Resurshierarki - hållbarhet steg-för-steg

1. Vad är resurshierarkin?

Resurshierarkin är en modell som tagits fram av bygg- och anläggningssektorn (inom ramen för Fossilfritt Sverige). Det har skett i samband med att man uppdaterat sin färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Modellen är inspirerad av befintliga principer (som Trafikverkets fyrstegsprincip) och syftar till att hjälpa aktörer att göra bättre val, ur ett klimat- och resursperspektiv, vid planering och materialanvändning.

2. Resurshierarkin Steg för steg

Hierarkins första steg är att tänka om och tillgodose ett behov utan att göra stora förändringar. Därefter rekommenderas att man optimerar nyttjandet, sedan att förlänga livslängden (om möjligt), därefter anpassa och sedan komplettera. Sista alternativet är att bygga nytt.

3. Så kommer ni igång

Som företagare måste du sätta dig in i det affärsmässiga, om du inte redan har gjort det. Det gäller att vara med på tåget i omställningen. Ställ dig frågan: ”kan vi fortsätta som vi gjort tidigare – business as usual – eller behöver vi förändra något för att det ska vara hållbart i framtiden?”.

Har du redan ett förändringstänk och söker inspiration och sammanhang: sök dig till något nätverk. När det gäller just bygg- och fastighetsbranschen finns Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande - där cirka 170 anslutna företag samarbetar med staden och forskningssamhället för att minska sin klimatpåverkan – men det finns fler nätverk. Att knyta kontakter och lära av goda exempel är guld värt.

Lindholmen Science Park och Byggföretagen i väst genomförde under 2025 en satsning som heter Byggutmaningen Bevara. Syftet var att hjälpa den som vill vårda och förlänga användningen av befintliga byggnader, anläggningar eller infrastruktur. Inom Byggutmaningen har det tagits fram en guide som ger användaren tips på hur man kan förbereda sin organisation, få fram relevanta fakta och genomföra ett bevarandeprojekt. Det kan finnas goda skäl att riva eller förnya om skicket är mycket dåligt – men det gäller oftast inte en byggnad i sin helhet. Det viktiga är att noga undersöka vad som faktiskt behöver åtgärdas.

Ta del av guiden och bli inspirerad!

4. Resurshierarkin i vardagen

Betrakta inte frågan som någonting man ska göra också, vid sidan av sin kärnverksamhet. Den måste finnas med i det löpande utvecklingsarbetet. Det som har att göra med resurser – liksom hållbarhet i stort – ska inte skötas av en enskild person i periferin. Det måste plockas in i mitten och vara en del av kärnverksamheten.

Det gäller också att ta ansvar och inte bara göra vad beställaren efterfrågar. Inom bygg och anläggning gäller det att ha koll på vilken rådighet du har – oavsett om du är entreprenör eller arkitekt – och vad du kan göra. Alla har rådighet över någonting i sin del av värdekedjan, så det duger inte att stå och vänta på vad någon annan ska göra.

5. Regelverk och policies

Boverket har tagit fram nya byggregler, som gäller sedan 1 juli 2025. De ersätter i huvudsak Boverkets byggregler (BBR) och konstruktionsregler (EKS) och gäller både när man bygger nytt och när man ändrar befintliga byggnader. 

De nya byggreglerna kan ses som en möjliggörare för resurshierarkin. Eftersom de blir mer funktionsbaserade och mindre bundna till detaljerade lösningskrav ökar utrymmet för att välja åtgärder högre upp i hierarkin, till exempel bevarande, underhåll, anpassning och återbruk. Reformen styr alltså inte automatiskt branschen uppåt i hierarkin, men den minskar flera av de regelmässiga hinder som tidigare har gjort att det naturliga valet blivit att bygga nytt snarare än att anpassa befintliga byggnader.

Sveriges nationella avfallsplan

I Sveriges nationella avfallsplan pekas bygg- och rivningsavfall ut som ett prioriterat område, och det finns stora förbättringsmöjligheter. Avfallshierarkin innebär att avfall i första hand ska förebyggas, i andra hand förberedas för återanvändning, i tredje hand materialåtervinnas, i fjärde hand energiåtervinnas och i sista hand bortskaffas (till exempel deponeras). Prioriteringsordningen gäller så länge det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt.

Resurshierarkin ligger i linje med den nationella avfallsplanens grundprinciper och kan ses som en branschanpassad tillämpning av samma logik i bygg- och anläggningssektorn.
Byggföretagen har tagit fram resurs- och avfallsriktlinjer , som syftar till att förbättra cirkulariteten, resurseffektiviteten och avfallshanteringen inom bygg- och rivningsbranschen.

6. Hur påverkas affären?

Om man håller sig till resurshierarkin finns stora möjligheter att spara pengar. Ett enkelt tankeexperiment i byggbranschen: det är billigare att bygga på två våningar på ett femvåningshus än att riva och bygga ett nytt sjuvåningshus. Minskad klimatpåverkan blir en stor bonus.

Ombyggnadsprojekt kan vara allt från att demontera ett hus och spara endast betongstommen – som är väldigt klimatpåverkande – till att bara göra en lätt hyresgästanpassning. Här finns stor potential i byggbranschen, inte minst som många av husen i miljonprogrammet har eftersatt skötsel.

Suboptimering – en fälla att undvika

Vid komplexa projekt där många discipliner och involverade, och där många personer hanterar ett eget område, är det vanligt att försöka optimera budgeten genom att hålla nere kostnaderna ”på varje rad”. Det innebär att man ofta missar helhetsperspektivet, vilket kan leda till suboptimering.

Eftersom vissa saker blir dyrare kan lösningar högre upp i resurshierarkin framstå som mindre lockande, till exempel eftersom det kan innebära fler konsulttimmar, när det i själva verket kan vara tvärtom.

7. Fler fördelar med resurshierarkin

Det finns flera skäl, vid sidan av hållbarhet och projektekonomi, att hålla sig till resurshierarkin i vardagen.

Nya arbetstillfällen – annan kompetens

Ska man underhålla eller anpassa skapas behov av fler sorters kompetens. Det innebär arbetstillfällen som ofta kräver hantverkskunskap och annan typ av kreativitet.

Beredskapsfrågan

Sverige är inte självförsörjande på byggmaterial. I en framtid där råvaror, komponenter eller logistikkedjor kan tas för givna blir det allt viktigare att inte vara för beroende av import. Att använda det vi har blir även en fråga om beredskap.

Möjlighet för regionen

Göteborg var tidigt på bollen när det gäller cirkularitet. Många satsningar har gjorts och/eller pågår – och framtiden erbjuder massor av möjligheter.