talare 1: Hur ser du på det?
Talare 3: Dels håller jag med Sandi om människorna, men jag tror ju också mycket på systemet.
Talare 3: Vi brukar prata om ibland om i Västra Götaland att vi har svart bälte i att samarbeta och jag tror ju mycket på det som några känner till.
Talare 3: som trippelhelix, alltså det här när vi samarbetar mellan det privata, det offentliga och akademin.
Talare 3: Och där skulle jag säga att väldigt mycket i rymdindustrin är kärnor som har kommit från det.
Talare 3: Och om man ska titta på, för ibland så tycker jag också att man behandlar rymdindustri som att det är något speciellt.
Talare 3: Lite man pratar om att allt är rocket science, men industriutveckling är inte rocket science.
Talare 3: Och det som Västra Götaland har varit bra på, Göteborg med omnejd, men många delar i regionen är bra på.
Talare 3: Det har ju varit industriutveckling och då finns ju det som Sandi varit inne på.
Talare 3: Det finns lätt att rekrytera kompetens.
Talare 3: Det finns hög kunskap om material, om logistik, om processer, underleverantörer, flöden.
Talare 3: Det är därför vi har väldigt goda förutsättningar och kan med stolthet säga att Västra Götaland är Sveriges industrihjärta.
Talare 3: Och då klart att då går det lättare att starta nya industrier och få dem att växa, men det tror jag mycket är tack vare det här systemet, hur vi jobbar.
Talare 3: Vissa pratar om Göran Johansson-andan, men det här med att vi har väldigt länge, även innan Göran Johansson, varit bra på att kunna sätta oss i samma rum och hitta lösningar.
Talare 3: Och vi blir ännu bättre på att titta vem ska gå in var?
Talare 3: Var ska det offentliga gå in?
Talare 3: När det är för hög risk för det privata kanske att gå in.
Talare 3: Och där man vill kommersialisera någonting som kommer från akademin.
Talare 3: Vart uppstår det mellanrummet?
Talare 3: Vi ska inte bygga företagen, men vi kanske ska bygga en testarena eller ett testlabb för att kunna testa de där chippen i de extrema miljöerna på något sätt för att det kan hjälpa företag som jobbar med det att bli mer konkurrenskraftiga.
Talare 3: Där liksom att hitta varandras roller och sedan samarbeta, det tror jag är en av nycklarna till att det har varit framgångsrikt.
Talare 4: Vill du starta, utveckla eller etablera företag i Göteborgsregionen? Vi på Business Region Göteborg hjälper dig med kostnadsfri rådgivning, nätverk, workshops, guider, näringslivsfakta och mycket mer. Läs mer och prenumerera på våra nyhetsbrev på businessregiongoteborg.se. Länkar hittar du i avsnittsbeskrivningen.
Talare 1: Vi ska prata mer om vad nästa steg är.
Talare 1: För rymden har ju blivit alltmer aktuell, i alla fall i ja, kanske mitt medvetande, men jag tror i allmänhetens medvetande.
Talare 1: Vi har ju lärt känna Starlink då inte bara för att det är en produkt från Elon Musk utan också för att det handlar om satelliter som skapar kommunikationssystem som fått stor betydelse får man ju säga vid fronten i Ukraina.
Talare 1: I alla fall är det så som det har porträtterats och nyligen kom det ju även uppgifter om att Ryssland själva bygger upp ett eget Starlink-liknande satellitsystem då som skulle kunna förändra dynamiken vid frontlinjerna.
Talare 1: Det sätter ju fingret på hur industrin förändras väldigt snabbt.
Talare 1: Hur ser du på den där förändringen, Sandi?
Talare 2: Ja, det accelererar ju verkligen snabbt.
Talare 2: Och det är ju inte första gången det sker.
Talare 2: Man går tillbaks på kiselindustrin, det startar ju på grund av att man skulle ha smart ammunition länge längs sedan och då börjar man utveckla liksom det.
Talare 2: Och det är väldigt många utvecklingar som är kopplade till någon form av försvarsfråga.
Talare 2: I det här fallet så tror jag att det är flera aspekter.
Talare 2: Ett är ju att man nyttjar rymden för någon form av försvarsverksamhet.
Talare 2: Det kan vara observation, kommunikation, navigation.
Talare 2: Och navigation brukar man ignorera lite att GPS satte dit och det.
Talare 2: Ja, men det var ju för att man skulle kunna rikta sitt artilleri och det glömmer vi ju i fredstid, men sen i krig så inser man att oj, det går ju att stänga av det där.
Talare 2: Så att naturligtvis så har ju det funnits där, men fast vi har liksom inte behövt bry oss.
Talare 2: Nu förändras det väldigt snabbt.
Talare 2: Vi ser applikationer, men genom att observera dagliga överflygningar över specifika områden och kunna observera vad som händer där.
Talare 2: I början var det ju en tjänst för att kunna till exempel titta på hur grödor växer.
Talare 2: Plötsligt kan man observera fiender också.
Talare 2: Så att det här dubbla användningsområden har alltid funnits, men det aktualiserar ju sig i samband med en konflikt.
Talare 2: Och det gör ju också att det kommit ett stort flöde av pengar.
Talare 2: USA spenderar oändliga resurser just nu på att komma förbi, komma ikapp.
Talare 2: Och det smittar ju av sig i Europa också, i Sverige.
Talare 2: Vi har ju nu försvaret har köpt in egna satelliter för observation.
Talare 2: Och det kommer väl fortsätta så länge det finns konflikter.
Talare 2: Jag tror inte det kommer att eskalera, men absolut, många företag ser enorm potential nu att gå in i rymd på grund av konflikten.
Talare 1: En slags kapprustning.
Talare 1: När du säger komma förbi och ikapp, vem är det USA i det här fallet då?
Talare 1: Försöker komma förbi och ikapp?
Talare 2: Nej, jag tror väl så att alla...
Talare 2: Länder går ju fram ganska snabbt på många.
Talare 2: USA har alltid varit före naturligtvis, men vi ser ju det i flera aktörer.
Talare 2: Nu tittar man ju på ska ju EU bygga ett eget säkert kommunikationssystem.
Talare 2: Man pratar mycket Starlink och SpaceX, men ja, det är väl dags att Europa också har det så att många av de här bitarna har ju varit på gång rätt länge, men nu inser man värdet av det då.
Talare 2: Även på nationsnivå börjar man väl kanske titta lite mer om vad behöver varje nation och det här med suveränitetsaspekten.
Talare 2: Ska vi vara beroende av de andra parterna?
Talare 2: Ska vi vara beroende av USA?
Talare 2: Ska vi vara beroende av kisel från Taiwan till exempel?
Talare 2: Det är väldigt komplext och mycket sker just nu.
Talare 1: Hur medveten är man från politikens sida om den här beredskapsfrågan då som liksom ramar in det som nu?
Talare 3: Men beredskapsfrågan är man väl väldigt medveten om att prata väldigt mycket om.
Talare 3: Jag skulle säga att man kanske inte pratar så mycket om det är väl både potentialen i rymd och rymdindustrin och den datan som faktiskt genereras därifrån plus alla andra innovationer som kommer från rymden.
Talare 3: Jag tycker ju att nästan varenda myndighet borde ha i sitt regleringsbrev en fråga om på vilket sätt kommer rymddata vara relevant för er.
Talare 3: För det är ju nästa steg att jag tror att väldigt många kommer behöva rymddata, både företag men också det offentliga, på olika sätt.
Talare 3: Och det tror jag inte på riktigt man läser med.
Talare 3: Men data som man samlar in, tar man från jordobservationer eller jag träffar personer från Transportstyrelsen häromdagen i händelse av konflikt och vi ska upprätthålla trafiken x antal månader.
Talare 3: Hur ska vi kunna övervaka den?
Talare 3: Vi var inne på det här GPS och andra saker som vi lite glömmer bort.
Talare 3: Men det är ju väldigt mycket som vi hämtar information och ju fler satelliter vi skickar upp, desto fler punkter blir det att hämta information ifrån.
Talare 1: Men är det viktigt där som vi var inne på att med suveräniteten, är det viktigt att alla länder har en egen industri eller något unikt kanske som man bidrar med?
Talare 3: Men jag tror det, och det är ju en sak som jag har tjatat om på nationell nivå och försöker uppmärksamma i att vi måste se mycket mera hur vi kan bygga upp en inhemsk industri.
Talare 3: Vi kommer inte kunna vara självförsörjande på allt.
Talare 3: Men Kanada är ett ganska bra exempel som för ett halvår sedan verkligen antog en strategi om det vi kan göra här ska vi göra här.
Talare 3: Och där man ser då att man fram till 2035 vill öka omsättningen med 230 procent.
Talare 3: Man kommer skapa 125 000 minst nya jobb.
Talare 3: Där har man en strategi.
Talare 3: Det är det jag upplever att även Finland har haft en väldigt framgångsrik strategi när det kommer till kommersialisering av rymdforskning.
Talare 3: Det är därför vi ser att när bolag etablerar sig i Europa eller Norden så är det många som vill etablera sig i Finland för de har strategiskt jobbat med det här.
Talare 3: Tar vi då exempel det som har hänt nyligen inom Sverige.
Talare 3: Vi köpte då satelliter för drygt ett halvår sedan för 1,3 miljarder.
Talare 3: De köpte vi från USA och Finland.
Talare 3: I måndags köpte vi in attackdrönare från Danmark för 350 miljoner.
Talare 3: Ingenting av det här gynnar ju svensk industri eller svensk produktion.
Talare 3: Tittar vi på Ukraina nu så är 50 procent av deras försvarsindustri inhemsk.
Talare 3: Det tror jag att vi måste lära oss från, inte att vi ska göra allt.
Talare 3: Men om inte vi köper från vår egen industri, hur ska då den kunna överleva?
Talare 3: Så här tycker jag är en väldigt angelägen fråga, hur vi ska bli bättre och tänka mer strategiskt.
Talare 1: Och vilket ansvar har Västra Götalandsregionen då?
Talare 1: Alltså när börjar och slutar ansvaret och när ska staten kliva in?
Talare 3: Men jag tycker ju om att man ska titta på sig själv vad man kan göra innan man peka på vad någon annan ska göra.
Talare 3: Och det var det vi gjorde i Västra Götaland.
Talare 3: Vi tittade på okej, vi har den här industrin, men vi ser också att det som NASA gjorde framgångsrikt varför SpaceX kan vara så stora som de är idag.
Talare 3: Det var att de började jobba på ett annat sätt från NASA med upphandlingar, släppa in nya aktörer, inte bygga själva utan upphandla, låta fler spelare komma in på banan.
Talare 3: Där såg vi att det här borde Sverige ta efter.
Talare 3: Då måste det också finnas spelare som kan komma in på banan.
Talare 3: Hur skapar vi den miljön?
Talare 3: Då valde vi att gå in i ett projekt som från början kom från en projektplan från BRG, men man såg att man ville skala upp det.
Talare 3: Då kunde vi gå in som investerare från regionen i något som nu heter Space West, som ligger under Chalmers.
Talare 3: Då såg vi också att Chalmers uppdaterade sin utbildning.
Talare 3: Under industriell ekonomi så kommer de nu ha masterprogram inom New Space.
Talare 3: Och det var där som såg att New Space är någonting som vi har halkat efter på i Sverige.
Talare 3: Vi har några stora tunga jättar och en del andra stora företag.
Talare 3: Och sen har vi några väldigt små startups, men hur kan vi få de startupsen att bli medelstora företag?
Talare 3: Hur kan vi jobba med det?
Talare 3: Och då kan vi se att företag och industri växer kommunalt och regionalt, lokalt.
Talare 3: Det är svårt för regeringen att direkt kunna gynna den miljön, men det kan vi göra från regionen.
Talare 3: Sen tycker jag att Sverige har en föråldrad rymdstrategi som inte är speciellt näringsgynnande, till skillnad från Finland.
Talare 3: Då kan jag ju såklart påpeka det, men jag kan också säga att regionen kan ta fram sin egen rymdstrategi och vår egen rymdagenda och så kan vi visa att den skulle kunna se ut så här istället.
Talare 3: Och så kan vi försöka påverka uppåt.
Talare 3: Och även bygga internationella kontakter.
Talare 3: Jag var över till Washington i december och träffade rymdkluster där för att se hur har de jobbat med regionala rymdkluster?
Talare 3: Vad kan vi lära oss därifrån och ta tillbaka till Västsverige?
Talare 1: Jag vet att du har varit kritisk till att det ligger rymdfrågorna har legat under utbildning och forskning.
Talare 1: Vad borde det ligga under, tycker du?
Talare 3: Ja, det här är ju en känslig fråga.
Talare 3: Jag tycker att det borde ligga på näringsdepartementet utifrån hur strukturen ser ut nu.
Talare 1: Varför är det känsligt?
Talare 3: Därför att jag vet att det är en hel del som gärna vill flytta det till försvarsdepartementet.
Talare 3: Och sen finns det ju såklart en prestige hos utbildningsdepartementet.
Talare 3: Men jag tror att ska vi börja se det här som mer än forskning och faktiskt börja gynna en industri, då tror jag att det ligger bäst under näringsdepartementet.
Talare 3: Jag tror också att man måste koppla ihop tekniken härifrån mycket mer också till vår gröna omställning, för vi ser mycket korsbefruktningar både med teknik och kompetens etc.
Talare 3: Och nu när vi har ett klimatnäringsdepartement så borde man dra nytta av det.
Talare 3: Men sen är min rekommendation att jag tycker att vi behöver en industriminister i nästa regering som också knyter ihop om vi lägger 180 miljarder nu i försvarsbudget där det kommer bli en av våra största poster nästa år.
Talare 3: Hur använder vi det för att skapa tillväxt?
Talare 3: Hur använder vi det för att gynna våra inhemska industri?
Talare 3: Då tror jag också att då kanske man behöver en industriminister.
Talare 3: Jag hade jättegärna haft en rymdminister också väldigt, väldigt gärna, men det märker jag att det är inte alltid jag får igenom.
Talare 3: Så jag får inte mycket gehör för det är när jag träffar andra regeringsföreträdare, men man borde flytta ansvar.
Talare 3: Vill man skapa en industri och en inhemsk produktion, då tror jag inte man gör det om huvudansvaret ligger på utbildningsdepartementet.
Talare 1: Vi har mycket forskning här, det finns mycket företag här.
Talare 1: Vad ser du, Sandi?
Talare 1: Vad är det som behövs för att den här industrin ska ta nästa steg här nu i Sverige?
Talare 2: Jag får ofta frågan, behöver ni mer bidrag att utveckla nya produkter?
Talare 2: Nej, vi behöver fler kunder egentligen.
Talare 2: Det är ju det vi måste fokusera på för att all...
Talare 2: Kommersiell rymd eller industriell, dels att till slut har du kunder.
Talare 2: Vi är extremt tacksamma att vi får långsiktiga utvecklingsbidrag för att göra våra produkter, men till slut så måste vi ha slutkunder.
Talare 2: Och det är väl också den frågan, hur ökar vi antalet kunder i Sverige till exempel?
Talare 2: Och det kan vi göra på nationell nivå.
Talare 1: Hur ska man göra det, menar du?
Talare 2: Ja, men ett är att göra dem medvetna om att det finns produkter.
Talare 2: Jag tror vi saknar lite det.
Talare 2: Vi pratade lite om kommersiell rymd.
Talare 2: Ja, men då ska vi egentligen ta av kommersiella företag som inte jobbar med rymd, sätta dem på en scen och fråga vad är er rymdstrategi?
Talare 2: Hur ska ni köpa produkter?
Talare 1: Att man inte har det medvetna?
Talare 2: Nej, det har man inte.
Talare 2: Jag brukar ställa frågan, vad är Volvos rymdstrategi?
Talare 2: Hur tänker ni på, hur ska ni använda satelliter?
Talare 2: Och då får man ju inget riktigt svar, men dess moderbolag i Kina har ju egen satellitflotta.
Talare 2: Tänk efter nu så att okej, där har man ju redan kopplat bilindustrin till egna satelliter för att liksom kontrollera bilar och serva etcetera.
Talare 2: Och det här är väl någonting man måste kunna titta på fler större bolag, liksom ja, Ikea, Ericsson och det finns ju en hel del företag som vi funderar på.
Talare 2: Men ni har en marknad idag som är baserad på liksom på marken.
Talare 2: Hur ser det ut om fem år?
Talare 2: Finns det en marknaden på marken, till exempel Ericsson uppenbart.
Talare 2: Vi kör ju våra mobiler idag och vi har markstationer.
Talare 2: Men de kanske sitter i rymden.
Talare 2: Så som SpaceX nu går framåt så är det väl kanske ett stort skifte.
Talare 2: Så att mer rymd totalt, jag tror det är det vi är ute efter allihop.
Talare 1: I november arrangeras också NextSpace 2026 i Göteborg, där grundidén är att inte bara prata om vad Sverige gör i rymden idag, utan om vad vi måste börja göra annorlunda.
Talare 1: Vad är det viktigaste Sverige måste börja göra annorlunda av de här sakerna vi har?
Talare 2: Oj, vi måste ju utöka rymd alltså synen på det, men jag tror det första är liksom att se vad vi har gjort.
Talare 2: Jag tror vi har ganska bra koll på vad vi har gjort.
Talare 2: Vi har bra koll på vad andra nationer gör.
Talare 2: Hur tar vi lärdom av detta och börjar ha en plan för hur Sverige ska gå framåt?
Talare 2: Och då är det inte att vi ska slänga ut det gamla 100 procent utan det är ju en balans.
Talare 2: Hur gör vi detta?
Talare 2: Hur kan vi få den industrin vi har att växa ytterligare?
Talare 2: Hur kan vi skapa nya företag?
Talare 2: Hur kan vi förändra upphandlingar?
Talare 2: Och det är ju inte bara på svensk nivå, utan det är ju även europeiska rymdstyrelsen, många av oss som jobbar med europeiska rymdstyrelsen.
Talare 2: Jättefrustrerade liksom att de vill framåt, men de kommer ju inte det va.
Talare 2: Så att vi får ju påverka det vi kan.
Talare 2: Men jag tror att man vill belysa, man har ett utifrån-in-perspektiv, man ser så här gör man på andra ställen.
Talare 2: Varför är vi inte riktigt där än?
Talare 2: Och vad kommer vi behöva?
Talare 1: Madeleine, vad hoppas du att det här ska sätta i gång?
Talare 3: Men mycket som det som Sandi är inne på, jag är helt enig där och som jag tror också att vi behöver ju kunder, vi behöver ankarkunder.
Talare 3: Det är kan vara stora företag, men det kan också vara offentliga aktörer.
Talare 3: Det måste inte vara bara staten, men staten är en bra början om myndigheterna bör inventera hur de kan vara kunder till exempel.
Talare 3: Och där tycker jag att man behöver inte uppfinna hjulet på nytt.
Talare 3: Man kan titta på vad NASA gjorde och hur de fick en ny marknad, hur de såg över sina upphandlingsregler, hur de hittade andra varianter.
Talare 3: Där tror jag att vi måste utmana innovationsupphandlingen som vi redan har idag.
Talare 3: Det är inte alls så att man måste in med en ny lagstiftning och invänta det.
Talare 3: Använd det systemet vi har, utmana det och sen kanske det är andra saker som behöver till längre.
Talare 3: Men sen är ju också viktigt, det som har varit en viktig kugge har ju varit kompetens, kompetensförsörjning.
Talare 3: Där är det ju också jätteviktigt att vi får våra barn och unga att fortsätta vara intresserade av rymd.
Talare 3: Men vi kommer inte växa en industri, kommer säkert Marcus Wandt bli jätteledsen, om vi bara utbildar astronauter.
Talare 3: Vi måste få folk att bli intresserade av att jobba med rymd på andra sätt.
Talare 3: Vi behöver få folk att bli intresserade av att utbilda sig inom den här branschen till fler yrken.
Talare 1: Om vi skulle avsluta där då, Madeleine, du ska ju inte fortsätta nu som regionråd, du ställer inte upp för en ny mandatperiod.
Talare 1: Du kommer då sitta på åskådarbänken här nu de närmaste, om vi säger tio åren.
Talare 1: Vad måste ha hänt för att du ska känna att...
Talare 1: Västsverige verkligen tog vara på den position vi har inom rymd.
Talare 3: Jag är inte så orolig att Västsverige inte tar tillvara på den positionen vi har, för det har vi alltid gjort och det kommer vi fortsätta göra.
Talare 3: Jag är mer orolig på nationell nivå, oavsett regering, ska sägas, att man inte tar tillvara på Sveriges möjligheter.
Talare 3: Att om man tio år fortfarande ser det självklart att upphandla det man vill ha till försvaret från andra länder och inte börja med att se vad kan vi faktiskt skapa själva och skapa jobb och gynna själva.
Talare 3: Det är det som jag är orolig för, att man är kvar i det synsättet.
Talare 1: Sandi, vad skulle du vilja att Göteborg är känt för inom rymd då, om tio år?
Talare 2: Absolut, vi ska vara rymdhuvudstaden i Sverige.
Talare 2: Vi ska vara det här hubben där fler företag skapas, där vi bygger på den kultur, den erfarenheten som vi har haft liksom att man ska se det som en möjlighet.
Talare 2: Och samtidigt måste vi liksom på något sätt, ja rymd är fantastiskt, alla ska bli intresserad av det.
Talare 2: Men vi måste ju också visa att vi kan sänka trösklarna in där.
Talare 2: Man behöver inte vara en rocket scientist.
Talare 2: Jag brukar fråga när jag intervjuar folk, vad är ditt rymdintresse?
Talare 2: Och jag kan säga att de som säger, ja men titta på planeter och stjärnor och så här, de anställer vi inte.
Talare 2: Utan det är mer de som säger, ja men jag läser science fiction.
Talare 2: Och jag tycker teknik är coolt.
Talare 2: Det är de vi letar efter så att det är lite också hur vi ska definiera vilka vi behöver, men samtidigt igen att visa hela tiden att Göteborg är centret, men också göra att det på något sätt visar att det är coolt att vara i Göteborg och arbeta även om man kommer från utlandet för vi rekryterar väldigt mycket från utlandet.
Talare 2: Jag är alltid lika fascinerad när en kille från Nice i Frankrike flyttat till Göteborg liksom.
Talare 2: Wow, då har vi ju lyckats va.
Talare 2: Då har vi gjort Göteborg attraktivt.
Talare 2: Man ser att det finns möjlighet, det finns flera arbetsgivare.
Talare 2: Och sen är det viktigt att Göteborg är ju en cool stad.
Talare 2: Det ska man inte sticka under stolen, men vi lever mycket på det.
Talare 1: Ja, spännande.
Talare 1: Och spännande generellt bara att höja den egna kunskapsnivån om det som redan händer och har hänt i den här staden.
Talare 1: Lärorikt, tack så hemskt mycket Madeleine Jonsson och Sandi Habinc för att ni var med i Business Göteborg.
Talare 2: Tack.
Talare 1: Tack också till dig som lyssnar.
Talare 1: Missa inte våra andra avsnitt.
Talare 1: Vi hörs snart igen.
Avsnittet i textform
Talare 1: När man tänker på svensk rymdindustri är det kanske Kiruna och raketuppskjutningar som dyker upp först.
Talare 1: Men faktum är att 60 procent av den svenska rymdindustrins omsättning finns någon helt annanstans, här i Västsverige.
Talare 1: Här finns företag vars teknik sitter i några av världens mest avancerade satelliter och rymduppdrag.
Talare 1: Här finns forskning, kompetens och en industri som i många fall är världsledande, men nästan helt okänd.
Talare 1: Hur kommer det sig?
Talare 1: Och varför har Västsverige blivit så starkt inom rymd?
Talare 1: Varför pratar vi så lite om det?
Talare 1: Och framför allt vad krävs för att ta nästa steg?
Talare 1: Det ska vi ta reda på i denna podd från Business Region Göteborg.
Talare 1: Jag heter Emanuel Karlsten.
Talare 2: Krascher på månen, det räknar vi ju faktiskt som att vi har nått månens yta, det är ganska viktigt.
Talare 2: Det är ju som en inställd konsert, det är också en konsert.
Talare 1: Välkommen Sandi Habinc, vd för Frontgrade Gaisler här i Göteborg.
Talare 1: Tack.
Talare 1: Du är ju en av regionens mest framgångsrika rymdentreprenörer.
Talare 1: Ditt bolag då omsätter nästan 250 miljoner kronor och dina chip som ni skapar sitter i till exempel rymdfarkoster som färdas mot månen.
Talare 2: Ja, och alla andra ställen i universum, men i alla fall i solsystemet.
Talare 1: Det är ju otroligt.
Talare 1: Vi ska återkomma till det.
Talare 1: För vi har också en till gäst med oss i studion.
Talare 1: Det är Madeleine Jonsson, som är ordförande för miljö- och regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen.
Talare 1: Välkommen.
Talare 1: Tack.
Talare 1: Och du är ju ett exempel på en av dem som, likt de flesta av oss andra i den här staden och regionen, inte hade koll på rymdindustrin och vår position, men som när du greppade det, storheten, har varit med och satsat på det också från regionens sida att finansiera olika satsningar.
Talare 1: Kan du berätta om det, hur du fick upp ögonen och när det hände, hur det skedde?
Talare 3: Ja, men det var i början på mandatperioden så blev jag kontaktad i samband med ett SKR-möte av politik från Norrbotten som sa att vi ville inleda ett samarbete med Västra Götaland och Rymd.
Talare 3: Då när man är ganska ny på posten så säger man inte nej, men kanske ändå liksom varför då?
Talare 3: Och då var det ju väldigt hett med batterifabriker, så jag var ju mitt uppe i ett samarbete med Västerbotten för att de hade byggt en batterifabrik.
Talare 3: Vi skulle och ska bygga två batterifabriker.
Talare 3: Så det var liksom det som såg angeläget i att samarbeta, men rymd kom helt från sidan.
Talare 3: Och då fick jag en kort förklaring om att så här, men vi har forskningen och vi har de här kända verksamheterna, men sen när folk vill starta företag så åker de till Västra Götaland.
Talare 3: Så ni lyckas med kommersialiseringen av forskningen och bygga en annan industri än vad vi lyckas.
Talare 3: Hur kan vi samarbeta och lära av varandra?
Talare 3: Och då har det hängt med och sen har jag liksom bevakat frågan och sen tack vare slumpen att jag har träffat andra personer Sandi bland annat genom en annan poddare som har introducerat mig så fick jag upp ögonen och förstod också.
Talare 3: Det här är en jätteindustri.
Talare 3: Men jag insåg ju också att det är många politiker som likt mig inte har självbilden av att Västra Götaland är en så stor rymdindustriregion.
Talare 1: Ja, men det är väl inte bara politiker.
Talare 1: Jag skulle säga allmänheten, inklusive mig själv, så har man inte det.
Talare 1: Jag ser den här rymdraketen där det har varit någonting som när man åker liksom mot Borås där uppåt så står det en rymdraket som man tänker, vad är det där?
Talare 1: Det är väl någonting som man och så fördjupar man sig aldrig riktigt i det, men.
Talare 1: Nu då har jag också förstått att 60 procent av svensk rymdindustri finns i Västsverige.
Talare 1: Fem av de tio största företagen är verksamma här och jag kan nästan generas lite då av att jag inte har koll på det.
Talare 1: Hur kan det vara så att vi är så stora utan att särskilt många känner till det, tror du?
Talare 3: Men min lärdom efter att jobba med alla våra regionala utvecklingsfrågor och alla våra industrier är att det är väldigt svårt att nå fram.
Talare 3: Ta igen parallellen till det här med batterifabriker.
Talare 3: Det är ju väldigt få som förknippar Västra Götaland med batterifabriker för man förknippar Västerbotten och Skellefteå med batterifabriker.
Talare 3: Så det är lite svårt för oss på den här sidan av Sverige ibland att nå fram.
Talare 3: Fordonsindustrin har vi ändå nått fram med.
Talare 3: Vi är stora på fordonsindustrin, Borås är stora på textil, Stenungsund är stora på kemi.
Talare 3: Och där någonstans har det kanske tagit stopp liksom.
Talare 3: Man kan inte ha hur många områden som helst och att det finns ett annat område, likt att...
Talare 3: Västerbotten fick symbolen för batterifabriker, så har Kiruna och Norrland i vissa delar, de har fått den här stämpeln att de är stora inom rymd, för de är stora på vissa delar.
Talare 3: Och då har vi svårt kanske i bilden i Sverige att se att det är mer differentierat än så.
Talare 1: Men är det strategiskt viktigt för Västsverige, den här industrin?
Talare 3: Verkligen.
Talare 3: Och jag tror att det kommer bli ännu mer strategiskt viktigt.
Talare 3: Det är därför jag har sett det som att vi måste fortsätta satsa här.
Talare 3: Och det är därför jag tror också att jag menar, Chalmers satsar också med nya utbildningar kopplat mot rymd, etc.
Talare 3: Det är många som ser att det här är någonting som kommer att utvecklas och då ser man potentialen i att fortsätta växa i Västergötland.
Talare 1: Sandi, vi ska strax prata mer om vad ditt bolag gör, men jag vet ju också att du frustreras, särskilt av det här att så att säga ingen vet om att rymdindustrin i Västsverige, att den är så stor som den är.
Talare 1: Kan du förklara eller sätta i perspektiv vad som händer här i Västsverige?
Talare 1: Vad är det vi behöver veta om den industrin som finns här?
Talare 2: Ja, för först måste man veta att den har funnits väldigt, väldigt länge och ganska brett.
Talare 2: Vi har ju specialiserat oss i regionen kring elektronik och det är inte så konstigt.
Talare 2: Ericsson finns här, så väldigt mycket gemensamt med Ericsson och andra utvecklingar på telekomsidan har ju smittat av sig.
Talare 2: Men framförallt så är det väldigt fokuserat kring Chalmers och spin-offs, så vi ser vad vi gör idag.
Talare 2: Vi är duktiga på elektronik, det är antenner, det är datorsystem, elektroniksystem i sig i Göteborgsregionen.
Talare 2: Om man tittar på gamla Volvo flygmotor naturligtvis så jobbar man nog med flygdelen, det vill säga raketerna för våra raketer.
Talare 2: Så att om man sammanfattar det elektronik ska vi säga.
Talare 2: Och varför?
Talare 2: Jo, men vi har haft en väldigt bra utbildning.
Talare 2: De företag som har funnits har ju knoppats av.
Talare 2: Vi har ju knoppat av från Saab Space, den här raketen du pratade om en gång i tiden för 30 år sedan.
Talare 2: Så att ena leder ju till det andra och på något sätt så blir det ju oftast att det området man är duktig i, det fortsätter ju växa.
Talare 1: Och det du pratar om historiken där, då är det ju att Saab till exempel har en lång historia av att finnas just i Västsverige.
Talare 1: Det är det du tänker på.
Talare 2: Ja, absolut.
Talare 2: Och även då, varför just i Göteborg?
Talare 2: Jo, men vi har ju en tradition väldigt stark inom ingenjörs, både Volvo, Ericsson, Saab som nämndes.
Talare 2: Det finns ju här och då blir det ju lätt att man...
Talare 2: Om man vill byta bransch så kan man ju hitta dem och ibland tror folk att ja, men rymd är så speciellt det man liksom man tittar på stjärnorna och etcetera.
Talare 2: Nej, hantverket är ju ett samma hantverk som man gör en basstation för Ericsson som man gör en dator för Volvo.
Talare 2: Det är samma hantverk.
Talare 1: Men kan du förklara vad det är som finns ute i rymden just nu som görs här i Göteborg till exempel?
Talare 2: De stora delarna ska vi säga.
Talare 2: Det är omborddatorerna.
Talare 2: Det är det som intresserar mig.
Talare 2: Det görs ett antal sådana på de flesta satelliter så sitter det datorer från bland annat då företagare i Göteborg.
Talare 2: Mycket antenner kända exempel på Nasa är ju James Webb teleskopet sitter liksom en antenn gjord här i Göteborg, så det är mycket av de bitarna som görs här i Göteborg då.
Talare 1: Och vad är din bild då?
Talare 1: Varför tror du att det är så få som känner till det här?
Talare 2: Det kan vara också lite hur vi har fokuserat för att vår marknad är ju 99 % utanför Sverige till att börja med då. Vi gjorde ett medvetet val själva då som företag kanske för 15 år sedan att vi kanske ska synas lite mer i Sverige.
Talare 2: Vi syns ju inte.
Talare 2: Vi har ju inga kunder där och då fokuserar man kanske inte på att marknadsföra sig själv.
Talare 2: Men jag tror nu när man börjar prata mycket mer om nyttan av rymd och vad är det till för och så inser vi att vi även vi måste ju bidra till att sprida kunskap, och det har vi gjort nu ganska hårt liksom.
Talare 2: Jag tycker det är viktigt att man går ner på skolnivå och man samarbetar med institut som Universeum och lyfter upp det för att det är ju trots allt ett egoistiskt tankesätt här är ju att vi behöver fler ingenjörer.
Talare 2: Den utbildningen måste liksom öka över tid för att vi ska hitta våra ingenjörer.
Talare 2: Och det finns väldigt många olika karriärer.
Talare 2: Man kan liksom...
Talare 2: Allt från ingenjör till jag har advokat att jobba med, det finns en bredd.
Talare 2: Så det är en ganska stor bransch som man tänker efter, men ofta så pratar jag kanske om en raketuppskjutning i Kiruna.
Talare 2: Vi pratar om en astronaut, en från Stockholm.
Talare 2: Men det har vi ju faktiskt en astronaut från Chalmers, så vi börjar knyta ihop säcken sakta men säkert.
Talare 1: Vi kan väl konkretisera lite med just ditt bolag, Sandi.
Talare 1: Och jag tänker att vi ska lyssna lite på vad det är du och ni faktiskt gör.
Talare 4: En kväll är Sandi Habinc på en Ola Salo-show med sin fru.
Talare 4: Hon ber honom gå fram och ta en bild.
Talare 4: Sandi tar upp mobilen och ser då ett sms från en kollega.
Talare 4: Det står: Vi har just kraschat på månen.
Talare 4: Ola Salo står framför honom, musiken dånar, men det blir ingen bild, för Sandi är plötsligt någon helt annanstans.
Talare 4: För där ute i rymden finns resultatet av åratal av arbete som han och hans kollegor varit med och byggt.
Talare 4: Och nu verkar något ha gått fel.
Talare 4: Kraschen är ett väldigt ovanligt undantag, men en bra illustration av hur ett göteborgsbolag faktiskt är en viktig del av världens mest kritiska rymdexpeditioner.
Talare 4: Företaget utvecklar processorer.
Talare 4: Alltså själva hjärnorna i datorerna som styr satelliter och rymdfarkoster.
Talare 4: Men det är inga vanliga datorchip.
Talare 4: Dessa chip ska fungera i vakuum, genom extrema temperaturväxlingar och under en ständig strålningsbombardering som kan få ett vanligt chip att börja räkna fel.
Talare 4: Och Gaislers teknik har redan varit med om saker som de flesta av oss bara ser på film med väldigt stor framgång.
Talare 4: Deras teknik satt i NASA DART-farkosten som medvetet kraschade in i en asteroid för att ändra dess bana.
Talare 4: Deras teknik finns också, i detta nu, på farkoster som färdas mot Jupiter och Merkurius, miljontals kilometer från Göteborg.
Talare 4: Och det smått svindlande är alltså att den här tekniken utvecklas av ett högspecialiserat företag här i Göteborg.
Talare 4: Hur hamnade några av världens mest avancerade rymdprocessorer just här?
Talare 1: Ja, det här var våra summering av ditt bolag Frontgrade Gaisler, Sandi Habinc.
Talare 1: Var det korrekt?
Talare 2: Ja, det var korrekt.
Talare 2: Jag måste bara säga att den kraschen på månen, det var inte vårt fel till att börja med.
Talare 2: Det är väldigt viktigt att poängtera det.
Talare 2: Och kraschen på månen, det räknar vi ju faktiskt som att vi har nått månens yta, det är ganska viktigt.
Talare 2: Det är ju som en inställd konsert är ju också en konsert, så det första ja, men det är en bra summering faktiskt så att det kan bli lite fascinerande.
Talare 2: Man sitter i Göteborg på ett kontor och utvecklar ett chip med sina kollegor och sen tillämpning är ju så långt bort.
Talare 2: Vi pratar ju nu om djupet där vi pratar Merkurius och det står så lång tid innan vi kommer fram.
Talare 2: Men vi håller på att fortfarande snurra runt för att liksom komma i rätt bana runt Merkurius och Jupiter är det väl några år kvar.
Talare 2: Det är väldigt långa perspektiv så att det blir väldigt exalterande när det sker i det här.
Talare 2: Oj, nu skjuter vi upp.
Talare 2: Eller nu landar vi, eller nu får vi kontakt.
Talare 2: De bitarna blev väldigt, väldigt viktiga, även om jobbet man gjorde kanske var ett decennium tidigare.
Talare 2: Så jag vill bara på begrepperspektivet, rymd är en långsiktig grej.
Talare 1: Det är ju inte helt enkelt att hänga med då.
Talare 1: Vi har försökt att förklara vad det är som gör de här chippen som ni gör och så.
Talare 1: Men om du skulle försöka sammanfatta för någon som inte har gått på Chalmers då, vad är det som gör det där så extremt svårt att göra den här typen av chip och som är anledningen till att ni då är de som är bäst på att göra det?
Talare 2: Jag tror om man tänker på vad vi gör på jorden.
Talare 2: Vi har laptop, vi har en stationär dator, vi har datacenter, men vi har även mobil och sen så har vi även liksom en typ smartwatch, eller en träningsklocka, och vi har helt olika krav på dem och det vet vi ju för en ska hålla väldigt länge.
Talare 2: En ska ha väldigt stor prestanda.
Talare 2: Går man upp i rymden som man liknar förutsättningar, men där kommer det plötsligt miljön förändra sig.
Talare 2: Vi har temperatur som vi sa, vi har extrema temperaturcykler.
Talare 2: Vi har vakuum.
Talare 2: Det betyder också att det är svårt att hantera temperatur och vi har strålning.
Talare 2: Jag behöver inte de här sakerna i min klocka för att jag hade inte överlevt av miljöerna.
Talare 2: Å andra sidan behöver jag ju inte som min klocka då att den är vattentät.
Talare 2: Det behöver jag ju inte för det är inte i rymden.
Talare 2: Men däremot vi designar för andra ändamål kan man säga för andra utmaningar och det kanske inte är svårt i sig.
Talare 2: Vi i branschen tycker att det här är normalt, men det är att vi är ett segment som skiljer sig från vad vi är vana att se på jorden.
Talare 2: Och det är väl det som är den stora utmaningen att förstå vad kommer fungera i rymden, vad kommer fungera över väldigt lång tid, vad har tillförlitligheten måste vara så mycket högre.
Talare 2: Vi kan ju inte gå upp och serva liksom, jag kan ju inte uppgradera min dator i rymden kanske så lätt, men jag kan ju byta min löparklocka till nästa säsong då.
Talare 2: Så att det är de här aspekterna som gör det unikt.
Talare 2: Men det är riktigt, riktigt svåra, det skulle jag säga, det är att få ihop det hela, från att man förstår liksom att det här ska vi utveckla till att få ut en produkt.
Talare 2: Så det är ju egentligen...
Talare 2: Inte bara en teknisk utmaning, utan det är även en business, alltså en affärsmässig utmaning att komma fram då.
Talare 2: För man måste förstå också att det är rymd.
Talare 2: Vi pratar om en stor marknad, att det ökar, men det är ingen stor marknad jämfört med till exempel bilindustrin.
Talare 2: Ja, bil, men även bil är ingen stor marknad egentligen.
Talare 2: Man tänker efter det alltså laptopen som alla använder är ju så mycket, mycket större marknad.
Talare 2: Det betyder att man kan spendera mycket mer pengar på att utveckla de chipen som sitter i en vanlig laptop jämfört med.
Talare 2: De pengarna vi får för att utveckla någonting för rymd så det betyder att vi måste ju vara väldigt effektiva i det vi gör.
Talare 2: Vi måste träffa väldigt rätt, för marknaden är inte så stor så att det är extremt mycket affärsutmaningar samtidigt som man har de tekniska utmaningarna och sen så är det att man behöver ju väldigt mycket stöd.
Talare 2: Det är mycket långsiktiga investeringar och då är det forskningen där alltså hur man utvecklar den här typen forskningen, långsiktig forskning, men även utvecklingsarbete.
Talare 2: Det är ganska långa cykler för att få fram någonting och då gäller det att företagen överlever.
Talare 1: Och det är det som är så fascinerande att det är här i Västsverige som då den här typen av produkter växer fram.
Talare 1: Vi har ju pratat om det, hur stor andel då av den svenska industrin som kommer härifrån.
Talare 1: Vad skulle du säga har varit nyckelanledningarna till att det har blivit så just här
Talare 2: Nummer ett är ju att oj, det går att skapa ett rymdföretag och göra rymdprodukter i Göteborg.
Talare 2: Och det gör man ju genom att se att andra gör det.
Talare 2: Jag tror det är första steget liksom att oj, det här är möjligt.
Talare 2: Andra är sen att ja, men då har vi de här utbildningarna som jag nämnde förut att okej, Chalmers är duktiga på väldigt många områden.
Talare 2: Jag tror majoriteten och fakulteterna på Chalmers jobbar med någon form av rymdjobb alltså och när man behöver gå lite utanför sin box eller man vill lära sig något nytt.
Talare 2: Vi hade ett problem på mekaniken, inte elektroniken, men mekaniken runt våra elektroniska kretsar.
Talare 2: Ja, då fanns det ju faktiskt institut och no i området som vi kunde vända oss till för det finns så mycket annat och då klart, då blir ju inte rymd.
Talare 2: Så jätteunikt liksom.
Talare 2: Men så vi drar ju nyttan av helheten av Göteborgsregionen och teknik och kunskap.
Talare 2: Ett annat exempel som händer nu, AI Sweden har ju öppnat ett center på andra sidan älven.
Talare 2: Det är ju jättetillgång för oss och ännu bättre då att när europeiska rymdstyrelsen såg detta så skapade de ett Phi-lab som heter de ett labb kring AI här i Göteborg.
Talare 2: Och det är perfekt.
Talare 2: Vi har alltså våra kunder på andra sidan gatan eller andra sidan älven som vi då kan diskutera med vad ska vi utveckla för chip som flyger i rymden som går att använda.
Talare 2: Så det är mycket sådana här synergieffekter kan man säga.
Talare 1: Men det är ändå lilla Göteborg, i lilla Sverige, i stora världen, den är som du säger, industrin är så liten, de kan välja av allting som finns i världen.
Talare 1: Den kulturen måste ju startat någon gång.
Talare 1: Jag ska koppla in dig också Madeleine i det, var det liksom ett politiskt initiativ?
Talare 1: Vad var fröet till det här?
Talare 2: Oj, det måste ju vara lite till och med innan jag började.
Talare 2: Jag vet på vissa delar, till exempel att Saab...
Talare 2: Vad det nu hette på den tiden att de vann omborddatorn till den första Ariane-raketen som är den första europeiska raketen som skulle göra Europa oberoende vad det gäller att nå rymden göra sig oberoende från USA.
Talare 2: Det bygger väldigt mycket på ett par individer som är utbildade på Chalmers.
Talare 2: De fanns på Saab.
Talare 2: De kom upp med en väldigt bra idé och det gjorde en hel generation datorer och sedermera.
Talare 2: Det är Jan Thorin, professor Jan Thorin, emeritus nu, som faktiskt, jag äter ju lunch med honom då och då liksom.
Talare 2: Det finns ju fortfarande här liksom att det är det här de här människorna som runt omkring.
Talare 2: Det är en grupp av människor som började och det blev en succé så att jag tror det är mycket individnivå, men också då vad jag har förstått så har jag fått de större rymdbolagen som Saab Space fick ju väldigt mycket stöd av kommunen.
Talare 2: Jag vet att där de ligger nu så vet väl inte folk att där de ligger uppför backen där.
Talare 2: Det var ju inte Göteborg förut.
Talare 2: De ritade ju om kartan för att Saab Space, som det hette då, som nu heter Beyond Gravity, skulle ligga i Göteborg.
Talare 2: Så där ser man liksom hur mycket kommunen gick in och tyckte att vi ska vara ett rymdföretag i Göteborg.
Talare 1: Okej, då inkluderar, vem snodde de den idén ifrån?
Talare 1: Stackars Mölndal.
Talare 1: Men Madeleine, vad är hönan och ägget där?
Talare 1: Hur viktig politiken har varit?
Talare 1: Eller att man har upptäckt hur näringslivet och akademin redan har skapat något.
Talare 1: Hur ser du på det?
Talare 3: Dels håller jag med Sandi om människorna, men jag tror ju också mycket på systemet.
Talare 3: Vi brukar prata om ibland om i Västra Götaland att vi har svart bälte i att samarbeta och jag tror ju mycket på det som några känner till.
Talare 3: som trippelhelix, alltså det här när vi samarbetar mellan det privata, det offentliga och akademin.
Talare 3: Och där skulle jag säga att väldigt mycket i rymdindustrin är kärnor som har kommit från det.
Talare 3: Och om man ska titta på, för ibland så tycker jag också att man behandlar rymdindustri som att det är något speciellt.
Talare 3: Lite man pratar om att allt är rocket science, men industriutveckling är inte rocket science.
Talare 3: Och det som Västra Götaland har varit bra på, Göteborg med omnejd, men många delar i regionen är bra på.
Talare 3: Det har ju varit industriutveckling och då finns ju det som Sandi varit inne på.
Talare 3: Det finns lätt att rekrytera kompetens.
Talare 3: Det finns hög kunskap om material, om logistik, om processer, underleverantörer, flöden.
Talare 3: Det är därför vi har väldigt goda förutsättningar och kan med stolthet säga att Västra Götaland är Sveriges industrihjärta.
Talare 3: Och då klart att då går det lättare att starta nya industrier och få dem att växa, men det tror jag mycket är tack vare det här systemet, hur vi jobbar.
Talare 3: Vissa pratar om Göran Johansson-andan, men det här med att vi har väldigt länge, även innan Göran Johansson, varit bra på att kunna sätta oss i samma rum och hitta lösningar.
Talare 3: Och vi blir ännu bättre på att titta vem ska gå in var?
Talare 3: Var ska det offentliga gå in?
Talare 3: När det är för hög risk för det privata kanske att gå in.
Talare 3: Och där man vill kommersialisera någonting som kommer från akademin.
Talare 3: Vart uppstår det mellanrummet?
Talare 3: Vi ska inte bygga företagen, men vi kanske ska bygga en testarena eller ett testlabb för att kunna testa de där chippen i de extrema miljöerna på något sätt för att det kan hjälpa företag som jobbar med det att bli mer konkurrenskraftiga.
Talare 3: Där liksom att hitta varandras roller och sedan samarbeta, det tror jag är en av nycklarna till att det har varit framgångsrikt.
Talare 4: Vill du starta, utveckla eller etablera företag i Göteborgsregionen? Vi på Business Region Göteborg hjälper dig med kostnadsfri rådgivning, nätverk, workshops, guider, näringslivsfakta och mycket mer. Läs mer och prenumerera på våra nyhetsbrev på businessregiongoteborg.se. Länkar hittar du i avsnittsbeskrivningen.
Talare 1: Vi ska prata mer om vad nästa steg är.
Talare 1: För rymden har ju blivit alltmer aktuell, i alla fall i ja, kanske mitt medvetande, men jag tror i allmänhetens medvetande.
Talare 1: Vi har ju lärt känna Starlink då inte bara för att det är en produkt från Elon Musk utan också för att det handlar om satelliter som skapar kommunikationssystem som fått stor betydelse får man ju säga vid fronten i Ukraina.
Talare 1: I alla fall är det så som det har porträtterats och nyligen kom det ju även uppgifter om att Ryssland själva bygger upp ett eget Starlink-liknande satellitsystem då som skulle kunna förändra dynamiken vid frontlinjerna.
Talare 1: Det sätter ju fingret på hur industrin förändras väldigt snabbt.
Talare 1: Hur ser du på den där förändringen, Sandi?
Talare 2: Ja, det accelererar ju verkligen snabbt.
Talare 2: Och det är ju inte första gången det sker.
Talare 2: Man går tillbaks på kiselindustrin, det startar ju på grund av att man skulle ha smart ammunition länge längs sedan och då börjar man utveckla liksom det.
Talare 2: Och det är väldigt många utvecklingar som är kopplade till någon form av försvarsfråga.
Talare 2: I det här fallet så tror jag att det är flera aspekter.
Talare 2: Ett är ju att man nyttjar rymden för någon form av försvarsverksamhet.
Talare 2: Det kan vara observation, kommunikation, navigation.
Talare 2: Och navigation brukar man ignorera lite att GPS satte dit och det.
Talare 2: Ja, men det var ju för att man skulle kunna rikta sitt artilleri och det glömmer vi ju i fredstid, men sen i krig så inser man att oj, det går ju att stänga av det där.
Talare 2: Så att naturligtvis så har ju det funnits där, men fast vi har liksom inte behövt bry oss.
Talare 2: Nu förändras det väldigt snabbt.
Talare 2: Vi ser applikationer, men genom att observera dagliga överflygningar över specifika områden och kunna observera vad som händer där.
Talare 2: I början var det ju en tjänst för att kunna till exempel titta på hur grödor växer.
Talare 2: Plötsligt kan man observera fiender också.
Talare 2: Så att det här dubbla användningsområden har alltid funnits, men det aktualiserar ju sig i samband med en konflikt.
Talare 2: Och det gör ju också att det kommit ett stort flöde av pengar.
Talare 2: USA spenderar oändliga resurser just nu på att komma förbi, komma ikapp.
Talare 2: Och det smittar ju av sig i Europa också, i Sverige.
Talare 2: Vi har ju nu försvaret har köpt in egna satelliter för observation.
Talare 2: Och det kommer väl fortsätta så länge det finns konflikter.
Talare 2: Jag tror inte det kommer att eskalera, men absolut, många företag ser enorm potential nu att gå in i rymd på grund av konflikten.
Talare 1: En slags kapprustning.
Talare 1: När du säger komma förbi och ikapp, vem är det USA i det här fallet då?
Talare 1: Försöker komma förbi och ikapp?
Talare 2: Nej, jag tror väl så att alla...
Talare 2: Länder går ju fram ganska snabbt på många.
Talare 2: USA har alltid varit före naturligtvis, men vi ser ju det i flera aktörer.
Talare 2: Nu tittar man ju på ska ju EU bygga ett eget säkert kommunikationssystem.
Talare 2: Man pratar mycket Starlink och SpaceX, men ja, det är väl dags att Europa också har det så att många av de här bitarna har ju varit på gång rätt länge, men nu inser man värdet av det då.
Talare 2: Även på nationsnivå börjar man väl kanske titta lite mer om vad behöver varje nation och det här med suveränitetsaspekten.
Talare 2: Ska vi vara beroende av de andra parterna?
Talare 2: Ska vi vara beroende av USA?
Talare 2: Ska vi vara beroende av kisel från Taiwan till exempel?
Talare 2: Det är väldigt komplext och mycket sker just nu.
Talare 1: Hur medveten är man från politikens sida om den här beredskapsfrågan då som liksom ramar in det som nu?
Talare 3: Men beredskapsfrågan är man väl väldigt medveten om att prata väldigt mycket om.
Talare 3: Jag skulle säga att man kanske inte pratar så mycket om det är väl både potentialen i rymd och rymdindustrin och den datan som faktiskt genereras därifrån plus alla andra innovationer som kommer från rymden.
Talare 3: Jag tycker ju att nästan varenda myndighet borde ha i sitt regleringsbrev en fråga om på vilket sätt kommer rymddata vara relevant för er.
Talare 3: För det är ju nästa steg att jag tror att väldigt många kommer behöva rymddata, både företag men också det offentliga, på olika sätt.
Talare 3: Och det tror jag inte på riktigt man läser med.
Talare 3: Men data som man samlar in, tar man från jordobservationer eller jag träffar personer från Transportstyrelsen häromdagen i händelse av konflikt och vi ska upprätthålla trafiken x antal månader.
Talare 3: Hur ska vi kunna övervaka den?
Talare 3: Vi var inne på det här GPS och andra saker som vi lite glömmer bort.
Talare 3: Men det är ju väldigt mycket som vi hämtar information och ju fler satelliter vi skickar upp, desto fler punkter blir det att hämta information ifrån.
Talare 1: Men är det viktigt där som vi var inne på att med suveräniteten, är det viktigt att alla länder har en egen industri eller något unikt kanske som man bidrar med?
Talare 3: Men jag tror det, och det är ju en sak som jag har tjatat om på nationell nivå och försöker uppmärksamma i att vi måste se mycket mera hur vi kan bygga upp en inhemsk industri.
Talare 3: Vi kommer inte kunna vara självförsörjande på allt.
Talare 3: Men Kanada är ett ganska bra exempel som för ett halvår sedan verkligen antog en strategi om det vi kan göra här ska vi göra här.
Talare 3: Och där man ser då att man fram till 2035 vill öka omsättningen med 230 procent.
Talare 3: Man kommer skapa 125 000 minst nya jobb.
Talare 3: Där har man en strategi.
Talare 3: Det är det jag upplever att även Finland har haft en väldigt framgångsrik strategi när det kommer till kommersialisering av rymdforskning.
Talare 3: Det är därför vi ser att när bolag etablerar sig i Europa eller Norden så är det många som vill etablera sig i Finland för de har strategiskt jobbat med det här.
Talare 3: Tar vi då exempel det som har hänt nyligen inom Sverige.
Talare 3: Vi köpte då satelliter för drygt ett halvår sedan för 1,3 miljarder.
Talare 3: De köpte vi från USA och Finland.
Talare 3: I måndags köpte vi in attackdrönare från Danmark för 350 miljoner.
Talare 3: Ingenting av det här gynnar ju svensk industri eller svensk produktion.
Talare 3: Tittar vi på Ukraina nu så är 50 procent av deras försvarsindustri inhemsk.
Talare 3: Det tror jag att vi måste lära oss från, inte att vi ska göra allt.
Talare 3: Men om inte vi köper från vår egen industri, hur ska då den kunna överleva?
Talare 3: Så här tycker jag är en väldigt angelägen fråga, hur vi ska bli bättre och tänka mer strategiskt.
Talare 1: Och vilket ansvar har Västra Götalandsregionen då?
Talare 1: Alltså när börjar och slutar ansvaret och när ska staten kliva in?
Talare 3: Men jag tycker ju om att man ska titta på sig själv vad man kan göra innan man peka på vad någon annan ska göra.
Talare 3: Och det var det vi gjorde i Västra Götaland.
Talare 3: Vi tittade på okej, vi har den här industrin, men vi ser också att det som NASA gjorde framgångsrikt varför SpaceX kan vara så stora som de är idag.
Talare 3: Det var att de började jobba på ett annat sätt från NASA med upphandlingar, släppa in nya aktörer, inte bygga själva utan upphandla, låta fler spelare komma in på banan.
Talare 3: Där såg vi att det här borde Sverige ta efter.
Talare 3: Då måste det också finnas spelare som kan komma in på banan.
Talare 3: Hur skapar vi den miljön?
Talare 3: Då valde vi att gå in i ett projekt som från början kom från en projektplan från BRG, men man såg att man ville skala upp det.
Talare 3: Då kunde vi gå in som investerare från regionen i något som nu heter Space West, som ligger under Chalmers.
Talare 3: Då såg vi också att Chalmers uppdaterade sin utbildning.
Talare 3: Under industriell ekonomi så kommer de nu ha masterprogram inom New Space.
Talare 3: Och det var där som såg att New Space är någonting som vi har halkat efter på i Sverige.
Talare 3: Vi har några stora tunga jättar och en del andra stora företag.
Talare 3: Och sen har vi några väldigt små startups, men hur kan vi få de startupsen att bli medelstora företag?
Talare 3: Hur kan vi jobba med det?
Talare 3: Och då kan vi se att företag och industri växer kommunalt och regionalt, lokalt.
Talare 3: Det är svårt för regeringen att direkt kunna gynna den miljön, men det kan vi göra från regionen.
Talare 3: Sen tycker jag att Sverige har en föråldrad rymdstrategi som inte är speciellt näringsgynnande, till skillnad från Finland.
Talare 3: Då kan jag ju såklart påpeka det, men jag kan också säga att regionen kan ta fram sin egen rymdstrategi och vår egen rymdagenda och så kan vi visa att den skulle kunna se ut så här istället.
Talare 3: Och så kan vi försöka påverka uppåt.
Talare 3: Och även bygga internationella kontakter.
Talare 3: Jag var över till Washington i december och träffade rymdkluster där för att se hur har de jobbat med regionala rymdkluster?
Talare 3: Vad kan vi lära oss därifrån och ta tillbaka till Västsverige?
Talare 1: Jag vet att du har varit kritisk till att det ligger rymdfrågorna har legat under utbildning och forskning.
Talare 1: Vad borde det ligga under, tycker du?
Talare 3: Ja, det här är ju en känslig fråga.
Talare 3: Jag tycker att det borde ligga på näringsdepartementet utifrån hur strukturen ser ut nu.
Talare 1: Varför är det känsligt?
Talare 3: Därför att jag vet att det är en hel del som gärna vill flytta det till försvarsdepartementet.
Talare 3: Och sen finns det ju såklart en prestige hos utbildningsdepartementet.
Talare 3: Men jag tror att ska vi börja se det här som mer än forskning och faktiskt börja gynna en industri, då tror jag att det ligger bäst under näringsdepartementet.
Talare 3: Jag tror också att man måste koppla ihop tekniken härifrån mycket mer också till vår gröna omställning, för vi ser mycket korsbefruktningar både med teknik och kompetens etc.
Talare 3: Och nu när vi har ett klimatnäringsdepartement så borde man dra nytta av det.
Talare 3: Men sen är min rekommendation att jag tycker att vi behöver en industriminister i nästa regering som också knyter ihop om vi lägger 180 miljarder nu i försvarsbudget där det kommer bli en av våra största poster nästa år.
Talare 3: Hur använder vi det för att skapa tillväxt?
Talare 3: Hur använder vi det för att gynna våra inhemska industri?
Talare 3: Då tror jag också att då kanske man behöver en industriminister.
Talare 3: Jag hade jättegärna haft en rymdminister också väldigt, väldigt gärna, men det märker jag att det är inte alltid jag får igenom.
Talare 3: Så jag får inte mycket gehör för det är när jag träffar andra regeringsföreträdare, men man borde flytta ansvar.
Talare 3: Vill man skapa en industri och en inhemsk produktion, då tror jag inte man gör det om huvudansvaret ligger på utbildningsdepartementet.
Talare 1: Vi har mycket forskning här, det finns mycket företag här.
Talare 1: Vad ser du, Sandi?
Talare 1: Vad är det som behövs för att den här industrin ska ta nästa steg här nu i Sverige?
Talare 2: Jag får ofta frågan, behöver ni mer bidrag att utveckla nya produkter?
Talare 2: Nej, vi behöver fler kunder egentligen.
Talare 2: Det är ju det vi måste fokusera på för att all...
Talare 2: Kommersiell rymd eller industriell, dels att till slut har du kunder.
Talare 2: Vi är extremt tacksamma att vi får långsiktiga utvecklingsbidrag för att göra våra produkter, men till slut så måste vi ha slutkunder.
Talare 2: Och det är väl också den frågan, hur ökar vi antalet kunder i Sverige till exempel?
Talare 2: Och det kan vi göra på nationell nivå.
Talare 1: Hur ska man göra det, menar du?
Talare 2: Ja, men ett är att göra dem medvetna om att det finns produkter.
Talare 2: Jag tror vi saknar lite det.
Talare 2: Vi pratade lite om kommersiell rymd.
Talare 2: Ja, men då ska vi egentligen ta av kommersiella företag som inte jobbar med rymd, sätta dem på en scen och fråga vad är er rymdstrategi?
Talare 2: Hur ska ni köpa produkter?
Talare 1: Att man inte har det medvetna?
Talare 2: Nej, det har man inte.
Talare 2: Jag brukar ställa frågan, vad är Volvos rymdstrategi?
Talare 2: Hur tänker ni på, hur ska ni använda satelliter?
Talare 2: Och då får man ju inget riktigt svar, men dess moderbolag i Kina har ju egen satellitflotta.
Talare 2: Tänk efter nu så att okej, där har man ju redan kopplat bilindustrin till egna satelliter för att liksom kontrollera bilar och serva etcetera.
Talare 2: Och det här är väl någonting man måste kunna titta på fler större bolag, liksom ja, Ikea, Ericsson och det finns ju en hel del företag som vi funderar på.
Talare 2: Men ni har en marknad idag som är baserad på liksom på marken.
Talare 2: Hur ser det ut om fem år?
Talare 2: Finns det en marknaden på marken, till exempel Ericsson uppenbart.
Talare 2: Vi kör ju våra mobiler idag och vi har markstationer.
Talare 2: Men de kanske sitter i rymden.
Talare 2: Så som SpaceX nu går framåt så är det väl kanske ett stort skifte.
Talare 2: Så att mer rymd totalt, jag tror det är det vi är ute efter allihop.
Talare 1: I november arrangeras också NextSpace 2026 i Göteborg, där grundidén är att inte bara prata om vad Sverige gör i rymden idag, utan om vad vi måste börja göra annorlunda.
Talare 1: Vad är det viktigaste Sverige måste börja göra annorlunda av de här sakerna vi har?
Talare 2: Oj, vi måste ju utöka rymd alltså synen på det, men jag tror det första är liksom att se vad vi har gjort.
Talare 2: Jag tror vi har ganska bra koll på vad vi har gjort.
Talare 2: Vi har bra koll på vad andra nationer gör.
Talare 2: Hur tar vi lärdom av detta och börjar ha en plan för hur Sverige ska gå framåt?
Talare 2: Och då är det inte att vi ska slänga ut det gamla 100 procent utan det är ju en balans.
Talare 2: Hur gör vi detta?
Talare 2: Hur kan vi få den industrin vi har att växa ytterligare?
Talare 2: Hur kan vi skapa nya företag?
Talare 2: Hur kan vi förändra upphandlingar?
Talare 2: Och det är ju inte bara på svensk nivå, utan det är ju även europeiska rymdstyrelsen, många av oss som jobbar med europeiska rymdstyrelsen.
Talare 2: Jättefrustrerade liksom att de vill framåt, men de kommer ju inte det va.
Talare 2: Så att vi får ju påverka det vi kan.
Talare 2: Men jag tror att man vill belysa, man har ett utifrån-in-perspektiv, man ser så här gör man på andra ställen.
Talare 2: Varför är vi inte riktigt där än?
Talare 2: Och vad kommer vi behöva?
Talare 1: Madeleine, vad hoppas du att det här ska sätta i gång?
Talare 3: Men mycket som det som Sandi är inne på, jag är helt enig där och som jag tror också att vi behöver ju kunder, vi behöver ankarkunder.
Talare 3: Det är kan vara stora företag, men det kan också vara offentliga aktörer.
Talare 3: Det måste inte vara bara staten, men staten är en bra början om myndigheterna bör inventera hur de kan vara kunder till exempel.
Talare 3: Och där tycker jag att man behöver inte uppfinna hjulet på nytt.
Talare 3: Man kan titta på vad NASA gjorde och hur de fick en ny marknad, hur de såg över sina upphandlingsregler, hur de hittade andra varianter.
Talare 3: Där tror jag att vi måste utmana innovationsupphandlingen som vi redan har idag.
Talare 3: Det är inte alls så att man måste in med en ny lagstiftning och invänta det.
Talare 3: Använd det systemet vi har, utmana det och sen kanske det är andra saker som behöver till längre.
Talare 3: Men sen är ju också viktigt, det som har varit en viktig kugge har ju varit kompetens, kompetensförsörjning.
Talare 3: Där är det ju också jätteviktigt att vi får våra barn och unga att fortsätta vara intresserade av rymd.
Talare 3: Men vi kommer inte växa en industri, kommer säkert Marcus Wandt bli jätteledsen, om vi bara utbildar astronauter.
Talare 3: Vi måste få folk att bli intresserade av att jobba med rymd på andra sätt.
Talare 3: Vi behöver få folk att bli intresserade av att utbilda sig inom den här branschen till fler yrken.
Talare 1: Om vi skulle avsluta där då, Madeleine, du ska ju inte fortsätta nu som regionråd, du ställer inte upp för en ny mandatperiod.
Talare 1: Du kommer då sitta på åskådarbänken här nu de närmaste, om vi säger tio åren.
Talare 1: Vad måste ha hänt för att du ska känna att...
Talare 1: Västsverige verkligen tog vara på den position vi har inom rymd.
Talare 3: Jag är inte så orolig att Västsverige inte tar tillvara på den positionen vi har, för det har vi alltid gjort och det kommer vi fortsätta göra.
Talare 3: Jag är mer orolig på nationell nivå, oavsett regering, ska sägas, att man inte tar tillvara på Sveriges möjligheter.
Talare 3: Att om man tio år fortfarande ser det självklart att upphandla det man vill ha till försvaret från andra länder och inte börja med att se vad kan vi faktiskt skapa själva och skapa jobb och gynna själva.
Talare 3: Det är det som jag är orolig för, att man är kvar i det synsättet.
Talare 1: Sandi, vad skulle du vilja att Göteborg är känt för inom rymd då, om tio år?
Talare 2: Absolut, vi ska vara rymdhuvudstaden i Sverige.
Talare 2: Vi ska vara det här hubben där fler företag skapas, där vi bygger på den kultur, den erfarenheten som vi har haft liksom att man ska se det som en möjlighet.
Talare 2: Och samtidigt måste vi liksom på något sätt, ja rymd är fantastiskt, alla ska bli intresserad av det.
Talare 2: Men vi måste ju också visa att vi kan sänka trösklarna in där.
Talare 2: Man behöver inte vara en rocket scientist.
Talare 2: Jag brukar fråga när jag intervjuar folk, vad är ditt rymdintresse?
Talare 2: Och jag kan säga att de som säger, ja men titta på planeter och stjärnor och så här, de anställer vi inte.
Talare 2: Utan det är mer de som säger, ja men jag läser science fiction.
Talare 2: Och jag tycker teknik är coolt.
Talare 2: Det är de vi letar efter så att det är lite också hur vi ska definiera vilka vi behöver, men samtidigt igen att visa hela tiden att Göteborg är centret, men också göra att det på något sätt visar att det är coolt att vara i Göteborg och arbeta även om man kommer från utlandet för vi rekryterar väldigt mycket från utlandet.
Talare 2: Jag är alltid lika fascinerad när en kille från Nice i Frankrike flyttat till Göteborg liksom.
Talare 2: Wow, då har vi ju lyckats va.
Talare 2: Då har vi gjort Göteborg attraktivt.
Talare 2: Man ser att det finns möjlighet, det finns flera arbetsgivare.
Talare 2: Och sen är det viktigt att Göteborg är ju en cool stad.
Talare 2: Det ska man inte sticka under stolen, men vi lever mycket på det.
Talare 1: Ja, spännande.
Talare 1: Och spännande generellt bara att höja den egna kunskapsnivån om det som redan händer och har hänt i den här staden.
Talare 1: Lärorikt, tack så hemskt mycket Madeleine Jonsson och Sandi Habinc för att ni var med i Business Göteborg.
Talare 2: Tack.
Talare 1: Tack också till dig som lyssnar.
Talare 1: Missa inte våra andra avsnitt.
Talare 1: Vi hörs snart igen.
När man tänker på svensk rymdindustri är det kanske Kiruna och raketuppskjutningar som dyker upp först. Men 60 procent av den svenska rymdindustrins omsättning finns i Västsverige. Här utvecklas teknik som sitter i satelliter, rymdteleskop och farkoster på väg mot andra delar av solsystemet.
Så varför har Västsverige blivit så starkt inom rymd? Varför känner så få till det? Och vad krävs för att ta nästa steg?
I det här avsnittet möter vi Sandi Habinc, vd för Göteborgsbaserade Frontgrade Gaisler, och Madeleine Jonsson, ordförande för miljö- och regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen.
Du får höra om:
- Hur Göteborg blev ett centrum för svensk rymdindustri.
- Teknik från Göteborg som finns i några av världens mest avancerade rymduppdrag.
- Varför rymden blir allt viktigare för kommunikation, navigation, säkerhet och beredskap.
- Hur samarbetet mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor har byggt en världsledande miljö.
- Vad som krävs för att fler svenska rymdföretag ska växa och hitta nya kunder.
Länkar
Göteborgs rymdindustri (Invest in Gothenburg)
Glöm inte att följa podden så missar du inga avsnitt! Tipsa gärna en vän eller kollega och lyssna på äldre avsnitt. Välkommen att höra av dig till oss på BRG om du har frågor eller vill ha hjälp med att starta, utveckla eller etablera företag.