Sju life science-trender

1. Förstklassiga miljöer skapas – för att realisera stora idéer

Ofta föds nya idéer i det oväntade mötet. Rätt omhändertagna kan dessa idéer leda till innovationer av stor betydelse för vård och livskvalitet. Utmaningen inom life science ligger i att skapa just dessa fruktbara möten.

För att realisera de värden som digitaliseringen och den snabba teknikutvecklingen möjliggör behöver specialister kunna möta andra typer av specialister. Discipliner behöver korsbefrukta varandra, även från olika industrisektorer. Just därför läggs så mycket energi just nu – världen över – på att skapa toppmiljöer för öppen innovation, där fruktbara möten ska kunna ske. Mellan olika slags spetskompetens.

I Göteborgsområdet sker detta i och runt både AstraZenecas forsknings- och utvecklingsanläggning och Sahlgrenska Universitetssjukhuset exempelvis – två nyckelspelare inom europeisk life science.

Läkemedelsgiganten AstraZeneca har 3000 anställda vid sitt globala R&D-centrum i Göteborg, som är ett av koncernens totalt sex. Runt sig har AstraZeneca skapat GoCo Health Innovation City, en hel stadsdel i Mölndal fylld av innovativa aktörer, som växer i rask takt.  Innanför de egna grindarna finns AstraZeneca BioVentureHub där små privata och akademiska team arbetar deltar i öppen innovation. De drar nytta av storföretagets alla resurser, utan att kontrolleras av AstraZeneca.

Små utvecklingsbolag som växer ur BioVentureHub tenderar att stanna kvar i GoCo-området för att dra fortsatt nytta av miljön. Konceptet fungerar bevisligen. Miljön attraherar även internationella företag, investeringar och spetskompetens.

Amerikanska medicinteknikjätten Thermo Fisher Scientific öppnar nu ett bioanalytiskt laboratorium på GoCo och inleder ett nära samarbete med AstraZeneca. Thermo Fishers satsningar i Göteborg skapar förutsättningar för vetenskapligt samskapande på en helt ny nivå, i hela Europa.

Sahlgrenska Life är en utveckling av miljöerna på och runt Sahlgrenska Universitetssjukhuset av ungefär samma skäl. Samspelet mellan forskning, vård, samhälle och näringslivet ska öka. Just nu byggs en helt ny akutmottagning som ett första steg. Både sjukhuset och Göteborgs Universitet förtätar sitt samarbete med AstraZeneca på en rad olika sätt, vilket skapar en brygga mellan Medicinarberget och GoCo i Göteborg.

2. Allt viktigare att kontrollera sår och infektioner

Bakterier som är resistenta mot penicillin och annan antibiotika är ett växande problem, som just nu beräknas kosta 79 000 personer livet varje år i OECD-länderna. Den vassaste antibiotikan biter allt sämre på svårbehandlade infektioner som lunginflammation och infekterat blod.

Oron för nya virus, farliga för människan, växer också. Vill det sig illa kan samhället vara helt beroende av förmågan att hantera och kontrollera infektioner. Det blev smärtsamt tydligt under covid-pandemin.

Att förebygga infektioner är också extremt viktigt i vården av patienter med svåra sår eller nedsatt immunförsvar. Lägg därtill det ständiga hotet av sjukhusrelaterade infektioner och det är lätt att förstå varför infektionskontroll är ett allt mer prioriterat område. Bra kontroll betyder att vårdtider kan kortas, sjukdomar undvikas och kostnader sparas.

I Göteborgsregionen finns över 60 företag som tillsammans täcker hela området infektionskontroll, inklusive stora globala aktörer. Här finns framstående forskning inom både akademin och industrin, exempelvis på grafen som bakteriedödande material.

Samarbetena är många inom områden som sårvård och antibiotikaresistens. Utvecklingsbolagen Inicure och 1928 Diagnostics fokuserar på just antibiotikaproblematiken.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en specialistgrupp som jobbar med vårdrelaterade infektioner, till exempel på hjärtopererade barn, och var också först att upptäcka ett läkemedel mot tuberkulos och blodpropp. Världens första effektiva drickbara koleravaccin, Dukoral, togs fram vid Göteborgs Universitet. Här ges en nordisk masterutbildning i infektionskontroll. Storföretaget Getinge har många kompletta lösningar för sterilisering, i flera fall världsledande. 

Några av de mest spännande framstegen sker i mötet mellan infektionskontroll och materialvetenskap. Startupföretaget Amferia har tagit fram en antimikrobiell hydrogel som binder och dödar antibiotikaresistenta bakterier. 

3. Obotliga sjukdomar snart möjliga att bota med avancerade terapier

Föreställ dig en framtid där det är möjligt att bota Parkinsons sjukdom, diabetes, cancer eller blindhet. Tänk om organ, vävnader och funktioner som idag är helt eller delvis omöjliga att reparera plötsligt går att återskapa. Tanken svindlar, men med regenerativ medicin och avancerade terapiläkemedel (Advanced Therapy Medicinal Products, ATMP) kan vi stå inför ett paradigmskifte i sjukvården med helt nya möjligheter och metoder att behandla nästan alla typer av sjukdomar.

Regenerativ medicin handlar om att reparera, ersätta eller återskapa mänskliga celler, vävnader eller organ. Det bygger på avancerad kunskap inom stamcellsterapi och molekylärbiologi.

Det närbesläktade området ATMP täcker läkemedel baserade på gener, celler och vävnader. Dessa nya biologiska mediciner har potential att revolutionera vården med personanpassade behandlingar för sjukdomar som exempelvis cancer, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar – och till och med sällsynta genetiska sjukdomar som tidigare inte har kunnat botas. Detta är ett mycket lovande område inom precisionsmedicin, anpassad efter varje individ.

Göteborgsregionen har många styrkor inom avancerade terapier, inte minst genom aktörer på BioVentureHub, den samverkan som sker där och inom CCRM Nordic. Affärsmässigt är potentialen stor inom tillverkning och uppskalning, men det krävs affärsmodeller som gör att kostnaden för dessa dyra behandlingar kan hanteras.

Redan idag utförs avancerade terapier mot flera typer av sjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset, både med godkända läkemedel och i kliniska prövningar. Sjukhuset är ensamma i Norden med att använda ATMP i behandling av barn, bland annat för cancer. Sahlgrenska ATMP-centrum samlar den kliniska forskning som pågår inom avancerade terapier.

En rad nischade startupbolag inom hela spektret av möjligheter gör utvecklingen än mer spännande, bland annat Cellink, Fluicell och Elicera therapeutics. Göteborgs Universitets holdingbolag GU Ventures investerar i en lång räcka läkemedelsutvecklande bolag, tillsammans med andra investerare. Ribocure är ett bioteknikföretag i klinisk fas som utvecklar banbrytande RNA-terapier. 

4. Effektivare sjukvård och bättre beslut med digitalisering och AI

Mycket har hänt sedan läkekonstens barndom, men en stor del av dagens sjukvård bygger fortfarande på mänskliga antaganden och bedömningar. Det blir ofta rätt, men inte alltid. Så länge den mänskliga faktorn är inblandad finns risken att patienter feldiagnostiseras, felbehandlas eller behandlas för sent.

Här kan digitalisering och AI göra stor nytta. Digitalisering i sjukvården har pågått länge, men potentialen är långt ifrån fullt utnyttjad när det gäller exempelvis hanteringen av patientdata. Effektiva digitala system gör det lättare att använda, uppdatera och dela patientinformation mellan olika vårdgivare, vilket minskar risken för misstag och förbättrar behandlingsresultaten vid till exempel cancer eller stroke. Det är något som EU försöker underlätta genom att peka ut en stabil riktning vad gäller etik kring hälsodata och AI.

Med AI som hjärnan i beslutsstödsystem får läkare och annan vårdpersonal helt nya möjligheter att fatta välgrundade beslut. AI-algoritmer kan bland annat användas för att förutse risker genom att se mönster i patientens journal. På Sahlgrenska försöker man exempelvis förutse risker för patienter med hjärtsvikt och har även lyckats minska antalet fallolyckor inom sjukvården, med hjälp av AI.

Bäst blir resultatet om man riggar systemen och vården utifrån patienterna (se nästa trend). Därför satsar Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen hårt på att arbeta mer med individen i fokus. Göteborgs Universitet är också värd för landets centrum för personcentrerad vård. Offentligt driven samverkan som Innovationsplattformen och Gothia Forum arbetar parallellt för att underlätta test och validering av innovationer inom sjukvården. Detta gynnar även de mogna bolag som ofta står för innovationen inom e-hälsa.

Många privata vårdgivare i Göteborg, som Capio och Carlanderska, har drivit sin digitalisering långt på ett framgångsrikt sätt. Inom äldreomsorg är Norlandia en nytänkande och ledande aktör, med verksamhet på GoCo. 

5. Bättre vård och livskvalitet med egenmonitorering och telemedecin

Att slippa vara inlagd på sjukhus, eller att slippa besöka vårdcentral eller sjukhus för löpande kontroller har många fördelar. Patientens livskvalitet blir bättre, risken för infektioner minskar, tid och resurser sparas i sjukvården. I takt med utvecklingen av medicinsk IoT – Internet of medical things, eller telemedicin – är det här på väg att bli verklighet.

Genom Sahlgrenska hemma har sjukhuset tagit ett viktigt kliv in i människors vardagsmiljö. Potentialen är stor och möjligheterna många: 

• Färre sjukhusbesök för patienter med kroniska sjukdomar.
• Patientdata som samlas in löpande ger bättre underlag för medicinska beslut.
• Bättre tillgänglighet till vården, inte minst i avlägsna områden.
• Möjlighet till tidig upptäckt av hälsoproblem, och finjusterad behandling.
• Effektivare användning av vårdens resurser och större möjlighet att erbjuda individanpassad vård.

Just inom medicinsk IoT och AI finns flera riktigt intressanta tillväxtbolag i Göteborg, som är sprungna ur regionens vassa ekosystem inom life science.  De erbjuder produkter som användare och patienter kan ha stor nytta av.

• Sleep Cycle är ett snabbväxande bolag som erbjuder en app som dagligen övervakar sömn hos miljoner användare i 150 länder. Appen hjälper användarna att förstå sina sömnvanor och förbättra sin sömn, och kan väcka användaren i rätt sömnfas. Bolagets statistik bidrar till forskning och rapportering om sömn över hela världen.
• Evinova har system för egenmonitorering för patienter som deltar i kliniska prövningar
• Cuviva (bilden ovan) erbjuder en digital plattform för vård av multisjuka och sköra äldre. Patienten får en lätthanterad hårdvara i hemmet som en sjuksköterska kan installera och förklara. Med lösningen på plats kan vårdpersonal och familj kommunicera, och få gemensam koll på provtagning, monitorering och hälsoplanering. I Mölndal mäter exempelvis patienter själva sitt blodsocker, blodtryck, puls och vikt och har kontinuerlig kontakt med hemsjukvården digitalt.
• Genom att kort filma en människas öga kan bolaget Sightic Analytics upptäcka om en person använder droger, alkohol eller mediciner som försämrar den kognitiva förmågan. Sightics programvara kan användas i förarmiljö eller andra sammanhang där traditionella drogtester – saliv, urin och blodprov – inte kan användas.
• Detectivio har utvecklat teknologi för att skanna ett ansikte på en meters avstånd och därigenom uppfatta vitala tecken av värde för akutmottagningar, telemedicin och hemtjänsten. Kan också göra nytta i fordon, på kontor eller på evenemang.
• Albus Health övervakar andning, hosta och andra markörer under natten hos personer som deltar i kliniska prövningar. 

6. Enorma möjligheter med medicinsk bildteknik och simulering

Den senaste tidens stora framsteg inom medicinsk bildteknik ger helt nya fördelar och möjligheter för både patienter och vårdgivare. Med AI och maskininlärning får forskare och läkare hjälp att tolka medicinska bilder, och kan lättare att upptäcka detaljer och avvikelser som är svåra för det mänskliga ögat att se. Ökad upplösning och detaljrikedom gör hela tiden diagnoserna mer precisa.

På Sahlgrenska i Göteborg finns sedan några år den internationella toppmiljön Bild- och interventionscentrum (bilden ovan), där senaste bildtekniken används för både diagnosticering och ingrepp. Många nya användningsområden utforskas.

Här genomförs avancerade ingrepp med hjälp av titthålskirurgi, små verktyg och robotar mot till exempel tumörer i hjärnan, bevakad genom avancerad magnetröntgen. Man stoppar akuta blödningar, lagar brutna ryggar, byter hjärtklaffar, tar ut proppar ur hjärnan, vidgar förkalkade kärl och mycket mer. Oftast genom minimalinvasiva ingrepp genom små portaler i huden. 

Här utbildas också kardiologer, onkologer, kirurger och andra specialister i nya tekniskt avancerade metoder, både live, via skärm och i helt simulerad miljö. 

• Göteborgbolaget Mentice har över 100 anställda och levererar sådan simuleringsutrustning för utbildning av hjärtkirurger, både mjuk- och hårdvara, till tio länder.
• Surgical Science är ett ännu större bolag som specialiserar sig på utbildning av ST-läkare i simulerad miljö innan de ger sig på skarpa operationer. Mjukvara från båda bolagen bäddas in av andra globala medtechbolag, i deras produkter.
• Ortoma är ett tredje bolag som AI-stödjer ortopedisk kirurgi med hjälp av en onlineplattform.

Även i kliniska prövningar kan man ha stor nytta av avancerad bildteknik. Antaros Medical använder den för att studera sjukdomars biologi och hur läkemedel interagerar med kroppen, som tidiga beslutsunderlag i utvecklingen av olika typer av läkemedel.

Medicinteknikföretaget Profundus utvecklar ett kamera- och mjukvarusystem som kan läsa av näthinnan i ögat, och förhoppningsvis bidra för att ställa tidiga diagnoser av ögonsjukdomar.

7. Avancerade implantat och 3D-printade vävnader

Brist på mänskliga organ är ett stort globalt problem. Göteborg bidrar på många sätt för att öka tillgången på mänskliga organ och vävnader. Högteknologiska företaget Xvivo Perfusion håller till exempel liv i donerade vitala organ som lungor, hjärta och lever fram till transplantation, och är världsledande på att återhämta lungor genom varm perfusion.

Men tänk att slippa vänta på att ett passande organ ska bli tillgängligt för donation. Tänk om det gick att skapa en artificiell lever, eller kanske till och med ett hjärta, som är en kopia på det ursprungliga organet, och som passar kroppen perfekt. Det vore en otrolig vinst för patienter som är i behov av organ. Fler liv skulle kunna räddas, och komplikationerna skulle bli färre.

Verigraft utvecklar produkter inom regenerativ medicin baserade återanvända blodkärl, och annan donerad mänsklig vävnad. I en klinisk studie testas nu hur patienter med kronisk vensjukdom mår när de har fått biotechbolagets individuellt anpassade blodkärl implanterade.

Det låter som science fiction men faktum är att 3D-printade organ kan bli verklighet inom en överskådlig framtid. Forskning och utveckling pågår världen över, inte minst i Göteborg där Bico-ägda Cellink har fått internationell uppmärksamhet för sin utveckling av bioprintrar och biobläck åt världens forskningsmiljöer.

3D-tekniken kan också komma att fylla en viktig funktion när det gäller implantat och proteser som kan ersätta utslitna eller förstörda delar i kroppen. Plastikkirurger på Sahlgrenska har inlett försök med att sätta in de första 3D-printade implantaten på människa – inledningsvis i överarmens underhudsfett, som första steg.

Ytterligare ett område är läkemedelsproduktion, där 3D-teknik kan användas för att ta fram mediciner med personanpassade doseringar eller unika kombinationer av aktiva substanser. 

Just inom implantat har Göteborg har en lång och stark tradition, alltsedan Per-Ingvar Brånemark på 60-talet upptäckte att titan växer ihop med skelettet. Fenomenet kallas för osseointegration, och gav upphov till Nobel Biocare.

Idag är Dentsply Sirona ledande inom tandimplantat, men tekniken är central i alla typer av benförankrade implantat. Cochlear är världsledande inom implanterbara hörsellösningar. Båda företagen har utveckling och viktig närvaro i Göteborg. Tillväxtbolaget Promimic utvecklar smart ytbehandling för benförankrade implantat.

Ett annat bolag, Intelligent implants, utvecklar implantat med inbyggd elektronik som stimulerar, kontrollerar och mäter bentillväxten, primärt i ländryggen.

Kontakta oss

Business Region Göteborg arbetar tillsammans med alla typer av intressenter för att främja innovation, konkurrenskraft och inflöde av företag, investeringar och talanger till regionen. Har du en fråga kring life science? Kontakta oss.