Därför har Norden goda förutsättningar att stärka Europas konkurrenskraft
De nordiska länderna utvecklas starkt jämfört med många andra delar av Europa. I takt med att den globala konkurrensen hårdnar kan regionens styrkor inom innovation, industri och samarbete spela en viktig roll för att stärka Europas långsiktiga konkurrenskraft.
– Under de senaste två åren har de nordiska länderna haft en relativt stark tillväxt, åtminstone ur ett europeiskt perspektiv, även om USA har vuxit snabbare. Och framåt ser det ut som att i stort sett alla nordiska länder kommer att växa snabbare än övriga europeiska länder, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.
I samband med Nordic Compass Summit, som hölls i Göteborg den 4-5 november, gav Jens Magnusson en bild av de ekonomiska förutsättningarna för de närvarande företagsledarna och politiska företrädarna. Han medverkade i seminariet Economic Outlook, som arrangerades av Business Region Göteborg inför toppmötets öppningsceremoni. Seminariet samlade både delegater från toppmötet och företrädare för näringslivet i Göteborgsregionen.
Han lyfte fram att flera av de nordiska länderna under de senaste åren har haft stark exportutveckling och stark industriproduktion. Hushållskonsumtionen har varit något avvaktande, men visar nu tecken på återhämtning.
Han förklarade också att de nordiska länderna var för sig är relativt små, men att de tillsammans ur ett globalt perspektiv utgör en medelstor ekonomi.
– Tillsammans är vi en ganska stor ekonomi, en ekonomi på omkring 2 biljoner dollar, vilket placerar oss ungefär på elfte eller tolfte plats i världen. Det är rimligt att börja se Norden som en sammanhållen region snarare än fem separata länder, säger Jens Magnusson.

Även om den ekonomiska utvecklingen i Norden för närvarande är stark betonade han att den långsiktiga framgången handlar om konkurrenskraft.
– I längden handlar det om konkurrenskraft. Det handlar om produktivitet och innovation, säger han.
Sett till FN:s Human Development Index, som mäter bland annat hälsa, utbildning och levnadsstandard, står sig Norden mycket väl. Fem nordiska länder återfinns bland de tolv främsta i världen.
En annan styrka, enligt Magnusson, är de starka offentliga finanserna, där statsskuldsnivåerna är relativt låga.
Han lyfte också fram de höga investeringarna i forskning och utveckling i förhållande till BNP samt regionens starka innovationsförmåga. Tre nordiska länder återfinns bland världens tio främsta enligt FN:s Global Innovation Index. Sverige är exempelvis rankat som nummer två.
– Vi är världsledande inom en rad områden: medicin, telekom, IT, maskiner, sjöfart, skogsindustri, gruvnäring, teknik, AI, försvar, design, kultur och musikexport. Oavsett område finns vi där. Tillsammans är vi en ledande kraft inom många av de sektorer som kommer att vara avgörande i framtiden, säger Jens Magnusson.
Samtidigt pekade han på en viktig utmaning.
– Vi har en tendens i Norden att komma på fantastiska idéer inom många olika områden. Men när företag når en viss storlek börjar många blicka mot USA för att hitta en djupare och mer utvecklad kapitalmarknad där de kan finansiera sin fortsatta tillväxt. Det är något vi måste hantera, och jag tycker att det här forumet är en utmärkt plats att göra det på, säger han.
Hans övergripande budskap var att de nordiska länderna står sig väl i ett internationellt perspektiv. Men det finns utmaningar.
De nordiska länderna verkar i en föränderlig geopolitisk omvärld, präglad av ökade globala spänningar, förändrade handels- och säkerhetsrelationer samt hårdnande konkurrens om teknik, kapital och resurser.
– Vi har en unik position i den här regionen, men vi tappar fart. Detta är inte en tid då vi kan luta oss tillbaka och vara nöjda, säger Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet.

Karen Ellemann deltog i den avslutande paneldiskussionen under Economic Outlook-seminariet tillsammans med tidigare EU-kommissionären med ansvar för handel, Cecilia Malmström, och den svenske industrimannen Carl Bennet.
Karen Ellemann, som sitter i Nordic Compass rådgivande råd, ser initiativet som ett starkt komplement till det långvariga statliga samarbetet mellan de nordiska länderna. Det kommer att ge beslutsfattare konkreta rekommendationer om vad som krävs för att stärka regionens konkurrenskraft och motståndskraft.
Hon betonade också den starka grund som Norden står på. Det som gör regionen unik, enligt Ellemann, är likheterna i de nordiska samhällsmodellerna. Länderna har starka institutioner, starka demokratier och ett omfattande samarbete. Tillit är det nordiska guldet.
– Titta bara på vilka som har anslutit sig till Nordic Compass: konkurrenter från näringslivet som samtidigt vill vara öppna och uppriktiga mot varandra, säger hon.
– Och titta på våra statsministrar. Titta på våra statschefer. De är vänner. De pratar med varandra hela tiden, tillägger hon.
Carl Bennet bidrog med näringslivets perspektiv. Även han anser att Norden står starkt och lyfter fram kunskap, flexibilitet och öppenhet som regionens konkurrensfördelar.
Samtidigt vill han se mer offensiva investeringar inom strategiska områden, däribland forskning och utveckling.
– Sverige, Danmark, Norge och Finland investerar mycket i forskning och utveckling. Men vi konkurrerar med länder som är tio gånger större och hundra gånger större. Därför måste vi investera betydligt mer för att kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga, säger han.
Carl Bennet välkomnade också Nordic Compass-initiativet och de möjliga uppdrag som växer fram inom områdena kapitalmarknader, energi, teknik och försvar. Han menar att dessa kan fungera som konkreta exempel på hur avregleringar kan påskyndas, kapitalmarknader stärkas och en större integrerad energimarknad byggas upp, vilket i sin tur kan stärka Europas konkurrenskraft.
– Låt oss se Norden som en möjlighet att bygga styrka. Men vi ska också se det som en del av vårt engagemang i Europeiska unionen, eftersom EU har bidragit starkt till vår egen styrka, säger Carl Bennet.
– Vi behöver skala, vi behöver standarder och vi behöver snabbhet.