7 starka trender inom mobilitet och transport 2025

1. Elfordon blir normen – inom de flesta transportslag

Hur går det med elektrifieringen av bilflottan? Var inbromsningen 2023 bara ett hack i kurvan?

Ja, i EU ökar andelen rena elbilar och hybridbilar sin andel av försäljningen med tio procentenheter under 2025 jämfört med året innan (januari-februari) – till 58 procent av totalmarknaden. Rena bensin- och dieselbilar minskar lika mycket. 

I Sverige står de laddbara (ren el och laddhybrid) för hela 56 procent av nybilsförsäljningen och mildhybrider för ytterligare 13 procent under starten på 2025 – trots sänkta bränslepriser. Norden fortsätter driva elektrifieringen hårdast i Europa. Men hårdast av alla driver Kina.

Personbilstillverkaren Volvo Cars har producerat sin sista dieselbil i Sverige, och siktar mot full elektrifiering. År 2030 ska minst 90 procent av de sålda bilarna vara laddbara, och helt eller delvis drivna av el. Fjolårets rekordförsäljning på drygt 760.000 bilar utgjordes till 48 procent av eldrivna bilar, varav hälften var laddhybrider och hälften ren el. Volvo Cars tog marknadsandelar i Europa och har förnyat sin satsning på laddhybrider, som kunderna fortsätter att efterfråga. Bolaget ägs av kinesiska Geely-koncernen som har stor del av sin FoU-verksamhet i Göteborg, även för elbilsvarumärkena Polestar och Zeekr, samt hybridmärket Lynk&Co. 

Trenden gäller inte bara personbilar, utan är stark inom alla transportslag, om än på olika vis, och i olika takt. 

Volvokoncernen, världens största tillverkare av tunga lastbilar, hade i slutet av 2024 levererat nästan 9000 helt eldrivna lastbilar. I det segmentet har man 70 procents marknadsandel i Europa. Bolaget har åtta batterielektriska modeller i sin portfölj. Nya generationens ellastbil, som lanseras under 2025, får 60 mils räckvidd på en laddning. 

Batterier kan driva de flesta tunga fordon, medan fjärrtransporter också kommer att kräva bränsleceller, enligt Volvo, som även ser att förbränningsmotorn kommer att fortsätta ha en roll inom tunga fordon, driven på förnybara bränslen. Volvo ser stor potential även inom bussar, anläggningsmaskiner och marin drift. 

Över 6000 fordon och maskiner som AB Volvo levererades under 2024, drygt 2 procent av totalleveransen, drevs av batterier. Den svenska konkurrenten Scania, del av Traton-gruppen, sålde under 2024 cirka 6 500 fordon som var antingen eldrivna eller utnyttjade alternativa bränslen.

I luften är regionalt flyg lämpligast att elektrifiera. Det hyllade scaleup-företaget Heart Aerospace från Göteborg har rest drygt 1,5 miljarder SEK för att utveckla ett hybrid-elektrisk plan för 30 passagerare. Fasta order finns från USA på 250 plan, och preliminära beställningar på ännu fler jorden över. Den fullskaliga prototypen X1 presenterades 2024, och ska premiärflygas i USA under 2025.

Kortare resor över vatten börjar nu trafikeras av elfärjor, men längre havstransporter är svåra att elektrifiera. Stena Line planerade att beställa en batteridriven passagerarfärja som skulle trafikera Göteborg-Fredrikshamn senast 2030, men har nu skjutit upp projektet. Parallellt utvecklar man koncept för hybridfärjor som kombinerar batterier, innovativa segel och förnybara bränslen. Mängden elcyklar växer däremot stadigt i Europa, och årsvolymen sålda ligger nu på drygt 5 miljoner. I Tyskland och Holland säljs fler elcyklar än vanliga. En ledande nordisk leverantör är Ecoride som tillverkar sina på Hisingen.

I Göteborg utvecklas alltså en ansenlig mängd elfordon. Under 2024 påbörjades försäljning av flera bilmodeller som har konstruerats för eldrift från grunden. För att testa och forska kring den nya tekniken utnyttjar branschen Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, ägt av Research Institutes of Sweden, Rise, och Chalmers. 

Totalt sysselsätter fordon och mobilitetsektorn 51 000 anställda i regionen. Personal vidareutbildas för att möta den kompetensomställning som sker, men rekryteringsbehovet är stort. Volvo-koncernen och Volvo Cars är Sverige två största privata arbetsgivare.

2. Väldesignad, uppkopplad förarupplevelse allt viktigare

Att röra sig ska vara lätt, tryggt och bekvämt. Människor ställer allt högre krav på upplevelsen i bil eller under annan förflyttning, i takt med att möjligheterna växer med ny teknik och nya tjänster. 

Förmågan att skapa, eller bidra till, dessa upplevelser blir allt viktigare – och uppkoppling en hygienfaktor. Det gäller både konkurrensen mellan leverantörer, och mellan transportslag. God design, autonom säkerhet, bästa mjukvaran och smart använd AI är några nycklar för att lyckas i bilvärlden. Förare styr till exempel alltmer med sin röst.

Erfarna fordonsutvecklare som Volvo-bolagen har djupt designkunnande, men det gäller även Polestar och Zeekr som designas i Göteborg. Alla betraktas som premiumvarumärken. Samtidigt handlar god design idag lika mycket om hög förmåga inom apputveckling, interaktionsdesign och UX. Mjukvaran som servar bilen betraktas av många som det viktigaste konkurrensmedlet framåt, och Volvo Cars bygger stora egna software centers. Volvo (och Polestar) har valt att använda Googles Android Auto som digital plattform, som anpassas av numera helägda HaleyTek. Tesla använder sin egen plattform, där inga tredjepartsappar tillåts.

Tack vare telekomgiganten Ericsson och operatören Telia har Sverige varit pionjärer inom 5G och telematik. Just därför ligger svensk fordonsindustrin i bräschen inom avancerad och trygg uppkoppling av bilar. I princip alla nya elbilar är idag uppkopplade.

Det gör dagens bilar alltmer till datorer på hjul. Volvo Cars är en av få biltillverkare som har gått över till en central dator i bilen, vilket skapar enorma möjligheter framåt. Over-the-air-uppdateringar av mjukvara ger bilarna rätt prestanda på distans. Tack vare uppkoppling baseras navigationshjälpen på läget i realtid och ger bästa AI-beräknade rutt och hastighet i varje ögonblick. Allsköns molntjänster skapar extra nytta för användarna, som förväntar sig en sömlös övergång mellan smarta telefoner och bil.

Utvecklingen har lett till att globala storbolag som Nvidia och Luminar har etablerat sig i Göteborg. Nya göteborgsleverantörer av mobilitetstjänster har också växt sig stora. WirelessCar byggde tidigt upp systemet Volvo on Call. Idag förbättrar man bilen som arbets- och vardagsrum även för Polestar, men också de flesta Volkswagen-ägda varumärkena och exempelvis Mercedes, Subaru och Nissan. WireLessCar servar numera över 15 miljoner uppkopplade bilar världen över. Smart Eye llevererar AI-baserade verktyg för att övervaka hur föraren mår genom att läsa av huvud- och ögonrörelser. Företagets system finns i över 80 modeller i produktion, en siffra man tror kommer att dubbleras under 2025. Volvo Cars har över 2,5 miljoner uppkopplade bilar i fält.

Uppkoppling av kommersiella fordon är minst lika värdefull och användbar, särskilt som fordonen i regel ägs av aktör med ansvar för hela flottor. Volvokoncernen har en installerad flotta på 3 miljoner fordon och anläggningsmaskiner, varav merparten är uppkopplade. Målet med den digitala transformationen inom tung trafik är att öka kundernas säkerhet, komfort och effektivitet. 

3. Avancerad tech gör trafiken allt säkrare

När kommer helt självkörande fordon i vanlig trafik? Svaret har länge varit ”om några år”. En förklaring är att steget från att någon annan än föraren ansvarar för säkerheten är enormt. Det steget är extremt komplext att ta. Men blir man kvitt den mänskliga faktorn hägrar nollvisionen: noll döda i trafiken.

Här bettar olika tillverkare, startups och myndigheter olika. Filosofier skiftar faktiskt också mellan kontinenter. Tecken tyder på att Europa kommer att kräva oerhört robusta centraliserade säkerhetssystem, och att funktioner som idag byggs in i fordon delvis, eller på sikt, kommer att flyttas till molnet. Euro-NCAP spås framöver kräva uppkopplad säkerhet för att klassa fordon som säkra.

Det är ett skäl till att fordonstillverkare hårdsatsar på att samla in data från hela flottan i centrala datahubbar. Data från fordonens sensorer spelas in och kan användas i koncernens nya stora testcenter för mjukvara, där man kan spela upp trafik och simulera olika situationer. Lägg till väderinformation, GPS-signaler, bilder och annan satellitdata, och data från vägar och annan infrastruktur – IoT plus AI. Då börjar man inse komplexiteten, men att det också ska gå att skapa säkerhetssystem som faktiskt kan leverera en nollvision. Fordon som inte kan krocka. Carmenta Automotive och Nira Dynamics är exempel på leverantörer inom detta område.

Men här och nu är det avancerad förarassistans som gäller för säker trafik – autonom körning på nivå 2. Lagstöd är på gång för branschen ska kunna kliva upp till nivå 3. Det innebär att bilen klarar de flesta trafiksituationer själv – anpassa hastighet, bromsa, byta fil, svänga och parkera – men att föraren fortsatt har ansvaret, och när som helst kan ta över.

Självparkerande fordon är i princip redan här. I låga hastigheter är säkerhetsutmaningen inte så stor. Mölndalsföretaget CPac Systems har utvecklat liknande system för automatisk tilläggning av båtar i samarbete med Volvo Penta. 

Geelybolaget Zeekr i Göteborg ligger också i framkant. Man har utvecklat konceptet Zeekr M-vision, som demonstrerar hur autonom, delad mobilitet kan se ut om några år. En och samma eldrivna plattform kan bli basen i en robottaxi, i självkörande logistikfordon och många andra slags fordon.

4. Mobilitet efterfrågas alltmer som tjänst

Prenumererade tjänster vinner mark inom alla transportslag. Människor slipper investera i egna fordon. Städernas stora flottor av elskotrar och cyklar för uthyrning är det tydligaste exemplet. 

Bilpooler och delningstjänster är ett annat dynamiskt område som ökar i betydelse, även om Volvo on Demand och Aimo Share lades ner 2024. Norska Hyre och Toyota-backade Kintoshare ökar i stället i Sverige. I Europa använde sig 19 miljoner människor av en bilpool under 2024, och mängden ökar stadigt varje år, enligt Statista. 

Här blir de digitala apparna den centrala upplevelsen, och vilken nytta plattformarna erbjuder. Mobilitetstjänsterna driver på digitaliseringen, och eldrift passar in som hand i handske. Vissa bedömer att on-demand-prenumerationer av bilar kommer att växa på bekostnad av leasing framöver. Lynk & Co är ett växande bilmärke som är utvecklat i Göteborg, och främst byggt kring bildelning.  

Multimobilitet är en annan stark trend, tjänster som erbjuder kombinationer av olika transportslag. Kallas också för intermodulär mobilitet. Poängen är en app där man bokar och betalar för alla transporter, oavsett om man förflyttar sig individuellt eller kollektivt. Trenden drivs av stora järnvägsoperatörer som Iryo, Renfe och SNCF, men också av techbolag som Uber, Lyko, tyska Freenow och holländska Gaiyo. Med politiskt tryck kan den här typen av affärsmodeller ha potential tränga undan privatägda bilar.

Inom tunga fordon handlar tjänsteutvecklingen mycket om ökad transporteffektivitet och sänkta utsläpp, men också service, försäkring och finansiering. Även här är elektrifieringen en gamechanger, ihop med stora datacenter, AI och digitala plattformar som möjliggör nya energitjänster och nya digitala och autonoma lösningar. 

Volvokoncernens serviceförsäljning stod för en fjärdedel av omsättningen, eller 130 miljarder SEK under 2024. Man räknar med att kunna öka intäkterna med mer än 50 procent över produkternas livscykel med elektriska fordon. Med autonom drift av fordon skapas förutsättningar för att fordonens utförda arbete helt kan integreras i en tjänstelösning.

Logistikinnovatören Einride erbjuder system för att sänka både transportkostnader och koldioxidutsläpp med helt eldrivna godstransporter, och har stora transportbeställare som kunder. Boeing-ägda Jeppesens ruttplaneringssystem för flyget är också skapat i Göteborg.

Prognoser siar om att delade tjänster och ökad online-handel kan leda till färre privatbilar i urbana miljöer, och samtidigt tillväxt inom fordon för lätta och tunga transporter av gods.

5. Progressiv industri och samhälle driver på för ökad hållbarhet

Klimatförändringarna har under senare år skapat ett oerhört starkt tryck på fordonstillverkare och logistikföretag att ställa om, både från politiker och kunder. EU:s klimatpaket Fit for 55 gör förändringstrycket särskilt starkt i Europa. Den politiska svängningen i USA under Trump, och ökade konkurrens från Kina, har dock lett till anpassningar av EU:s politik för att inte äventyra den europeiska konkurrenskraften. Vissa tidtabeller och principer är under omprövning.

Göteborgsföretagen betraktar dock läget som en konkurrensmöjlighet. Här investeras enorma medel i forskning och utveckling, i teknikbaserade startupföretag och nya produktions- och energiförsörjningsanläggningar. 

I ett dynamiskt politiskt landskap kan man beskriva det som att progressiva industriaktörer, länder och partier, driver på för att upprätthålla tempot i omställningen. Inte minst svensk lastbilsindustri, som vill se de fossilfria fordonsvolymerna växa. Andra krafter håller emot.

Utsläppsfria fordon och laddningsinfrastruktur är bara steg ett. Volvo-koncernerna är exempel på bolag som säkrar fossilfri elförsörjning av sina stora fabriker. För att kunna erbjuda produkter som är koldioxidneutrala över hela livscykeln behöver fordonsföretag arbeta längs hela leveranskedjan. För att dels hitta lämpliga leverantörer, dels designa fordon mer hållbart från grunden. 

Jämfört med 2018 hoppas Volvo Cars nå sänkta utsläpp per bil med 30-35 procent under 2025. 
Elbilsföretaget Polestar startades med hållbarhet invävt i sin affärsmodell. År 2024 hade man lyckats sänka koldioxidavtrycket per såld bil med 25 procent jämfört med fyra år tidigare. Polestar satsar stort för att ta fram en helt koldioxidneutral bil till 2030. 

I grunden handlar det om tusentals produkter i varje fordon – material, elektronik och processer längs hela värdekedjan som på sikt behöver vara koldioxidneutrala. Satsningarna på grönt stål i norra Sverige är viktiga för fordonsindustrin. Men utmaningarna är enorma, inte minst på elektroniksidan.

Batteridrivna fordon innebär också nya affärsmöjligheter, tack vare att flottor av elfordon har blivit intressanta som energilager. Med hjälp av Vehicle-to-grid-teknik, V2G, kan stillastående fordons batterier bidra till ökad kapacitet och flexibilitet i de lokala elnäten. Det kan ge upphov till helt nya intäktsströmmar. Därför är både Volvo Cars och Polestar engagerade i flera skarpa projekt med nya bilmodeller.

Kunder ställer ofta krav på gröna transporter. 

Vid e-handel väljer man numera själv vem som ska frakta och slutleverera varorna, alltså ansvara för last-mile-delivery. Här konkurrerar logistikföretagen med högprofilerade startups som satsar på smarta appar med täta uppdateringar, spännande mikrofordon och ofta nollutsläpp. I Göteborg levererar Velove och Pling transport helt med hjälp av lastcyklar drivna av muskler och el. Gordon samordnar flöden av kylda leveranser.

6. Städer som Göteborg har nyckelroll – värnar ytor och miljö

Både utsläppen och trafikproblemen är som störst i våra stora städer. Men i urbana miljöer kan förändrade sätt att resa och transportera gods också få stor effekt på klimat och buller: Att frigöra ytor från tung trafik skapar bättre stadsmiljö och höjd livskvalitet för befolkning och besökare. 

EU har insett att storstäderna har en nyckelroll i den digitala och gröna omställningen och sätter dem i centrum av flera stora initiativ. Inom EU och Storbritannien finns cirka 300 städer med över 250 000 invånare, varav 22 räknas som miljonstäder. Många begränsar nu biltrafiken rejält genom förbudszoner – som Rom, Paris och flera spanska städer – eller trängselskatter som i Stockholm, Göteborg, London och Milano. Köpenhamn har förbjudit fossilbilar i centrum. Andra subventionerar kollektivtrafiken.

Nya lösningar testas redan i spännande pilotprojekt över hela Europa. Ofta leder de inte till bestående resultat. Brist på affärsmodeller och förutsättningar som skapar hållbar business för små pionjärer är vanligt. Smart, innovativ samverkan med näringslivet som tar sikte även på ekonomisk hållbarhet är nyckeln till bestående förändring, visar analyser. 

Tack vare bevisad god erfarenhet av privat-offentlig samverkan har Göteborg valts ut av EU att agera mentor även för andra europeiska städer i initiativet Intelligent Cities Challenge. Stadn är känd för sina spårvagnar, men Västtrafik har också Nordens största flotta av elbussar, bland annat tack vare god samverkan genom samarbetsprojektet ElectriCity.

Effektiv kollektivtrafik och elektrifiering är nödvändig. Men det räcker inte, har Göteborgs Stad konstaterat. Mängden körda mil med motorfordon behöver minska med ungefär 25 procent i centrala Göteborg till 2030, samtidigt som staden växer. 

Därför görs stora satsningar att för att underlätta för, och öka, cyklandet och annan mikromobilitet såväl privat som professionellt. En spännande utveckling i Göteborg är etableringen av citynära hubbar för mikrologistik och tjänster. Gothenburg Green City Zone är ett annat stort lokalt initiativ med målet att skapa ett hållbart transportsystem i staden till 2030. Initiativet ska gynna snabb uppskalning av nya lösningar även i andra städer.

Laddstationer för fritidsbåtar

Längs Västkusten och upp i Norge byggs även laddstationer för fritidsbåtar, pådrivet av ett EU-projekt som Göteborg Stad har initierat, Go:LEIF. En snabbladdare för båtar invigdes nyligen på Björkö. I sommar hålls en flytande elbåtsmässa i centrala Göteborg.

7. Dramatisk konkurrens och världspolitik alltmer avgörande

Hållbar mobilitet måste bli loket i klimatomställningen, och är på väg att bli det. Men resan dit har blivit dramatisk och på sistone kantats av havererade projekt, inte minst i Europa, där Northvolts konkurs är den största. Samtidigt vinner nya typer av fordon, och ny typ av mobilitet, terräng på de fossildrivna fordonens bekostnad.

Kinesiska fordonstillverkare investerar just nu stora summor för att öka sin försäljning rejält i Europa. Ett skäl är kinesisk överkapacitet på batterier, vilket har lett till global prispress. Kina har passerat Japan i export av bilar, och kinesiska BYD gick i fjol om Tesla som världens största leverantör av elbilar. Men även indiska tillverkare börjar växla upp mot ökad andel export, men främst till länder utanför Europa. 

Inom ett par-tre år förväntas man inte längre behöva betala extra för batteridrift. Långsiktigt bedöms eldrivna fordon blir billigare att producera, tack vare färre komponenter, megacasting-teknik och smart plattformstänk. Samtidigt kommer mer hållbara material driva upp kostnaderna, liksom all avancerad teknik som byggs in fordon, och system runt dem. Det banar väg för billigare, enklare bilar parallellt med mer avancerade system, som hela flottor utnyttjar.

Tullkrig av historisk dimension

Europa har länge dominerat den globala fordonsmarknaden, och i synnerhet premiumsegmentet. Men i skiftet till eldrift blir de europeiska tillverkarna utmanade på djupet. Parallellt driver geopolitiska spänningar, störningar i leveranskedjor och hot om tullar på en trend mot alltmer regionaliserad produktion. Företagen försöker bygga sina fordon närmare kunderna. Ovanpå det har USA initierat ett tullkrig av historiska dimensioner som fordonsindustrin har hamnat mitt i. EU förhandlar vidare om tullar på kinesiska bilar. 

Var detta slutar vet vi inte. Till Europas fördel talar höga krav på kundtillfredsställelse, skalfördelar, hållbarhet över livscykeln, och kapital – men konkurrensmedlen skiftar delvis karaktär. Inom insatsvaror och produktion av batterier ligger Europa långt efter Asien, och framför allt Kina. Inom mjukvara, AI och annan typ av tech utmanas Europa rejält av både USA och Kina. I det ljuset är Volvo Groups och Daimler Truck IT-satsning i Göteborg en spännande och efterlängtad europeisk nyhet.

Fordonsindustrin – sju procent av alla jobb i EU

I dag arbetar 14 miljoner européer inom fordonsindustrin, motsvarande 7 procent av alla jobb inom EU. Konsolidering och allianser blir viktiga för att dela stora utvecklingskostnader, liksom fortsatt lönsamhet från fordon drivna av förbränningsmotorer. Vissa spelare kommer att bli vinnare, andra förlorare. 
 

Vill du vara en del av Göteborgs mobilitets-sektor?

Vill du etablera eller expandera verksamhet eller testa din innovation i Göteborgsregionen? Då hjälper vi dig gärna. 

Kontakta oss

Kontakta oss

Business Region Göteborg arbetar tillsammans med alla typer av intressenter för att främja innovation, konkurrenskraft och inflöde av företag, investeringar och talanger till regionen. Har du en fråga kring mobilitet och transport? Kontakta oss.