Byggbranschen i omställning: nya material skapar nya affärer

På Götaverken på Lindholmen användes enorma mängder metall under varvseran. I dag är området ett internationellt kunskapskluster med stora aktörer som Polestar, Einride och Ericsson. Sedan några år tillbaka finns här även tech-arenan The Yard, med såväl kontor som verkstadshall för entreprenörer och innovatörer som vill växa.

När Business Region Göteborg höll så kallad matchmaking-dag just på The Yard låg fokus på helt andra material än vad som användes för att bygga fartyg. Eventet arrangerades inom ramen för det EU-finansierade projektet Living Lab Klimatneutralt Byggande, som syftar till att genom olika insatser öka den regionala handlingskraften och snabba på omställningen inom samhällsbyggnadssektorn.

Byggbranschen står för cirka 22 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. För att nå det nationella målet om netto noll utsläpp av växthusgaser till 2045, som branschen enats om i den nationella färdplanen, behöver en rad olika åtgärder vidtas. Att byta ut konventionella byggmaterial och i stället öka användningen av biobaserade material är en viktig del i det arbetet. 

– Där försöker vi på BRG bidra genom att stimulera marknaden. Både utbud och efterfrågan på klimatneutrala lösningar måste ju öka. Behovsägarna, alltså de som ska köpa byggmaterial, behöver efterfråga lösningar som minskar klimatavtrycket i sina byggprojekt. Och företagen som erbjuder lösningar kan behöva stöttning på olika sätt för att få ut dem på marknaden. En sådan här dag är ett bra tillfälle att få beställare och lösningsägare att träffas och prata, säger Karin Bjerner, näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg. 

Inför dagen hade deltagarna kunnat boka upp sig på korta enskilda matchmaking-möten för att antingen få veta mer om hur deras behov skulle kunna mötas eller få träffa aktörer som skulle kunna vara intresserade av att använda deras lösningar. För att skapa en gemensam grund att stå på inleddes eventet med inspiration och kunskap. Deltagarna fick inblick i tre byggprojekt där biobaserade material spelar en huvudroll, och däremellan fick nio materialleverantörer presentera sina biobaserade lösningar från scenen i korta pitchar (se faktaruta).

Världens högsta hus med väggar av trä och halm

I Malmö har ETC Bygg nyligen byggt världens högsta hus med väggar av trä och halm; tolv våningar högt med 52 lägenheter. Företaget har sedan tidigare använt tekniken i lägre hyreshus i Västerås och Växjö, samt i parhus i Hultsfred. I den småländska trämetropolen återfinns även ETC Byggentreprenads egen husfabrik och deras partner EcoCocon, som tillverkar de halmelement som fungerar som isolerande klimatkonstruktion i husen. Om man bygger lägre hus kan man använda dessa element för hela konstruktionen och få värmeisolering på köpet.
 
– Vi sätter ihop färdiga elementväggar i Hultsfred. I den inre kärnan av vårt tolvvåningshus räcker det inte med endast halmkonstruktion utan där behöver vi KL-träets goda konstruktionsegenskaper, likaså i bjälklag. I mindre hus, upp till sex våningar, kan en stomme av våra halmväggar på samma gång bära och isolera hela huset, säger Fredrik Fagerberg, byggchef på ETC Byggentreprenad.

Användningen av KL-trä, det vill säga korslimmat trä, i kombination med trä och halm innebär att klimatavtrycket blir väldigt lågt. Halmen är en restprodukt från jordbruket och träet binder så mycket koldioxid under sin tillväxttid att själva elementväggarna är klimatpositiva. De lagrar alltså mer koldioxid än vad som släpps ut under produktionen. Det medför att klimatpåverkan är upp emot 80 procent lägre än för betongstommar.

Förutom att sänka avtrycket i väggar och stomme har ETC Bygg också tillsammans med Swerock utvecklat en betong med mer flygaska och mindre cement som använts för grunden till höghuset i Malmö. Genom att dessutom använda bergarten basalt i stället för stål som armering blir grunden både mer hållfast och mindre miljöbelastande. Den här metoden innebär att koldioxidutsläppen från grunden halveras jämfört med användning av traditionell betong. 

– Man kan likna grunden till höghuset i Malmö vid romersk betong, eftersom det inte finns någon armering som kan rosta och förstöra den, säger Fredrik Fagerberg.

ETC Bygg arbetar för att vara klimatsmarta i alla led; från planering och projektering, via byggfasen och slutligen i förvaltningen av fastigheten. Tack vare att man sätter upp solceller inte bara på taket utan också på balkonger, fasader och staket blir fastigheten självförsörjande på energi. ETC Bygg har nominerats till en rad utmärkelser, och 2024 belönades det första hus företaget byggde med det internationella priset UIA Award 2030. Nu hoppas man kunna utveckla ännu fler samarbeten och skala upp sin verksamhet. Än så länge har byggprojekten handlat om hyresrätter via crowd funding – genom att köpa B-aktier lånar människor ut pengar till ETC Bygg, mot avkastning – men Fredrik Fagerberg förklarar att man som totalentreprenör kan bygga åt vem som helst.

– Vi söker samarbeten för att kunna bygga bra och billiga bostäder i sunda material. Än så länge har vi byggt själva, men vi hoppas på uppdrag från till exempel kommuner.

Han fortsätter:

– Det vi gör är inte konventionellt, så det är viktigt att skapa trygghet kring våra lösningar. Nu har vi hus som visar att de fungerar. Osäkerheten kring brandsäkerhet är också på väg att försvinna, känner jag, för vi kan visa att våra hus lever upp till alla krav. I framtiden vill vi köpa svensk halm, men för att ha egen produktion måste volymerna upp.

Hybridstommar av trä, betong och stål

Ett annat – ännu större – hus där trä spelar en viktig roll är Kaj 16, som byggs vid Hisingsbrons södra fäste. Sextonvåningshuset ska stå klart 2027 och blir är viktig pusselbit när Lilla Bommen och Centralenområdet utvecklas. Stommen är en hybrid av trä, betong och stål som konstrueras, levereras och monteras av Hybridge (tidigare Prefabsystem Syd).

– Vi har tillverkat hybridstommar sedan 2020 och arbetar efter mottot ”trä där det gör skillnad – stål och betong där det behövs”, säger vd:n Mårten Holmberg. Det är stort fokus på gestaltning, så det är gott om synligt trä. Genom att använda KL-bjälklag och pelare och balkar av limträ minskar vi klimatpåverkan med en tredjedel jämfört med en lösning med HDF och stål.

Mårten Holmberg fortsätter:

– Genom att använda KL-bjälklag upplagda på pelare och balkar av limträ minskar vi klimatpåverkan med en tredjedel jämfört med en traditionell stomme med håldäcksbjälklag i betong upplagt på pelare och balk av stål.

Hybridge köper sitt trä från olika leverantörer (svenska och utländska) och har ett trettiotal projekt med trä- och hybridstommar bakom sig. Några av de mest profilstarka återfinns i Göteborg med omnejd: Innovation Destination Torslanda (som ingår i Volvo Cars elektrifieringsresa), Göteborg Grand Central (stadens nya stationshus) och GoCo Active Lab (som är en del av life science-klustret GoCo Health Innovation City i Mölndal).

– Att bygga storskaligt i trä har ingen lång historik, och kostar ofta lite mer. Kundens plånbok kan vara ett hinder, så det gäller att definiera de delar av ett projekt där det är smartast att använda trä. Vi behöver visa upp det vi har gjort och få alla att förstå fördelarna med sådana här lösningar. På Hybridge har vi en ”teknisk trädoktor”, en medarbetare som har doktorerat i träteknik, och vi utvecklar gärna tekniker och lösningar tillsammans med konsulter och kunder. Det gäller att kunden förstår så mycket som möjligt redan i anbudsskedet, säger Mårten Holmberg.

Industrihampa i väggsystem

Matchmaking-dagens tredje goda exempel hämtades från Lindome, strax söder om Göteborg. Där utvecklar och tillverkar Evia material och byggsystem till allt från småhus till samhällsfastigheter. Företaget erbjuder till exempel ett system för husgrunder baserad på så kallad Koljern-teknik, som innebär att ett cellglasmaterial ersätter betong och cellplast.

– Det reducerar klimatavtrycket med upp till 50 procent jämfört med en konventionell platta på mark, säger medgrundaren och försäljningschefen Niklas Holmquist.

Det var dock ett annat material som Evia använder som var i fokus under matchmaking-dagen, nämligen hampa.

Tack vare finansiering från Vinnova djupdök företaget under två år i industrihampa och kunde ta fram tre olika väggsystem där man använder så kallad hampakalk, en blandning av kalk och restprodukter från industrihampa.

Hampakalk är ett biokompositmaterial som länge använts i Frankrike och Tyskland och nu så smått börjar komma i Sverige. Till exempel använde Evia hampakalk i ytterväggarna och hampafiber i taket vid byggandet av Osprey Farm Studio, en skogsträdgård och kursgård söder om Strängnäs. Projektet kom till final i Kasper Salin-priset 2026 och kännetecknas, liksom andra hus byggda med samma teknik, av naturlig fuktreglering, god isolering och stabilt inomhusklimat. Byggnaden är även klimatpositiv.

– För oss är det viktigt med dialog med arkitekter och projektledare, säger Niklas Holmquist. Vi vill visa på bredden och möjligheterna som finns med biobaserade material och lösningar. Det gäller att jobba långsiktigt med mjuka värden och hårda fakta. Ett annat av våra projekt är ett LSS-boende i Annestorp utanför Lindome. Det är byggt med biobaserade väggar. Nu hoppas vi även få uppdrag av Göteborgs Stad.

– Om aktörer i byggbranschen vågar göra på andra sätt än de alltid har gjort, så är potentialen för biobaserade material jättestor. Biologisk isolering är bara en av många produkter, avslutar Niklas Holmquist. Jag skulle säga att manegen är krattad.

Karin Bjerner gläds åt att Business Region Göteborg kan visa upp och föra samman så många företag med innovativa lösningar.

– Fler och fler beställare tar fasta på att det finns biobaserade byggmaterial som kan användas på ett sätt som man inte har gjort tidigare, säger hon. Och det är roligt att det är en blandning av stora och små företag som erbjuder dessa lösningar. Det finns stora företag som förstår att de behöver förflytta sig, eller som har en kärnaffär som bygger på produkter som ger ett lägre avtryck, men också många små innovationsbolag. Allt detta är något som verkligen inspirerar och som visar att branschen förflyttar sig i klimatomställningen.