Article image
”Innovationer uppstår inte per automatik bara för att man satsar på forskningen”

”Innovationer uppstår inte per automatik bara för att man satsar på forskningen”

- Att forskning och innovation är olika verksamheter har hittills inte satt sin fulla prägel i svensk politik och i regeringens styrning av universitet och högskolor. Man har lite grann tagit för givet att det blir innovation bara för att man satsar på forskning.

Det menar Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande på Chalmers, enda svensk i Europeiska Innovationsrådet och en initiativtagarna tillsammans med RISE, Göteborgs Universitet och Business Region Göteborg till den strategiska satsningen på innovation kallad Testbädd Göteborg.

Main content

- Jag brukar säga att min uppgift som vicerektor för nyttiggörande är att tillse att våra forskningsresultat inte ”ligger och samlar damm” utan kommer ut och gör nytta,  det vill säga stärker industrins konkurrenskraft och bidrar till samhällsutmaningar, säger Fredrik. Vår forskning kommer förstås ut i samhället till via vår utbildning och studenterna, men det görs också via vårt innovationsekosystem.

Som aktör i tre privata forskningsinstitut, tre Science Parks (Lindholmen, Johanneberg och Sahlgrenska, tillsammans med bland annat Business Region Göteborg), Chalmers Ventures och Stena Center samt med sina innovationsrådgivare som hjälper forskarna med nyttiggörande, innovation och kommersialisering, är Chalmers minst sagt en viktig kugge i Göteborgsregionens och Sveriges innovationsekosystem.

Hur ser du på Chalmers arbete med att föra ut forskningen i samhället, skapa affärsnytta och samtidigt möta samhällsutmaningarna?

- Det inte så lätt som man kanske kan tro att som universitet arbeta med skarpa utmaningar i näringsliv och samhälle. Skälet är att utmaningarna ofta är komplexa och består av ett stort antal delproblem. För att bygga kunskap och lösningar krävs resurser från många olika håll. På grund av det måste vi ofta jobba både tvärvetenskapligt – t ex att forskare inom fysik, kemi och IT samarbetar – för att få ihop den kunskap som krävs. Men vi måste också jobba tvärs samhällssektorer, för att få tillgång till speciell kunskap eller utrustning, säger Fredrik.

Sverige utgör ca 2 % av EUs befolkning och EU är i sin tur ca 6 % av världens befolkning. Kort sagt är Sverige ett mycket litet land och världen runt omkring ökar ständigt takten och Sverige måste svara upp mot det.

- Givet vår litenhet behöver vi jobba tillsammans i hela samhället och kraftsamla mellan olika sektorer såsom mellan näringsliv, forskningsinstitut och akademi. Den klart största potentialen är att hitta en starkare samverkan på en helt ny nivå. Chalmers mål är att vara den bästa universitetspartnern till näringsliv och samhälle, där spelar förstås samverkansförmåga en viktig roll och med det kommer förtroende och tillit som är grunden för allt samarbete, säger Fredrik.

- När det gäller specifika utmaningar så är kanske de både viktigaste och i mitt tycke bästa utmaningarna de som både bidrar till stora samhälleliga värden OCH ekonomiska värden på en och samma gång. Ett exempel är klimatneutrala vägtransporter. Vi har en urstark fordonstradition i Sverige som nu behöver ta nästa steg och bli fossilfri. Är vi snabba och proaktiva kommer vi att fortsatt ha en konkurrenskraftig fordons- och bilindustri i Sverige samtidigt som vi bidrar till att utsläpp av växthusgaser från världens fordonsflottor minskar, säger Fredrik.

”Forskning gör kunskap av pengar och innovation gör pengar av kunskap” är ett begrepp som förekommit i debatten - kan du instämma i det?

- Ja, så kan man lite förenklat se det. Och det är en viktig förenkling för den lyfter några viktiga svårigheter till ytan. Forskning och innovation verkar hänga ihop men i själva verket är de väldigt olika verksamheter, säger Fredrik.

Forskning handlar om sökandet efter kunskap; om en frågeställning som har sitt ursprung i teorin, som sker öppet och bygger på att kunskap delas mellan aktiva forskare, på vetenskapliga konferenser och i publikationer. Forskning drivs primärt av att bygga ny kunskap och att utforska osäkra faktorer.

Innovation handlar om något annat; ett tydligt definierat värdeskapande för organisationer och individer i praktiken. Innovation sker i konkurrens mellan entreprenörer och andra teknologier eller ansatser som vill försöka skapa motsvarande värden fast på annat sätt. Innovation minimerar och eliminerar osäkra faktorer och drivs primärt av att lösa ett marknadsbehov.

- Att forskning och innovation är olika verksamheter har hittills inte satt sin fulla prägel i svensk politik och i regeringens styrning av universitet och högskolor. Man har lite grann tagit för givet att det blir innovation bara för att man satsar på forskning. Vi vet nu att det inte görs av sig själv.

- Min bild är att staten har överinvesterat i forskning historiskt och att vi nu måste titta på hela kedjan, inte minst i ljuset av klimatförändringarna som är kanske den största samhällsutmaningen och samtidigt en av de största möjligheterna för svenskt näringsliv. Så det är verkligen hög tid att se över universitets och högskolors roll i det nationella innovationssystemet.

Image
Chalmers

Hur ser lösningarna ut för att Chalmers ska bidra till att vi ska klara av att möta klimatutmaningarna och Agenda 2030-målen?

- Chalmers är ett av de lärosäten som har kommit allra längst med att kombinera forskning, nyttiggörande och innovation. Vi söker efter ”dubbla värden” där vi kan utnyttja hela vår repertoar för att via världsledande forskning lägga grunden för banbrytande innovationer och lösningar. Jag hoppas att fler lärosäten kan stimuleras av en progressiv forsknings- och innovationspolitik där Chalmers gärna tar pilotroller på olika sätt, säger Fredrik

Prestigefull roll i Europa
EU-kommissionen har under våren valt vilka som ska styra det nyinrättade Europeiska innovationsrådet, EIC, som föreslås hantera en budget på 10 miljarder euro till uppstartsbolag och lovande forskning med hög risk. Som enda svensk tar Fredrik plats i rådet.

- Det var med stor glädje och ödmjukhet som tackade jag ja till att arbeta i styrelsen för EUs innovationsråd. Det är förstås en mycket viktig roll för Europa, Sverige och för världen, inte minst i ljuset av att den nytillträdda ordföranden för EU-kommissionen, Ursula von der Leyen, vill att Europa skall bli den första klimatneutrala kontinenten med målsättningen att Europeisk industri skall exportera världsledande teknik och lösningar till resten av världen.

- Att lägga an ett svenskt forsknings- och innovationsperspektiv för att bidra till det känns angeläget och viktigt. Och därtill kommer jag att lära mig mycket om Europa-nivån som kan tas tillbaka och tillämpas på den svenska utvecklingen. Vi har det första styrelsemötet i september och då träffar vi också den EU-kommissionären för forskning och innovation. Det skall bli oerhört spännande!

Vad kommer detta innebära för Chalmers och för Göteborg?

- En viktig sak för Chalmers liksom för Sverige i helhet är att bygga kapacitet för att vara konkurrenskraftiga inom forskning och innovation på EU-nivån. Sveriges medlemsavgift till EU är betydande och det gäller att delta i samarbetet för att få ta del av fördelarna i form av pengar, kunskap, nätverk och andra resurser.

- På grund av både Sveriges och EUs litenhet i världen så behöver vi öka det europeiska samarbetet och det gäller också forskning och innovation. Jag tycker att EU skall ha rådighet och integritet, och inte att den Europeiska agendan ska sättas av länder på andra kontinenter. Europa skall inte bli någon annans lekstuga. Det är som sagt tydligt att Sverige behöver EU, men bl a den nya EU-kommissionens klimatambitioner visar också att EU har en viktig roll att spela i världen.

Du är också en av initiativtagarna till Testbädd Göteborg som är en långsiktig en satsning som gör det möjligt att accelerera utvecklingen, bygga kunskap och ta tillvara på regionens innovationskraft. Varför satsar man som lärosäte på testbäddar?

– Att snabbt och säkert kunna testa nya lösningar ökar väsentligt möjligheten att lösa samhällets utmaningar. Förutsättningarna vi har här i Göteborgsregionen är unika.

- Testbäddar passar också Chalmers verksamhet väldigt bra. Dels är de goda samverkansmiljöer där vi tillsammans med ett exempelvis ett företag eller ett forskningsinstitut kan testa våra hypoteser och lösningar. Grundläggande med testbäddar är också att de kan snabba på och höja kvaliteten i forsknings- och utvecklingsprocesser, säger Fredrik.

Print this page:

Tip a friend

Bottom content