Hoppa till huvudinnehåll
En del av Göteborgs Stad i samarbete med regionen

EU:s nya regelverk för cirkularitet förändrar spelplanen för företag

EU genomför nu en av de största förändringarna av produktlagstiftningen på flera decennier. De nya reglerna ska göra produkter mer cirkulära. Samtidigt ökar kraven på transparens och spårbarhet i värdekedjan. För företag innebär det både nya krav och nya affärsmöjligheter.

EU:s nya regelverk för cirkularitet förändrar spelplanen för företag
Charlotta Johansson och Ywonne Genberg, rådgivare i Tillväxtprogrammet.

Under de kommande åren inför EU flera omfattande regelverk som påverkar hur produkter designas, tillverkas, repareras och återvinns. Tillsammans ska de bidra till en mer cirkulär ekonomi där resurser används effektivare och produkter får längre livslängd. För företag i Göteborgsregionen innebär utvecklingen att hållbarhetsfrågor i allt högre grad blir affärskritiska. 

För många företag är arbetet en del av ett bredare arbete med hållbart företagande där frågor om resurseffektivitet, leverantörskedjor och långsiktig motståndskraft får allt större betydelse.

Företag som börjar förbereda sig redan nu kan både minska sina risker och skapa nya affärsmöjligheter. Cirkulära affärsmodeller blir allt viktigare för konkurrenskraften framöver
- Anastazia Kronberg, näringslivsutvecklare hos oss på Business Region Göteborg
Anastazia Kronberg

EU:s nya regelverk för cirkularitet

Flera nya lagar och regler införs inom EU:s cirkulära omställning. Reglerna påverkar nästan alla företag som utvecklar, importerar, säljer eller använder produkter. Störst genomslag väntas inom tillverkningsindustri, mobilitet, elektronik, textil, bygg och energi. Men även företag i andra branscher påverkas genom ökade krav på data och spårbarhet i leverantörskedjan.

Nedan listar vi de viktigaste lagarna och reglerna som införs. Vi förklarar också om vad cirkulär affärsutveckling är och när lagarna träder i kraft:

1. Ekodesignförordningen (ESPR) – hållbarhetskrav byggs in i produkter

2. Right to Repair-direktivet – stärker konsumenters rätt att reparera

3. Digitala produktpass – gör produktdata spårbar i hela värdekedjan

4. Batteriförordningen – reglerar batteriers livscykel

5. Förpackningsförordningen (PPWR) – skärpta krav på alla förpackningar

6. Circular Economy Act – kommande lagpaket för cirkulära materialflöden

7. Börja nu – tre steg mot en cirkulär affär

8. Vad är cirkulär affärsutveckling?

9. Då träder EU:s nya cirkulära regler i kraft 

espr

1. Ekodesignförordningen (ESPR) – hållbarhet byggs in i produkten

ESPR gör det möjligt för EU kommissionen att ställa detaljerade hållbarhetskrav på nästan alla produktkategorier. Kraven omfattar bland annat reparerbarhet, resurshushållning, energieffektivitet, återvunnet innehåll och möjligheter till återvinning. 

I den första arbetsplanen för 2025–2030 prioriteras bland annat järn och stål, aluminium, textil och kläder, däck, möbler, madrasser samt elektrisk och elektronisk utrustning. 

En person som arbetar med åtebruk
Återbruk inom byggsektorn

Ekodesignförordningen påverkar framför allt:

  • Tillverkande företag inom prioriterade material och produktgrupper

  • Företag som sätter produkter på EU marknaden

  • Offentliga aktörer och leverantörer knutna till grön upphandling

Så kan företag börja förbereda sig

  • Bygg intern kompetens kring ekodesign
  • Följ utvecklingen av nya produktkrav
  • Kartlägg hur reglerna påverkar er produktportfölj
  • Genomför livscykelanalyser
  • Säkerställ strukturer för insamling av produktdata
  • Planera nödvändiga design  och processförändringar

Läs om Ekodesignförordningen:

Ecodesign Regulation – EU-kommissionens FAQ

Implementing the Ecodesign for Sustainable Products Regulation

righttorepair

2. Right to Repair – reparation blir förstahandsvalet

EU:s Right to Repair-direktiv ska göra det enklare och mer lockande att reparera produkter i stället för att köpa nya. Konsumenter ska få bättre information om reparationsmöjligheter och enklare kunna jämföra priser och villkor.

Läs om EU:s Right to Repair-direktiv

I Sverige föreslås en ny lag från 2027 som ger konsumenter rätt att kräva reparation av vissa produkter och begränsar teknik eller avtal som försvårar reparation.

En person som arbetar på mobilitetshotellet i Nordstan
Reparation av mikromobilitetsfordon

Right to Repair-direktivdirektivet påverkar framför allt:

  • Tillverkare och importörer av hushållsapparater, elektronik och lätta elfordon

  • Återförsäljare med ansvar för service och reklamationer

  • Reparationsföretag

Så kan företag börja förbereda sig:

  • Kartlägg vilka produkter som omfattas
  • Stärk reservdelslogistik och serviceorganisation
  • Säkerställ att produkterna är reparerbara
  • Ta fram tydlig information om reparationsalternativ
  • Gör reparation till en del av affären
  • Anpassa juridiska dokument och avtal

Läs mer om Right to repair-direktivet

Directive on repair of goods – EU-kommissionen

produktpass

3. Digitala produktpass – full transparens i hela värdekedjan

Digitala produktpass blir ett centralt verktyg i EU:s nya produktlagstiftning. Passet följer produkten genom hela livscykeln och gör viktig information tillgänglig via exempelvis QR-kod eller RFID.

Det kan innehålla uppgifter om material, klimatpåverkan, reparerbarhet och återvinning. Ökad transparens i leverantörskedjor blir en central del av den nya lagstiftningen. Mode och textil är ett av de områden som EU prioriterar. De större kraven på data ligger i linje med de nya rapporteringskraven i EU, såsom CSRD.

Läs vår guide för företag om CSRD

Införandet väntas börja omkring 2027 och byggas ut stegvis för olika produktkategorier. På sikt kommer produkter utan giltigt produktpass inte att få säljas på EU-marknaden.

En person som läser om digitala produktpass

Regeln om digitala produktpass påverkar framför allt:

  • Företag som sätter produkter på EU-marknaden

  • Leverantörer som behöver dela material- och processdata

  • Återvinnare och avfallsaktörer

Så kan företag börja förbereda sig:

  • Identifiera vilka produktgrupper som berörs först
  • Informera leverantörer om kommande datakrav
  • Starta datainsamling i hela värdekedjan
  • Se över IT-system och integrationer
  • Avsätt budget och genomför pilotprojekt
  • Följ utvecklingen av delegerade akter från EU
     
batteriforordning

4. Batteriförordningen – krav på hela batterivärdekedjan

Den nya batteriförordningen ska säkerställa hållbara batterier med lågt klimatavtryck, hög insamlingsgrad och effektiv återvinning. Kraven gäller alla företag som sätter batterier eller produkter med batterier på EU-marknaden.

Från februari 2027 krävs bland annat batteripass för större batterier, utbytbara portabla batterier och att mjukvara inte får hindra byte.
 

Battery center i Göteborg på Lindholmen
Battery Center Gothenburg

Den nya batteriförordningen påverkar framför allt:

  • Batteritillverkare

  • Fordons-, elektronik- och maskintillverkare

  • Varumärkesägare och e handelsaktörer

  • Särskilt berörda sektorer:

    • Fordonsindustri
    • Energilagring
    • Elektronik
    • Mikromobilitet
    • Medtech

Så kan företag börja förbereda sig:

  • Kartlägg batterier i produkter och leverantörskedjor
  • Säkerställ att batterier kan bytas ut
  • Samla in data om klimatavtryck och materialinnehåll
  • Förbered spårbarhet i hela batterivärdekedjan

Läs mer om Batteriförodningen:

EU-regler om batterier, EU kommissionen 

ppwr

5. Förpackningsförordningen (PPWR) – nya standarder för alla förpackningar

Den nya förpackningsförordningen innebär ett omfattande regelverk för alla förpackningar som sätts på EU-marknaden. Målet är att minska mängden förpackningar och öka återanvändning och återvinning.

Reglerna börjar införas från 2026 och fasas in stegvis fram till 2040.

Förpackningsförordningen (PPWR) påverkar framför allt:

  • Företag som sätter förpackningar på marknaden

  • Förpackningsintensiva branscher som livsmedel, e-handel, handel och logistik

  • Förpacknings- och materialproducenter

Så kan företag börja förbereda sig:

  • Kartlägg befintliga förpackningslösningar
  • Identifiera gap mot framtida krav
  • Ta fram en handlingsplan för omställning
  • Utforska återanvändbara och cirkulära lösningar
  • Räkna på hur rätt förpackning kan sänka kostnader
  • Utveckla en plan för omställning
cirkulareconomyact

6. Circular Economy Act – nästa steg för cirkulära affärsmodeller

Circular Economy Act är ett kommande lagpaket som ska underlätta cirkulära lösningar, stärka resiliens och öka användningen av sekundära material. 

Lagstiftningen väntas bland annat fokusera på elektronikavfall, kritiska råmaterial och gemensamma regler för sekundära material. Planen är att förslag på lagpaketet ska presenteras under andra halvan av 2026.

Inom till exempel byggsektorn växer intresset för återbruk av material och komponenter.

Läs vår artikel om Storskalig återbruksmarknad: byggprodukter som kan driva omställningen

En person som pratar om cirkulära affärsmodeller

Circular Economy Act påverkar framför allt:

  • Material- och resursintensiva branscher

  • Byggsektorn

  • Elektronikindustrin

  • Kemikalieintensiv industri

  • Förpacknings- och textilbranschen

Så kan företag börja förbereda sig:

Utse ansvarig för cirkulär omställning

Följ utvecklingen av lagförslaget

Designa produkter för lång livslängd och demontering

Ta fram underlag för cirkulär upphandling

Bygg affärscase kopplade till resiliens och livscykelkostnader

Utveckla affärsmodeller för återbruk och återvinning

Cirkulära lösningar kan stärka företagens motståndskraft

I takt med att frågor om beredskap och försörjningssäkerhet får allt större uppmärksamhet lyfts också cirkulär ekonomi som en del av lösningen.

När produkter designas för längre livslängd, reparation och återvinning minskar behovet av nya råvaror och importerade komponenter.

Det kan göra företag mindre sårbara för störningar i globala leverantörskedjor – samtidigt som klimatpåverkan minskar. För många företag innebär cirkularitet därför både en miljöfördel och ett sätt att stärka sin resiliens.

cirkularaffar

7. Börja nu – tre steg mot en cirkulär affär

De nya EU-reglerna gör cirkularitet till en självklar del av affären. Företag som agerar proaktivt kan få bättre kontroll över produkter, leverantörskedjor och materialflöden, samtidigt som de stärker sin konkurrenskraft. Omställningen ställer också nya krav på ledarskap och strategiska beslut i företag.

Tre steg att börja med redan nu:

  1. 1

    Kartlägg vilka regelverk som påverkar er verksamhet

  2. 2

    Inventera vilka produkt- och materialdata ni har tillgång till

  3. 3

    Utse en ansvarig och ta fram en plan för omställningen

cirkularaffarsutveckling

8. Vad är Cirkulär affärsutveckling? 

Cirkulär affärsutveckling handlar om att gå från "slit och släng" till cirkulära flöden som stärker din lönsamhet. Det innebär också att hitta nya sätt att skapa värde genom att förlänga livscykeln på resurser, optimera nyttjandegraden och eliminera svinn i alla led.

Vill du utveckla ditt företags cirkulära affärsmodeller?

Vi erbjuder stöd inom hållbar affärsutveckling och arrangerar även workshoppar inom cirkulär affärsutveckling. 

Upptäck våra pågående projekt inom hållbar omställning
 

tidslinje
Postitlappar på en vägg

9. Tidslinje för EU:s nya cirkulära regler

  • 2024–2025

    EU börjar införa flera centrala regelverk inom den cirkulära ekonomin, bland annat ekodesignförordningen och batteriförordningen.

  • 2025–2030

    Den första arbetsplanen för ekodesignförordningen prioriterar material och produkter som järn, stål, aluminium, textil, möbler och elektronik.

  • 2026

    De första kraven i förpackningsförordningen (PPWR) börjar införas.

  • 2027

    Digitala produktpass börjar införas stegvis för olika produktgrupper.
    Krav på batteripass införs för större batterier.

  • 2027 och framåt

    Right to Repair-regler implementeras i medlemsländerna.

  • Kommande

    EU planerar även ett nytt lagpaket, Circular Economy Act, som ska stärka cirkulära materialflöden och användningen av sekundära råvaror.

Manage cookie preferences