Sju life science-trender som formar 2027

Samtidigt sker utvecklingen i en mer osäker värld. Pandemin, krig och geopolitiska spänningar har visat hur sårbar tillgången till läkemedel, medicinsk utrustning och kritisk kompetens kan vara. För Europa handlar life science därför också om resiliens – förmågan att klara störningar och säkra tillgången till viktig forskning, produktion, teknik och vård. 

Mot den bakgrunden har vi spanat in sju trender som kan få särskilt stor betydelse för life science under de kommande åren. 

1. Från precisionsmedicin till precisionshälsa

Länge har precisionsmedicin handlat om att hitta rätt behandling för rätt patient. Nu vidgas perspektivet. Genom att kombinera kunskap om individens biologi med hälsodata, ny diagnostik och AI blir det möjligt att upptäcka risker tidigare, förebygga sjukdom och anpassa insatser efter individen – innan patienten blir allvarligt sjuk.

Två människor med samma diagnos kan reagera helt olika på samma behandling. Våra gener, proteiner och vår ämnesomsättning skiljer sig åt och påverkar både risken att bli sjuk och hur en behandling fungerar. Inom exempelvis cancervården kan en tumörs genetiska egenskaper redan avgöra vilket läkemedel som har störst chans att fungera.

Precisionshälsa tar ytterligare ett steg. Tanken är inte bara att välja rätt behandling när någon blivit sjuk, utan att upptäcka riskerna tidigare – och helst förhindra att sjukdomen utvecklas. Samma kliv syns i Europas forskningsagenda för personaliserad medicin, där prevention blivit en tydlig del av utvecklingen.

Västsverige växlar upp inom precisionshälsa

I Göteborg samlas flera av dessa utvecklingsspår. Under 2026 startade Precisionsplattformen, ledd av Sahlgrenska Universitetssjukhuset tillsammans med Göteborgs universitet, Chalmers och Sahlgrenska Science Park. Satsningen ska göra det enklare för forskare, vård och företag att utveckla, testa och införa nya metoder för individanpassad prevention, diagnostik och behandling.

Även preventionen får nya arenor. På GoCo Health Innovation City har GoCo Active Lab öppnat, där forskning om bland annat fysisk aktivitet, idrottsmedicin och prevention möter hälso- och sjukvård, näringsliv och idrott. Chalmers bidrar samtidigt med kompetens inom bland annat AI, diagnostik, medicinteknik och analys av komplexa biologiska data.

2. AI kliver in som forskarkollega

AI har länge använts för att analysera stora datamängder inom life science. Nu tar tekniken ett steg längre in i själva forskningsprocessen. AI kan föreslå nya molekyler, planera experiment, tolka resultat och lära sig av nästa försöksomgång. Forskarens nya kollega behöver varken sova eller lämna laboratoriet.

Att utveckla ett nytt läkemedel är en lång serie kvalificerade gissningar. Vilket biologiskt mål ska forskarna angripa? Vilken molekyl har störst chans att påverka det? Hur kan molekylen förändras för att fungera bättre – utan att samtidigt orsaka oönskade effekter?

Här passar AI ovanligt väl. Modeller kan söka efter mönster i enorma mängder biologisk och kemisk information och föreslå vägar som människor annars kanske inte hade prövat. Även Europas läkemedelsmyndighet EMA beskriver hur AI får betydelse genom läkemedlets hela livscykel – från forskning till tillverkning och uppföljning.

Hos AstraZeneca – från digital assistent till partner

På AstraZenecas forskningsanläggning i Göteborg, med uppåt 3000 anställda, används AI redan i flera steg av läkemedelsutvecklingen. Företagets Molecular AI-grupp utvecklar och använder maskininlärning, molekylär simulering och datavetenskap för bland annat molekyldesign och förutsägelser av hur nya substanser kan fungera.

Ett steg längre går ChatInvent, utvecklat inom AstraZeneca med stark koppling till Chalmers. Det bygger på så kallad agentisk AI. I stället för att bara svara på en fråga kan systemet själv välja mellan olika verktyg och arbeta vidare i flera steg. På AstraZeneca används ChatInvent bland annat för att designa nya molekyler och planera hur de kan framställas kemiskt.

AI flyttar in i laboratoriet

Nästa steg är att koppla AI till själva experimenten. På AstraZenecas iLab i Göteborg kombineras AI, robotik och automatiserade laboratorier. System kan föreslå experiment, genomföra dem, analysera resultaten och använda informationen för att planera nästa försöksomgång.

Det skapar en återkopplande process där modellerna inte bara lär sig av historiska data utan också från nya experiment.

Göteborg rikt på AI-miljöer 

Utvecklingen syns också i Göteborgs forsknings- och startupmiljö:

• I kliniska prövningar kan man ha stor nytta av avancerad bildteknik. Antaros Medical använder den i kombination med AI för att studera sjukdomars biologi och hur läkemedel interagerar med kroppen.
• ANYO Labs, som vuxit fram ur forskning vid Göteborgs universitet, utvecklar AI-baserade metoder för hitta nya kandidater för läkemedelsutveckling.
• IFLAI från Chalmers samlar forskning kring AI för life science och arbetar i gränslandet mellan maskininlärning, biologi och medicin. Är verksamma på AstraZeneca BioVentureHub.

3. Människan blir modellen

Läkemedel och behandlingar måste testas innan de används på människor. Men traditionella djurmodeller speglar inte alltid hur människokroppen fungerar. Därför växer en ny generation modeller fram – organoider, organ-on-chip, avancerade simuleringar och digitala tvillingar – som försöker efterlikna människan allt bättre.

Utvecklingen drivs på av amerikanska FDA, som vill öka användningen av människobaserade metoder och minska beroendet av djurförsök.

Små modeller av mänskliga organ kan odlas från celler. På mikrochip kan celler utsättas för flöden, krafter och kemiska miljöer som efterliknar förhållandena i kroppen. Samtidigt kan datormodeller simulera hur läkemedel rör sig genom kroppen eller hur en behandling påverkar en viss patient.

Målet är inte bara att ersätta djurförsök. Bättre modeller av människan kan också göra det möjligt att välja bort läkemedelskandidater som sannolikt inte fungerar – och förstå vilka behandlingar som har störst chans att hjälpa en viss patient.

Från människan i allmänhet till just din kropp

Nästa steg är ännu mer intressant. Modellerna kan i ökande grad anpassas till en viss patient. Här möts utvecklingen med precisionshälsan från vår första trend. Medicinska bilder, biologiska data och information om en patients anatomi kan användas för att skapa en modell av just den människan. Läkare kan då i vissa fall undersöka olika alternativ digitalt innan själva behandlingen genomförs.

Göteborg har ovanligt djupa rötter inom medicinsk simulering. Surgical Science och Mentice, båda grundade 1999, har utvecklat simulatorer där läkare kan träna kirurgiska respektive endovaskulära ingrepp utan att utsätta patienter för risk. I dag används deras system internationellt inom utbildning och träning.

Men utvecklingen går från generell träning mot alltmer patientspecifik simulering. Mentice utvecklar lösningar där medicinska bilder från en verklig patient kan användas för att planera och simulera ett kommande ingrepp.

Göteborgsbolaget Navari Surgical tar samma tanke in i operationssalen. Med utgångspunkt i patientens medicinska bilder skapas en digital tredimensionell modell av bland annat lever, blodkärl och tumörer. Under operationen kan modellen kopplas till bilder av den verkliga patienten för att hjälpa kirurgen att orientera sig och avlägsna tumörer med större precision.

Små modeller av människan

Göteborgsbaserade Cellink, dotterbolag till BICO, är världsledande inom 3D-bioprintning för medicinsk forskning. Enkelt uttryckt handlar det om att ”skriva ut” mänskoliknande vävnad, lager för lager, med hjälp av levande celler och så kallat biobläck.

Tekniken kan användas för att återskapa mänsklig biologi i avancerade 3D-modeller. Genom dessa modeller kan forskare få djupare insikter om sjukdomar, påskynda utvecklingen av nya behandlingar och bidra till att minska beroendet av djurförsök.

I Mölndal finns också Cellectricon, som använder avancerade in vitro-modeller av mänsklig neurobiologi för forskning och läkemedelsutveckling inom neurologiska sjukdomar.

4. Allt fler vägar att bygga läkemedel

Under större delen av läkemedelsindustrins historia har läkemedel framför allt bestått av relativt små kemiska molekyler. De är fortfarande oerhört viktiga. Men nu växer verktygslådan snabbt. Antikroppar, RNA, celler, gener och radioaktiva isotoper gör det möjligt att angripa sjukdom på helt nya sätt.

Det klassiska läkemedlet är en liten molekyl som kan ta sig in i kroppen och påverka ett protein eller en biologisk process. Sedan kom biologiska läkemedel, exempelvis antikroppar, som gjorde det möjligt att angripa betydligt mer specifika mål.

Nu växer antalet så kallade modaliteter – helt enkelt olika sätt att bygga ett läkemedel och angripa en sjukdom. Ett RNA-läkemedel kan exempelvis stänga av produktionen av ett skadligt protein. Andra behandlingar använder celler eller gener som själva läkemedlet. Radiofarmaka kan i sin tur föra strålning direkt till cancerceller.

I Deloittes globala Life Sciences Outlook pekas bland annat biologiska läkemedel, cell-, gen- och RNA-terapier samt ADC ut som viktiga tillväxtområden.

RNA öppnar nya dörrar

I Göteborg är Ribocure Pharmaceuticals ett tydligt exempel. Bolaget utvecklar siRNA-terapier som stänger av produktionen av sjukdomsdrivande proteiner genom att verka mellan gen och protein. Tekniken gör att man kan behandla sjukdomar på en ny nivå, vilket kan ge effekt i månader snarare än att kräva daglig medicinering. 

Ribocure driver flera kliniska program inom framförallt hjärt- och kärlsjukdomar och har byggt upp ett internationellt forsknings- och utvecklingscentrum i Göteborg med egen kapacitet för kliniska studier.

Runt ribonukleinsyra, RNA, och andra så kallade oligonukleotider (små molekyler byggda av arvsmassans egna byggstenar) växer dessutom en bredare västsvensk miljö. OligoNova samlar kompetens från bland andra Göteborgs universitet och AstraZeneca kring utveckling av terapeutiska oligonukleotider.

Strålning med hög precision

Ett helt annat exempel är Göteborgsbolaget Atley Solutions. Företaget utvecklar teknik som gör det möjligt att producera och använda den radioaktiva isotopen astat-211 i nya cancerbehandlingar.

Principen är att koppla en radioaktiv isotop till en molekyl som söker sig till cancerceller. Strålningen kan då levereras mycket lokalt i kroppen. Astat-211 avger alfastrålning med mycket kort räckvidd, vilket öppnar möjligheter att slå mot tumörceller samtidigt som omkringliggande vävnad skonas.

Här möts läkemedelsutveckling, kärnfysik och avancerad ingenjörskonst – ytterligare ett exempel på den biokonvergens som präglar utvecklingen inom life science.

5. Avancerade terapier går från genombrott till industri

Cell- och genterapier har öppnat möjligheter att behandla – och i vissa fall potentiellt bota – sjukdomar som tidigare saknat effektiva behandlingar. Men ju mer avancerad terapin blir, desto större blir nästa utmaning: att tillverka den säkert och reproducerbart, i större skala och till en kostnad som gör att fler patienter kan få tillgång till den.

Att tillverka en tablett miljontals gånger med samma innehåll är en sak. En behandling som består av levande celler, genetiskt material eller biologisk vävnad är något helt annat.

För vissa avancerade terapier börjar tillverkningen med patienten själv. Celler tas ut, förändras eller odlas och ska sedan tillbaka till samma människa. Varje steg måste fungera – och fungera likadant nästa gång.

Där ligger en av branschens stora utmaningar. Vetenskapliga genombrott måste kunna förvandlas till säkra behandlingar som går att tillverka i större skala. EU:s strategi för life science pekar också ut förmågan att snabbare föra innovation från forskning till marknad som en central europeisk utmaning.

Göteborg bygger den nya produktionskedjan

Det här är ett område där Göteborg flyttar fram positionerna. CCRM Nordic ska hjälpa forskare och företag att förvandla tidiga cell- och genterapier till behandlingar som kan prövas på patienter och så småningom produceras kommersiellt.

Under 2026 öppnar man en ny anläggning i GoCo Health Innovation City med omkring 1 000 kvadratmeter GMP-miljö – alltså produktion som uppfyller de höga kvalitetskrav som gäller för läkemedel. Här ska avancerade cell- och virusterapier kunna utvecklas och tillverkas för klinisk användning.

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns samtidigt ett ATMP-center som samlar kompetens som prövar avancerade terapier kliniskt och hur de kan föras in i vården. Tillsammans knyter miljöerna ihop forskning, processutveckling, tillverkning och klinisk användning.

En ny ven – från patientens egna celler

Göteborgsbolaget Verigraft visar varför den kedjan behövs. Företaget utvecklar en individanpassad blodåder för patienter med svår kronisk venös sjukdom.

Utgångspunkten är biologisk vävnad där donatorns celler har avlägsnats. Strukturen koloniseras sedan med celler från patienten själv. Resultatet är en biologisk blodåder anpassad för den människa som ska få den.

Behandlingen har gått från tidig forskning och den första kliniska studien till en större klinisk utvecklingsfas. Men den illustrerar också industrialiseringsutmaningen: blodådern ska inte bara fungera biologiskt, utan kunna tillverkas kontrollerat och reproducerbart för varje patient.

Från bioanalys till bioreaktorer

Samtidigt förstärks andra delar av infrastrukturen för läkemedelsutveckling. Thermo Fisher Scientific har etablerat sitt första bioanalytiska laboratorium i Europa på GoCo Health Innovation City. Laboratoriet ska stödja läkemedels- och biotechbolag genom utvecklingens olika faser och kan analysera allt från små molekyler och biologiska läkemedel till biomarkörer och nya läkemedelsmodaliteter.

Bioanalys är en nödvändig del av läkemedelsutvecklingen – bland annat för att mäta hur en behandling tas upp i kroppen, om den når sitt mål och hur patienten reagerar. Etableringen innebär att ytterligare en viktig del av utvecklingskedjan nu finns i Göteborg, vilket kommer få internationell betydelse.

Även Göteborgsbaserade Getinge är verksamt inom biopharma. Genom Applikon utvecklar bolaget bioreaktorer och annan processteknik för bland annat biologiska läkemedel, vacciner och avancerade terapier – från forskning i laboratorieskala till GMP-anpassad produktion.

Exempel på små företag inom området:

• Nyctea Technologies har teknik som ska göra rening av biologiska läkemedel effektivare.
• VentriLabs utvecklar teknik för skonsam hantering av känsliga vätskor som cellkulturer och blod.

6. Prevention är vapnet mot resistenta infektioner

När antibiotika tappar effekt blir det allt viktigare att infektion inte ens uppstår. Antibiotikaresistens driver därför fram ett större fokus på prevention – från bättre sårvård och hygien till nya material, diagnostik och behandlingar som kan stoppa infektioner utan traditionella antibiotika.

WHO uppskattar att omkring var sjätte laboratoriebekräftade bakterieinfektion globalt redan är resistent mot antibiotikabehandling, och resistensen ökar för många kombinationer av bakterier och antibiotika.

Jakten på nya antibiotika fortsätter. Men minst lika viktig blir en annan strategi: att minska behovet av dem. WHO:s globala arbete mot antimikrobiell resistens lyfter därför fram infektionsprevention som en central del av lösningen – från hygien och vaccinationer till bättre sårvård och teknik som förhindrar att infektioner uppstår.

Göteborg har byggt en industriell tyngd

När det gäller att förebygga infektioner har Göteborgsregionen en ovanligt stark industriell bas.

• Mölnlycke Health Care har sitt säte i Göteborg och är en av världens större aktörer inom avancerad sårvård. Under 2027 delas bolaget i två. Verksamheten inom operationslösningar och handskar blir Mölnlycke Surgical, medan Mölnlycke renodlas kring sårvård och antiseptik.
• Getinge, också med globalt huvudkontor i Göteborg, arbetar från ett annat håll med ett brett sortiment produkter inom bland annat sterilisering, desinfektion och teknik för säkra operations- och vårdmiljöer. USA är Getinges största marknad. Essity har samtidigt en stark position inom bland annat sårvård, kompression och hygien, och viktig FoU-verksamhet i Göteborg.

Från turbekulosmedicin till nästa generation vaccin

Hur hittar man en resistent bakterie snabbare? Och hur ser man vart den är på väg att spridas? Det är några av frågorna för CARe, Centrum för antibiotikaresistensforskning i Göteborg. Här samlar Göteborgs universitet, Chalmers och Sahlgrenska forskning om bland annat diagnostik, smittspridning, nya behandlingar och biomaterial.

Här finns också en lång historisk linje. På Sahlgrenska upptäckte Jörgen Lehmann på 1940-talet PAS, det första verksamma läkemedlet mot tuberkulos. Några decennier senare utvecklade Jan Holmgrens forskargrupp vid Göteborgs universitet Dukoral, världens första effektiva orala koleravaccin.

Nu fortsätter samma vaccinforskning med DuoChol, ett nytt värmestabilt koleravaccin som utvecklas för att bli enklare och billigare att använda i länder där kolera fortfarande är ett stort hälsoproblem – uppåt fyra miljoner människor drabbas årligen. En första klinisk studie planeras till 2027.

7. Biokonvergens – när biologi möter ingenjörskonst

Gränsen mellan människa och teknik har blivit mindre tydlig. Organ kan hållas vid liv och behandlas utanför kroppen, implantat växa samman med skelettet och elektriska signaler användas för att påverka biologiska processer. När medicin, biologi och ingenjörskonst möts öppnas nya möjligheter att reparera och ersätta funktioner i människokroppen.

Medicinteknik är förstås inget nytt. Det nya är hur djupt tekniken börjar integreras med biologin. Material utformas för att samspela med kroppens vävnader, sensorer kan följa vad som händer inne i kroppen och elektriska signaler stimulera läkning. Samtidigt gör robotik, avancerad bildteknik och digitala modeller det möjligt att genomföra ingrepp med allt större precision.

OECD och många andra beskrivas denna trend som biokonvergens: när biologi och medicin växer samman med fysik, materialvetenskap, elektronik och ingenjörskonst. 

Organet får behandling före patienten

Göteborg har en internationellt stark position inom transplantation. Sahlgrenska Universitetssjukhuset är det enda sjukhuset i Norden som transplanterar alla typer av organ.

Här bedrevs också forskningen som ledde fram till världens första barn fött efter en livmodertransplantation 2014. Genombrottet förenade transplantationskirurgi och reproduktionsmedicin. 

Göteborgsbolaget XVIVO visar en annan sida av samma utveckling. Företaget utvecklar teknik för att bevara, utvärdera och behandla donerade organ utanför kroppen före transplantation.I stället för att enbart kyla ned ett donerat organ kan vätska cirkuleras genom det under kontrollerade former, så kallad perfusion. Läkare kan då hålla organet fungerande, bedöma dess kvalitet och i vissa fall förbättra dess tillstånd innan beslut fattas om transplantation. Företaget är en avknoppning från Vitrolife, ett världsledande Göteborgsföretag inom IVF och assisterad befruktning.

Det förändrar själva synen på det donerade organet. Från att framför allt vara något som snabbt måste transporteras från en människa till en annan blir det ett levande organ som kan övervakas och behandlas utanför kroppen. Tekniken bidrar också till att fler donerade organ kan användas.

Samma upptäckt – från tänder till nya kroppsdelar

Ett av Göteborgs mest betydelsefulla medicintekniska genombrott började med en oväntad upptäckt. Professor Per-Ingvar Brånemark upptäckte att levande ben kan växa samman med titan – osseointegration.

De första patienterna behandlades med tandimplantat på 1960-talet. Men upptäckten fick betydelse långt utanför tandvården.

1977 fick den första patienten i Göteborg ett benförankrat hörselimplantat. Tekniken utvecklades vidare tillsammans med forskare vid Chalmers och blev Baha, som leder ljud genom skallbenet direkt till innerörat. I dag har Cochlear sitt globala centrum för benledd hörsel i Göteborgsområdet, där både Baha och den nyare Osia-tekniken utvecklas.

Samma biologiska princip har förts vidare till extremitetsproteser. Göteborgsbolaget Integrum har utvecklat OPRA-systemet, där en arm- eller benprotes förankras direkt i skelettet. Över 1 000 patienter har behandlats med systemet, som också är det enda FDA-godkända benförankrade implantatsystemet i USA som utvecklats specifikt för personer med amputation.

Nu flyttas gränsen ytterligare. Elektroder kan kopplas till muskler och nerver så att användaren styr protesen med kroppens egna signaler och kan få sensorisk återkoppling tillbaka – alltså känsel. I USA testar forskare Integrums nya protes-system på patienter. Genom att operera in sensorer och koppla ihop nerver med muskler kan användaren styra protesen mer naturligt med tankekraft. 

På drygt ett halvt sekel har alltså samma biologiska princip tagit steget från tänder till hörsel och vidare till avancerade kroppsproteser och neurala gränssnitt.

Operationssalen – ett avancerat tekniskt system

Samma utveckling förändrar själva operationssalen. Sahlgrenska har tagit ett rejält kliv genom sitt Bild- och interventionscentrum,BOIC. 

Centret är ett av Europas största i sitt slag och genomför över 10 000 bildledda och minimalinvasiva behandlingar per år. Här möts operationssal och avancerad bildteknik. Läkarna kan använda bilder medan ingreppet pågår och samtidigt utveckla nya metoder tillsammans med forskare och ingenjörer.

Runt sjukhuset finns samtidigt företag som utvecklar nästa generations kirurgi. Surgical Science och Mentice har gjort Göteborg till en internationell miljö för medicinsk simulering.