Från slit och släng till skalbar lagning

Varför just nu?

Att laga textil och kläder har länge betraktats som något av en småskalig syssla. Men nu ökar trycket på branschen från flera håll: EU-lagstiftningen driver på utvecklingen mot mer cirkulära affärsmodeller och konsumenternas förväntningar på tjänster som förlänger produkters livslängd växer. I en svensk undersökning från Novus och Reclaimit från 2025 uppgav 81 procent att de hellre reparerar än köper nytt. När konsumenterna får ange vilka typer av produkter de kan tänka sig att reparera svarar 36 procent kläder och skor.

För Paul Kerssens är det ett tecken på att branschen befinner sig vid en brytpunkt.

– Det här är ögonblicket då efterfrågan och utbud börjar mötas. Tidigare fanns innovatörer utan marknad, eller varumärken utan skalbara lösningar. Nu förändras det och det är därför reparation börjar slå igenom, säger han.

Myten om den dyra reparationen

En av de vanligaste invändningarna mot storskalig reparation är att det helt enkelt skulle bli för dyrt. Men enligt Paul Kerssens bygger mycket av den bilden på gamla myter och antaganden om reparationsaffären.

– Självklart kostar det pengar. Men ser man till alternativkostnaden är det faktiskt betydligt mer fördelaktigt än andra lösningar, säger han.

Enligt United Repair Centres egna data blir det 10–40 procent billigare för varumärket att reparera än att ersätta produkter vi reklamationer och garantiärenden. Samtidigt kan man minska kostnader för kundservice och skapa nya intäkter genom betalda reparationer och återförsäljning av rekonditionerade produkter.

Men affärsnyttan handlar också om mer än direkta intäkter. När produkter används längre minskar både klimatavtryck, avfall och vattenförbrukning, samtidigt som relationen till kunden stärks.

Personer som använder cirkulära tjänster har 50 till 75 procent högre benägenhet att handla igen jämfört med dem som inte gör det. Dessutom handlar de här kunderna betydligt mer över tid, i vissa fall upp till fyra gånger mer än andra kunder, utvecklar Paul Kerssens.

Så kan reparation skalas upp

För att reparationsaffären ska fungera i större volym krävs nya processer, logistikflöden och sätt att se på produkter genom hela deras livscykel. Baserat på egna erfarenheter menar Paul Kerssens att det ofta är klokt att börja stegvis.

– Oftast börjar vi med ett pilotprojekt, kanske med ett land eller inom en specifik produktkategori. När vi ser att det fungerar går vi vidare till nästa land. Att ta det steg för steg är avgörande för att kunna skala upp.

En annan viktig del för att lyckas handlar om standardisering. När varumärken bygger tydliga rutiner för sortering, felsökning, reservdelar och kvalitetsbedömning blir det möjligt att hantera större volymer. Framtidens reparationsflöden väntas också kunna nyttja AI i allt större utsträckning för att avgöra vilka produkter som ska repareras, rekonditioneras, säljas vidare eller återvinnas.

– Själva reparationen kommer alltid till stor del att vara manuellt arbete. Men allt runtomkring det manuella arbetet kan automatiseras och effektiviseras, säger Paul Kerssens.

Men skalning handlar inte bara om system, teknik och logistik. Det handlar också om människor. Mycket av reparationskunnandet har försvunnit i takt med att mode- och textilindustrin förändrats och slit-och-släng-kulturen vuxit fram. Därför behöver branschen bygga upp en ny yrkeskår med utbildningsvägar och specialistkompetens för framtidens reparationsarbete. 

Lokala reparationshubbar kan samtidigt skapa arbetstillfällen nära både varumärken och konsumenter och höja statusen för skräddare, sömmerskor och andra hantverksyrken – yrken som länge varit avgörande för textilens livslängd, men sällan fått ta plats i branschens innovationsberättelse. 

Det mest trovärdiga sättet att berätta om cirkularitet är genom reparationer, där man lyfter fram människorna bakom maskinerna och hantverket bakom arbetet, menar Paul Kerssens.

Från reparationsdata till ny design

För att fler produkter ska kunna lagas behöver de också utformas med det i åtanke redan från början. Under seminariet lyfte Anna Lidström, lektor vid Textilhögskolan i Borås, de tidiga produktbesluten som en viktig pusselbit.

Paul Kerssens är inne på samma linje:

– Genom att mäta alla fel och brister på plagg och samla informationen i en digital plattform kan vi identifiera trender och ge varumärken råd om hur de kan förbättra sina designer eller upptäcka återkommande problem, bekräftar Paul Kerssens.

Han lyfter även fram konkreta lösningar där varumärken kan underlätta för framtidens textila mekaniker:

– På samma sätt som med extraknapparna skulle vi kunna ha ett extra lager av yttertyget i innerfickan på varje jacka så att vi faktiskt har exakt rätt material att laga med om tio år.

Diskussionen om design leder naturligt in på frågan om lagningens uttryck ur ett mer konstnärligt perspektiv. Kreativ lagning innebär att skadan inte döljs, utan används som en synlig och medveten del av plaggets eller textilens fortsatta design.

– Om det nu ändå uppstått någon typ av error på ens plagg – en reva eller en fläck – så kan vi faktiskt se det som en möjlighet för att göra något helt nytt. De som är duktiga på sånt har verkligen hittat ett eget framgångsrikt designspråk som inte skulle gå att göra på sånt som inte behöver lagas, säger Anna Lidström.

Hon fortsätter: 

– Det finns absolut en affär i att laga kreativt. Ett plagg som var tänkt för avfallshögen kan, med rätt designarbete, säljas för en helt annan peng än vad det betingade i en textilsortering. Men då handlar det om att erbjuda en designidentitet snarare än bara en funktionell, osynlig lagning.

Det västsvenska textilarvet 

Textil har haft ett starkt fäste i Västsverige under lång tid. Från småskaliga spinnerier och väverier i Dalsland till arbetsklädessömnad och den textil- och konfektionsindustri som präglat Sjuhäradsbygden.

I dag finns här både forskning, testmiljöer och bred branschkunskap, samtidigt som hantverkstraditionen lever vidare runt om i regionen. Parallellt växer ny kompetens fram inom område som materialutveckling, textilavfall och cirkulära affärsmodeller.

Det är vackert och spännande att kompetensen och systemen finns här. Det ger oss både en bredd, en spets och en förståelse för historien, säger Matilda Lindvall, Näringslivsutvecklare inom textil och mode på Business Region Göteborg.

I samtalen under seminariet fanns en tydlig nyfikenhet och en vilja att dela erfarenheter över gränserna i värdekedjan. För att framtidens reparationssystem ska kunna skalas upp måste design, teknik och affärsutveckling mötas och växa tillsammans.