#88. Willys inifrån. Så byggs en matjätte från Göteborg

Talare 1: En svensk matjätte har vuxit fram inte från huvudstaden utan från vår stad. Göteborg med rötter på Hisingen och med huvudkontor i krokslät har Willy skott från att utmana till att bli en av Sveriges centrala aktörer inom dagligvaruhandeln. Hur gick det till? Varför är hemkörning av mat så svårt att få lönsamhet i? Varför menar Willis att framtiden ligger att bygga butiker där nästan ingen annan vill etablera sig? Och hur mycket vet en matkedja om sina kunder egentligen? Det tar vi reda på i den här podden som görs av business re. Kom inte vidare.

Talare 1: Borg, jag heter Emanuel Karlsten.

Talare 2: Några börjar numera bästa butikschefer och gjort den här resan från att kommit in på ett sommarjobb till ett bra rätta butiker som omsätter tre 400 miljoner med 70 80 anställda.

Talare 1: Välkommen, Nicholas Pettersson, VD för Willys.

Talare 2: Tack så mycket.

Talare 1: Kul att du är här allra mest så tror jag att det är. Man kan inte säga överraskande, men jag tror att många inte vet om att Willis är från Göteborg. Den stora nationella mattganten ni är ett göteborgsbolag ni grundades här, det bor här. Det växer här. Upplever du att folk vet om?

Talare 2: Det inte alltid med tanke på att vi är ju ett väldigt stort bolag. Jag tror vi är sjunde största bolaget i göteborgsregionen och omsätter nästan 50 miljarder och elvatusen anställda så.

Talare 2: Är väl ganska anonyma att var till Göteborgs företag?

Talare 1: Varför är en idé?

Talare 1: Det borde ju.

Talare 1: Väl trumma lite mycket mer, det är ju vi är jätteglada för Göteborg så klart ja.

Talare 2: Nej, men vi får skylla oss själva då att vi har varit olja på marknadsföra oss som är marknadsför oss. Vi har ju marknadsfört oss via vår butiker och kanske inte alltid var vi har vårt huvudkontor då, vilket kanske är logiskt om man inte konsumenter.

Talare 1: Varumärke sant men det är ju intressant med de här rötterna för att de är ju djupa i Göteborg. Allt börjar i alla fall delvis med något som jag minns från min barndom som hette.

Talare 1: LLS.

Talare 1: Berätta vad det är?

Talare 2: Willys fyller ju 50 år i år och egentligen hela Willys historia. Resa börja med att det fanns två entreprenörer. Det fanns en som heter lars Lundin. Det är där du har LES och sen fanns det en som heter willyslee som skapade någonting som hette Willys med i Kungsbacka och det som förenar de här två entreprenörerna får man ju säga. Det var ju att de såg ju redan då för 50 år sedan att mat får byta i Sverige på den tiden så spenderade man den kanske upp mot nästan en tredjedel eller i varje fall 25 % och sin disponibla inkomst, liksom på att köpa mat och då så lucka där och så varför ska mat kosta så mycket?

Talare 2: Då kan jag sälja något b.

Talare 2: Då? På det sättet så lanserar de då ganska avskalade butiker där de sålde mycket torra varor mycket på pall. Det kanske inte var så noga med ursprung och så där, men det fanns en gemensam nämnare som har funnits i Willys historia 50 år och det var att det skulle vara Sveriges billigaste matkasser, det man handlade och det står ju folk på kö från dag ett och det är ju någonting som vatten röda tråden genom Willys historia då?

Talare 1: Det här var 99 va som det slogs samman för att jag minns det från min barndom då. Då var det ju stora såna LL, framförallt i Borås där jag var mycket min barndom och och hälsade på mormor och så vidare. Det var ju alltid där inne på de här lager. Stora lagervaruhusk kändes det verkligen som att saker stod på pall och då slogs det samman 99 med Willys då. Och så är det ju därför de här Ellen.

Talare 1: Är röda, eller hur?

Talare 2: Exakt tio som är grunden i varumärket idag, liksom Willys och sedan de röda mellan så att det är ju ett.

Talare 2: Sätt att visa vår historia.

Talare 1: Ja och du.

Talare 1: Har ju varit en del av Axfood. Det är länge 20 år, så har det här tidigare.

Talare 1: Axfood då gick in och köpte någon gång här bara något år efter de slog samman 2000 och sedan dess då så har Axfood varit helägaren av Willys. Det kan man säga just det. Och hur har tillväxtresan sett ut sedan dess då? För att det är ju en rätt fascinerande ändå hur man har sett de här varumärket Willis växa under de här 25 år.

Talare 1: På den.

Talare 2: Men man får.

Talare 2: Ju säga att det var en ganska brokig samling butiker som var grunden i Willys och när jag brukar försöka beskriva Willys resa så brukar jag säga att Willys resa har egentligen gått från att vara en butik från snåla som det var i början. Man vill hitta så billig mat som möjligt och inte kanske så noga med ursprung etcetera. Sin utveckling är Willy så det har ju Willis gjort hela tiden och sen blev man kanske mer en butik för de snåla och för de rationella utifrån att man ville. Det skulle vara enkelt att handla. Man skulle inte betala mer än man behöver få mat även.

Talare 2: Utvecklades mycket in Willis om man skulle kunna handla färdigt Willys butik, vilket man inte kanske kunde.

Talare 2: Början och idag så 50 år senare så är vi brukar vi säga en butik från de smarta också och idag kan man ju handla färdigt. Man behöver inte kompromissa så det har ju varit liksom en kontinuerlig utveckling tillsammans med kunden och tillsammans med den samtid man lever ut för vad?

Talare 2: Kunderna har för krav.

Talare 1: Men jag menar tillväxten tänker jag allra mest då utifrån en kontext av marknadsandelar alltså. Man kanske ska sätta det i en kontext från början och det är ett ica är ju enorm de har.

Talare 1: Är ju en marknadsandel på över 50 % alltså nästan problematiskt stort ju den dominansen och då kommer ni in här som en jätteliten spelare där vid belennningskiftet och har växt upp nu. Jag vet inte vad marknadsandelen ligger.

Talare 2: Men vi har ungefär 16 % idag och den svenska dagliga var marknaden och under Willys konceptet. Och man kan väl säga att när allting var sammanslaget bara för att sätta lite siffror på det så var väl kanske någonstans kring tre miljarder som har storleken på Willys och idag har vi ju nästan.

Talare 2: 80 miljarder, så det har ju varit en fantastisk utveckling och det har ju också.

Talare 2: Gått från att vara?

Talare 2: Ett tjugotal butiker till över 250 butiker.

Talare 1: Då? Det är ju otroligt.

Talare 2: Hur snabbt den här gått, liksom. Vad har varit det vinnande receptet för att lyckas med det där? Det vinnande receptet är ju, jag tror att vi har ju aldrig lämnat vår position och den har ju varit väldigt stark och det är ju liksom vårt kundlöfte och det. Det är ett väldigt enkel kundlöfte liksom. Det låter ju inte unikt heller. Det låter som att alla säger att det ena vill ha billigast?

Talare 2: Skulle jag vilja säga att leverera på varje dag, men det är också väldigt tydligt vad kunden ska förvänta sig när man kommer in i våra butiker att man alltid ska känna att man kan ha alla pris.

Talare 2: Men man ska ha ett sånt kunde spelar man ju alltid göra kompromisser. Man kan inte göra som alla andra. Man måste gå sin egen väg och man måste göra det tillsammans med sina kunder. För våra kunder är ju rätt smarta de om vi gör någonting för exklusivt för våra butiker, då straffar de oss sen. Det där måste vara att kosta pengar. Det innebär att ni kanske slarvar med era priser, så det är liksom hela tiden att hitta sina egna lösningar i den här resan och det tycker jag liksom har varit det tydliga med Willys liksom att man har träffat ganska rätt att hitta sina egna lösningar, liksom under de här 50 åren utifrån.

Talare 2: Hela tiden uppfattas och vara väldigt prisvärda, så.

Talare 1: Att, jag tycker det här är väldigt intressant, inte minst om man har följt den här marknadsandelskampen ett tag där coop ju var en sån gigant i Sverige under väldigt lång tid och att det var coop och ica som var den stora agranterna och coop har ju haft jättemånga tuffa år bakom sig när man tappat marknadsandel och efter marknadsandel och medans ica då bara befäst sin den här dominanta positionen. Men när copa har ju suttit med exakt samma utmaningar som du och försökt göra samma sak.

Talare 1: Kan man ju tänka, det vill säga göra billig prisvärd mat. Vad är det som skiljer att ni då har lyckats i den där kontexten och.

Talare 1: Till exempel coop inte har lyckats lika bra.

Talare 2: Det finns några ganska enkla förklaringar till det. Det ena tror jag är att vi haft en bra kontinuitet, både i vad det gäller ledningar och människor runt omkring Willys och det är ganska viktigt för det. Det är ju ingen revolutionerande verksamhet vi håller på med. Det är ju många små detaljer. Det är miljontals kundmöten varje vecka. Du ska liksom spegla en förväntan kunden har när du väl kommer in i butiken, men sen är det ju någonting som har verkligen.

Talare 2: Accelererat kanske de sista tio åren som jag tror.

Talare 2: Du har ju spelat Willys i händerna utifrån att vi har alltid haft en mängd kunder som har varit väldigt trogna till Willis, men någonting händer ju för fem sex år sedan, vilket har hänt på många andra ställen i Europa också och i världen att folk börjar ställa sig frågan, varför ska jag betala mer för mat än jag behöver och man kan köpa bra pris för hållbar mat på ett ställe och man kan kombinera det med ett bra pris så har man fått väldigt bra betalt och det tror jag. Några av våra konkurrenter har haft lite bekymmer med att man liksom inte har förstått att priset är så pass viktigt för konsument.

Talare 2: Så det är ju liksom det tror jag. Kanske är den viktigaste delen att du verkligen har ett prisvärde och du levererar på det. Prisvärdet mot konsumenten. Sen gäller det ju liksom den andra delen som jag tror är viktigt här. Det är att ha den här kontinuiteten och ständigt liksom utvecklas lagom mycket. För vi är ju liksom trots allt allt som skrivs och allt vad man tycker om om och tjäna pengar på mat så är vi ju lågmarginalbransch. Det är ju inte många procent om man jämför med.

Talare 2: Volvo till exempel eller SKF eller andra företag i Göteborg så är ju vi vi är väldigt liten marginal och det räcker ju att man går lite fel eller att man liksom hamnar lite snett eller att man bygger för dyra butiker.

Talare 2: Så försvinner den marginalen ganska snabbt.

Talare 1: Jag tycker att det här är intressant eftersom att jag tror att många kan känna igen sig i det här eftersom att starta upp företag. Det finns några stora giganter man ska försöka hitta, differentiera sig på något sätt och vad är det som gör att den ena lyckas och den andra inte? Jag har ju sett att du har beskrivit det som att Willys har ett mellansegment, att ni inte är lågpris men inte en premiumbutik. Det låter ju flummigt när jag försöker säga.

Talare 1: Det ja nej, men jag.

Talare 2: Brukar säga så här att vi är de bästa av två världar. Vi har ett lågt pris och vi har ett stort sortiment.

Talare 2: Och i Sverige finns det ju två ytterligheter. Det är ju den klassiska stormarknaden som du precis nämnde med coop och ica till exempel. Och sen har du ju lidl kanske i andra ytterkanten.

Talare 2: Och vi är ju där mitt emellan. Vi har ett lägre pris, men vi har åkt ett större sortiment så att vi har ju hittat vår position där och onekligen så är vi uppskattade för.

Talare 1: Det, men kan du liksom definiera det ännu mer då? För att om jag hade pratat med lidl här så hade kanske de sagt att de också var där. Det är ju de som du nämner här nu som lågprisbutik, men när man har följt deras resa så har det ju också handlat om att försöka bygga någonting mer det man köper merch. Det har liksom blivit en profil av lidl också. Vad är det?

Talare 1: Som särskiljer er då och gör att du placerar strax under coop och strax över.

Talare 2: Lidl om man tittar på sortimentet ungefär så skulle man kunna säga att libris kanske har någonstans 3000 artiklar i sitt sortiment. Vi har någonstans tolv trettontusen artiklar i vårt sortiment och tar man lika maxi kanske man har tjugofemtusen artiklar i sitt sortiment och det är lite det jag menar är bästa och två världar att vi hamnar någonstans mitt emellan och det är ju en ganska unik position och den är inte så vanlig i.

Talare 2: Europa heller i världen det.

Talare 2: Har ju gjort att konsumenten på något sätt känner ju att man kanske inte behöver kompromissa så mycket som man behöver göra om man ska till någon av ytterlägena när man liksom väljer Willis och det.

Talare 2: Tror jag har varit en väldigt viktig framgång för oss.

Talare 1: Det är ju intressant hur sånt där koncept då har vuxit fram tänker jag alltså för att ni har försökt analysera marknaden och hitta en lucka och det här har varit ert svar då. Här hittar vi någonting som ingen annan har. Hur går sån här analys till? Är det någonting som du gör hela tiden? Utvärderar man för att liksom hur man balanserar mot sina kunder.

Talare 2: Ja, men då måste man göra. Man måste genom till och med prata med kunderna. Man måste hela tiden liksom jobba väldigt mycket. Vilka insikter man kan få från kunderna?

Talare 1: Vad, hur gör ni det? Hur pratar?

Talare 2: Ni med kunderna nej, men vi gör ju massa kanundersökningar. Vi gör massa djupintervjuer med kunder. Vi pratar med kunder som både handlar på Willys som inte handlar på Willys eller som kan tänka sig att handla på Willys.

Talare 2: Vi har ju en otrolig mängd data av alla existerar med kunder. Jag menar vi har nästan fyra miljoner konsumenter inne i varje vecka i våra butiker så att vi har ju en väldigt god kvalitet på vår data och då är det viktigaste. Framförallt om man intervjuar kunderna när man sitter med fokusgrupper att förstå vad är viktigast för dem, liksom inte från att de ska handla mer på vilse eller att de ska komma till ville.

Talare 2: Och så får vi ju liksom på något sätt tvätta ner det liksom till några områden som gör att det är viktigt att bygga nya butiker därför att de säger att det är för långt till en Willys eller de säger att ni behöver bli bättre på sortimentet till fredagen eller vad det kan vara. Och så får man liksom jobba långsiktigt med det. Och det är ju en ganska långsiktiga förflyttningar och sen får man översätta det i i konceptutveckling och ett sätt på det som gör nu. Det är att fördela utfört nya koncept då och det gör vi ungefär.

Talare 2: Fjärde femte år, så reviderar vi vårt koncept och det kan.

Talare 2: Det är inte så att vi begår om hela butiken eller att vi bygger om alla avdelningar, utan det kan vara just utifrån de insikter. När vi har fått många konsumenter att det här är viktigt för att jag ska handla lite mer eller att jag ska välja er oftare, men ta oss tillbaka till några sådana här skiften då? Hur är de här olika koncepten sett ut historiskt, men det är ett stort skifte. Var ju därefter, liksom sammanslagningen och då då gjorde vi ett projekt som vi kallade projekt Wilma och då var det ju väldigt mycket att skapa mycket faskvårig ytor i butikerna att man skulle kunna handla mer fastvaror om man kunde innan.

Talare 2: Så ville så var det väldigt mycket specerier och torra varor. Alltså? Kanske inte det du tänkte på.

Talare 2: Och inför nu ska jag fyra födelsedag eller fest eller någonting annat. Det andra som sedan skedde. Det var ju liksom att lansera till exempel bänk off eller större köttvdelningar. Det var ju ett skifte och nu så kan vi ta det sista skiftet som har varit och i vattnet lanserar jag ganska mycket kring frukt och grönt, försöker bredda sortimentet. Det ska bli ännu färskare sortiment, men också kring det som har funnits följt med oss ganska mycket och så många förknippar ville som ju då det här med slogan när vi har. Men nu tar vi helg och det handlar ju väldigt mycket om att kunna handla till fest eller födelsedag för att.

Talare 2: Är det något extra liksom?

Talare 1: Och då är det så att andra aktörer som coop då till exempel som ligger typ i nivå med er nu. Vi är faktiskt större än coop. Ja, det är det. De ser inte. Det här är ingenting vi ska kopiera utan det här, för jag menar, det låter ju på ett sätt om ni har varit så framgångsrika under de här åren att det borde vara enkelt för andra. Bara ja, sno ert.

Talare 2: Koncept och rida på samma. Jag tror det är det är ju alltid enkelt att sänka en kostnad eller sänka ett pris kortsiktigt, men en låg marginalbransch så blir ju det förödande liksom om man inte har koll.

Talare 2: På läget och det är ju.

Talare 2: Många som har försökt göra det genom åren och du har kommit olika koncept, eller?

Talare 2: Olika experimentbutiker och så där, men det kanske hade inne så mycket på. Det är ju att det som präglar Willis och som jag tycker är en styrka i Willis faktiskt har sitt huvudkontor i Göteborg. Det är ju att det finns ju en fin handelstradition i Göteborg. Här är man ju stolt att jobba med handel. Det här är man ju stolt att jobba på lager. Här är man stolt att jobba i butik, men också om man tittar på Willys kontor så finns det en väldig stolthet att jobba med lågpris och det är ju en viss kultur som driver det liksom man måste vara lite extra försiktig med pengarna liksom.

Talare 2: Vi bokar inte in oss på dyra konferensanläggningar. Vi har inga exklusiva ljudfester, liksom utan och det sitter otroligt djupt rotat i kulturen och så är det även nu till butiken.

Talare 2: Och den här kulturella de här mjuka värdena. De är ganska svåra att kopiera och de har egentligen byggts upp sedan 50 år tillbaka liksom och det är väldigt viktigt att vi behåller de över tid också. Det här är ju fascinerande för att finns det någon annan livsmedelsgigrant som är utanför Stockholm som har sitt huvudkontor? Så nej, det gör det ju inte inte som är i den skalan, liksom som vi och det här som vi pratar om då gör för att jag menar, du måste göra en slags tolerans, ni är ju en del av en stor koncern här nu, att ni har kvar huvudkontor i Göteborg är det det här som är försvaret pitchen då?

Talare 1: Styrelsen längre för Willys också när det var två år VD här för Willys, men har varit med länge i koncernen så.

Talare 2: För jag antar att alltid i stora koncerner finns en konsolideringsvilja att man vill centralisera så mycket som möjligt, men att Göteborg har fått vara Göteborg så att ja, nej, men det har säkert varit uppe på tapeterna liksom genom åren. Men vid ett bussbolag som vi äger familjen Jonsson och jag tror att någon får stor betydelse när av just handelstraditionen i Göteborg. Jag tycker det är tydligt och de värnar om Willys. Willys är ju en viktig del även i axel Johnsson och det är klart att vi är stora. Vi är nästan 60 % av axo och omsättning är resultat så att vad vi säger har ju betydelse så det kanske är lite lättare och i alla fall.

Talare 2: Också ut.

Talare 2: Att vi vi gör på arbete så att jag har aldrig känt att det vart liksom jätte ifrågasatt. Men det är klart, ibland bubblar ju sånt upp och det är väl naturligt.

Talare 1: Du har tidigare sagt att ni har som strategi att gå in i delar av städer, delar av Sverige också som andra aktörer. Era konkurrenter har valt att lämna alltså att när ni ser att de stängs en butik där så fattar jag det som att då öppnar vi en butik där det låter.

Talare 2: Ju helt bakvänt ja.

Talare 2: Eller så ska man ju vara kunderna finns liksom och vi har ju som strategi att vi ska vara hela Sveriges matbutik och idag som vi når ungefär 75 % av alla Sverige.

Talare 2: 1000 men någonting som har varit en tydlig trend. Det har ju varit mycket i debatten om de här utsatta områdena där man ser att etablerade aktörer lämnar eller man tycker det är jobbigt och man känner att här vill vi inte vara så där. Men vi har valt att vända lite på det här sättet, men det här är en möjlighet istället. Det gäller bara att göra rätt från början. Det gäller att liksom göra sin läxa. Det gäller att förstå hur det området fungerar. Ta en dialog med polis, myndigheter, skola an.

Talare 2: Dra föreningar och sen gäller det ju också att försöka anpassa sig lite. Vi gör ju inte avgick på vårt koncept, men utifrån liksom att.

Talare 2: Kan vi hitta butikscheferna från det här området eller vi kan vi anställa flera medarbetare från det här området.

Talare 2: Då tycker vi vi har hittat en formel för att som gör att vi vi vågar tro på det här och vi. Vi tycker att det ser ut som att vi faktiskt lyckas med.

Talare 2: De idéerna vi har, och då menar jag att.

Talare 2: Det här är unikt för er då, men om jag nej. Men om jag bara tittar på två exempel nu vad senaste året, så vi vi har gått in i Rosengård till exempel. Det är en marknad på tjugotretusen invånare. Det är rätt många kommuner som en dagligvaruaktör skulle vilja etablera sig som har tjugotretusen invånare. Men i Rosengård har ingen velat göra det. Alla har lämnat. Vi har valt att gå in, vi har fått.

Talare 1: De ofta missar de andra konkurrenterna.

Talare 2: En fantastisk start, ett fantastiskt mottagande butikschefen.

Talare 2: Pengar vi har sex, sju medarbetarbutiken som faktiskt bor i Rosengård.

Talare 2: Och då blir det lättare liksom att hitta rätt. Förutom dialogen med myndighet och polis Skärholmen är ju ett annat exempel i Stockholm där vi också har gått in där de andra aktörerna liksom har gått in och ut i omgångar, liksom inte lyckats. Men det handlar ju om att ha en väldigt tydlig modell. Det handlar ju om ett väldigt tydligt regelverk, men sen tror jag också så att vi har en fördel så här. Vi pratar 30 olika språk i Willys och vi är jätteviktig faktor, liksom i.

Talare 2: Från att komma in på arbetsmarknaden att få sitt första jobb liksom och några av våra numera bästa butikschefer och gjort den här resan från att kommit in på ett sommarjobb till att ta rätta butiker som omsätter tre 400 miljoner med 70 80 anställda och det värmer mig i hjärtat liksom för då känner vi att du gör ju Willys större skillnader än att bara sälja billig mat.

Talare 2: Jag.

Talare 1: Tänker att vi ska prata lite om digitalisering. Jag tycker att det här är väldigt fascinerande för att, ja, jag ska inte säga att jag älskar att handla online, men framförallt så avskyr jag att lägga timmar på att vandra utmed hyllrader i butik att liksom sitta och klicka hem och få det levererat under en tid. Det har ju känts underbart, men det här har ju inte fått det uppsving som jag bara utgick från att all världens framtida livsmedel.

Talare 1: Smedelsinhandling skulle ske via mobilen?

Talare 1: Mat.se som ju var ett göteborgsbolag. Det försvann upp i mathem som Axfood nu delägare åtminstone.

Talare 1: Och maten har ju i princip då är den enda aktören nästan i Sverige. Vad jag vet va. Den enda aktören som gör det här fortfarande bara jobbar med digital hembygds och de har en knapp procent av marknaden i Sverige och gör ju enorma förluster år efter år. Varför funkar inte?

Talare 2: Ja, men det ställs.

Talare 2: Digital livsmedelshandel men jag tror i grund och botten så handlar det väl om att prisläget på mat är ju ändå relativt lågt i Sverige. Vad det var jämfört med innan EU utträdet. Det har ju hänt mycket liksom.

Talare 2: Sen är ju det som inte jag tror, gemina man.

Talare 2: Det är ju att det kostar ju ganska mycket pengar att plocka det här och framförallt kostar det. Hur mycket pengar att.

Talare 2: Köra ut det.

Talare 2: Här, du behöver ha olika temperaturzoner. Det ska vara kylt, det ska vara fryst, det ska vara torrt. Det är ganska tungt. Du hinner inte med. Speciellt många stopp per lastbil och det gör liksom att själva totalkostnaden för hemleveransen äter upp alla vinsterna, liksom när man pratar om om e handel. Framförallt om man ska ha det hemlevererat då?

Talare 2: Och sen så är det ju en väldig skillnad jämfört med när du köper en bok en bok så kanske du får vänta på fyra, fem dagar. Det här ska du ha levererat inom 24 timmar, så det gör att allting är tidspressat och du ska lagerhålla det här och du får en hel del svinn utifrån att du vill ju inte ha dåliga bananer eller äpple. Det är nästan ännu mer kräsen när du e handlar än om du plockar själv så att det är en ganska komplex apparat som man man tycker är så här pappret, det är väl enkelt liksom, men det är inte så enkelt. Mattetungt och.

Talare 2: Det driver kostnader liksom.

Talare 1: Ni har ju det som då alla andra också har alltså man har någon egen digital variant, ni har digital matkasse eller hur?

Talare 2: Ja, vi har ju olika varumärken axelkoncernen, men vi har ju willys.se till exempel som är vår e handel och för mat, men det kör ut också. Eller är det bara att man får hämta upp? Nej, vi kör ut också, men Willis valde ju en väg någonstans 2015 och där tycker jag är ett bra exempel på det du pratade om varför jag vill svåra kopiera eller varför jag vill det så annorlunda än andra tjugofemton så pratade alla om hemleverans på mat man.

Talare 2: Hade mycket Sydkorea som ett exempel när man hade då eller England där man hade.

Talare 2: Alltså sydkora är 15 % av all mat såldes via nätet och England var uppe på nästan 10 %. Vi insåg ju ganska snabbt när vi satt i Willys där i styrelseledningen att det här kommer ju gräva hål i vår ekonomi och vi kommer liksom det kommer vara jobbigt för oss och det kommer göra att vi får svårare att hålla låga priser i våra butiker om vi ska bli stora på e handel. Men vi visste samtidigt att e handel var viktigt och det var.

Talare 2: Ett sätt för.

Talare 2: Oss att nå fler konsumenter och då tittade vi runt och då tittade vi väldigt mycket i Frankrike. Frankrike jobbade man väldigt mycket med det man kallar kicken collect eller att att man kommer och.

Talare 2: Färdig packade matkasse vid butiken istället.

Talare 2: Så wilde svalna det spåret och jag skulle inte säga att vi var lite utskällda. Men vi var ganska ifrågasatta och många tyckte att det var väldigt defensivt sätt att Willys att göra på det sättet. Men det blev ju en succé. Får man ju ändå säga och idag så är ju war click in collectandel någonstans 85 % så 85 % kommer kunderna själva hämta och 15 % kör vi ut och det har ju gjort att vi faktiskt kunde. För några år sedan tror jag det var två år sedan som vi kunde annonserat just på clicking collect delen så är vi faktiskt.

Talare 2: Samma på e han.

Talare 1: Men hur ska man se då på framtiden för det här? Jag menar du pratar om internationella förlagor som har inspirerat Sverige till den här till det här steget? Jag menar, det är väl inte så att i världen att alla går med förlust som håller på med utkörning av mat.

Talare 2: Jag skulle säga att om man räknar längst ner, så.

Talare 2: Tror jag, det är så faktiskt nu.

Talare 1: Så vad vad innebär det för framtiden? Kommer vi alltid behöva gå och vandra i utmed hyllraderna?

Talare 2: I det kommer säkert ske någon form av teknisk utveckling.

Talare 2: Brukar det alltid ske, men jag tror att konsumenten måste lära sig förstå att det faktiskt kostar pengar.

Talare 2: Att, det kostar få det utkött och det är ju någonting som vi alltid resonerat inom Willys. Att från början hade vi samma pris på e handeln som vi har i butik och då har vi fortfarande med att man får betala för sin tjänst. Det har ju funnits en uppsjö olika varianter på marknaden utifrån att man har en annan prislista eller att man man bjuder på leveranserna. Och sen efter fyra gånger får man börja betala och så där så att men till syvende och sist så måste man förstå att det kostar pengar.

Talare 1: Om vi pratar i digitalisering i bredare termer så finns det ju väldigt mycket annat som påverkar bara en om vi kan klicka hem varor. Ni måste ju ha enormt mycket data om era kunder om, men också mera varor.

Talare 1: Som man optimerar för försäljning och så där berätta hur ni använder det.

Talare 2: Där som jag beskrev innan jag använder ju data, dels för att förstå vad är det kunderna vill ha mer av eller vad behöver vi göra annorlunda liksom för att kunden ska handla mer av oss så tittar vi väldigt mycket på liksom kring sortiment naturligtvis. Vi tittar ju på hur kund agerar utifrån om man köper envara på kampanj. Köper man någon annan vara, hur kan man på något sätt liksom föra samman det?

Talare 2: Vi tittar väldigt mycket, liksom utifrån vilken lojalitet man har till olika varumärken. För oss är det ju väldigt viktigt utifrån att vi hela tiden vill pressa priserna mot leverantörerna och förstå liksom att ska vi ha den här varorna i sortimentet eller tycker konsumenten är lika bra om vi har den här varan, så det finns ju massa insikter man kan få det där som är viktigt i.

Talare 1: Alla vardagliga beslut det är jag nyfiken också på ju den datan som ni skulle kunna samla. Ni har ju såna kund. Vad kallas det här att man kan?

Talare 1: Vara medlem helt enkelt.

Talare 2: Ja Willys ja vi ses.

Talare 1: Och det finns ju ett klassiskt exempel från target i USA där en pappa gick till butik.

Talare 1: Och vara arg för att de hade skickat hem ett reklamblad med typ blöjor och andra småbarnsgrejer till familjens tonåriga dotter. Men sen då blev han ännu argare än. Han förstod att det taget hade gjort var bara att utifrån den data som de samlat in om köpbeteenden. Förstått innan familjen och pappan hade förstått att dottern var gravid och det skapade väldigt mycket obehag så klart hos pappan, det vill säga att den data som en ja, men som en Willis skulle kunna ha om en kund.

Talare 1: Säger någonting som vi kan själva, kanske ibland inte förstår.

Talare 1: Jag är nyfiken på.

Talare 1: Hur mycket av det där som ni kan använda och hur varsamma ni behöver vara med det där för att inte skapa obehag. Alltså. Alla gillar ju en bra kupong på en rabatt så att säga, men ibland så kan man känna sig påkommen på ett sätt som inte är härligt för kunden. Kanske också mycket, tänker ni på?

Talare 2: Det där men väldigt mycket och jag tror så här med med den datamängden vi har så kommer ju mycket ansvar och vi är ju ganska hårt reglerade i Sverige utifrån GDPR och olika.

Talare 2: Reglering.

Talare 2: Och det tagit exempel använder. Det är ju det är ju ett väldigt bra exempel, för då har man ju definitivt gått väldigt för långt, liksom. Då har man ju verkligen kommit långt in i privatlivet utan jag tror liksom att det här gäller hela tiden när man balansera och det gäller att göra det här på ett snyggt sätt och det du är inne på så här med lojalitet. Det är ju det alla springer på, inte bara i mat utan hela retail världen just nu. Utifrån att det som har varit konsekvensen från det här med den inflationen som har varit och pris har blivit mycket dyrare. Det är ju att.

Talare 2: En väldigt stor grupp på konsumenterna har blivit vad man kallar väldigt multilojala. Man handlar liksom utifrån det man känner att man får bäst erbjudanden just nu.

Talare 2: Ganska stora eller kundmassor som rör sig mellan olika aktörer.

Talare 2: Och då blir ju lojalitetsprogrammet eller datan blir ju det som är blir det verktyget du har, så jag tror nog att inte få villigt, men jag tror att vi kommer få se exempel, kanske inte så långt som på taget. Men aktörer går för långt, för det är ett väldigt.

Talare 2: Viktigt område då?

Talare 1: Vi ska avsluta strax här, men jag tänker att vi måste ju prata om den vrede som vi har funnits hos folk kring matpriser, att man tycker att priserna skjutit i höjden och att det är kunderna som har tagit smällen. Det är ju har ju verkligen varit vrede under de senaste åren i olika grupper och olika perioder. Hur har ni märkt av det där?

Talare 2: Framförallt så är det väl bara liksom elvatusen medamätare märkt av det utifrån att vissa kunder ju jättenöjda och vissa kunder tycker att man har rätt att säga vad man vill, liksom det speglar väl lite samhället tror jag nu är stämningen som är idag. Det är klart att om man är VD för Willys så får man sin beskärda del av det, men det har ju varit mycket reaktioner, så är det ju och det är ju. Det har ju blivit en ganska politisk fråga också och det jag kan liksom reagera på mest. Det är ju liksom när det blir fullständigt faktalöst diskussionen? Ja, det har ju varit mycket påståendena allt.

Talare 2: Att den billiga är novja, jag vet att den är 45 % dyrare än nåja, man kan bara kolla på världens grans prismattning som sker i det här okt.

Talare 2: Men då ska man ju bemöta det där och det blir ju ganska svårt. Jag kan sakna lite sakliga debatten liksom och jag tycker även man kan titta på hur matprisutvecklingen varit utifrån vad man använder sin disponibla inkomst av liksom och sådär eller i jämförelse med Europa och så där. Så att fakta tycker jag hade varit önskvärt.

Talare 1: Ja ni är liksom i ett privat bolag ni ska tjäna pengar så klart. Vad tycker du är?

Talare 1: Rimlig gräns för er att göra, alltså. Jag förstår ju att ni inte kan gå med förlust såklart, men kunderna känner. Ja, det är de som går med förlust. Vad går?

Talare 1: Det.

Talare 2: En gräns. Jag tror att i alla verksamheter så är det ju viktigt att man får tjäna pengar för man använder ju pengarna för att investera. Och om man tar Willys del så tycker jag så här att vi. Vi har ju gått ut med att vi har väldigt offensivt etableringsmål. Vi har sagt, vi ska etablera minst tio nya butiker varje.

Talare 2: Och det är väldigt mycket pengar. Det kostar att etablera en butik och det är inte bara att det kostar massa pengar. Man binder också fast sig i i väldigt länge utifrån att Sverige är väldigt reglerat utifrån att man ska få ett livsmedelstillstånd eller inte. Det är ju kommunerna som ensidigt bestämmer det, så det är ju inte bara flyttar man inte butiken skulle funka, då har man ju kanske investerat fast sig i tio 15 år och tiyresavtal och jag tror att utifrån villys del så känner jag så här att det finns ju oberoende sådana här priss sajter som matpriskollen och utifrån natur som har varit ute och pratat om det här, liksom att.

Talare 2: Betydelsen liksom när man etablerar en lågprisbutik. Det är att man sänker priserna någonstans mellan 15 och 20 % om det inte finns en lågpris aktör på.

Talare 2: Så det är ju liksom den största julklappen vi från Willys Kenya att vi etablerar fler butiker för vi ger ju liksom fler människor möjlighet att kunna handla till lägre pris, oavsett om man väljer att handla på Willys eller hos våra konkurrenter. För det ändrar beteendet på marknaderna. Men det är klart om vi ska kunna etablera fler butiker, då behöver vi också.

Talare 1: Tjäna pengar det låter ju otroligt offensivt vad de här tio etableringarna. Vad är de största utmaningarna för er i det?

Talare 2: Nej, men de största utmaningen är ju att vi kan ju kämpa med vissa kommuner eller vissa kommuner har vi kämpat tio 15 år och det finns ju kommuner här i Göteborgsområdet där vi helt enkelt liksom. Vi får inga lägen och det handlar inte om att det inte finns lokaler. Det finns mark att bygga på utan det handlar om att vi inte får det här livsmedelstillståndet och jag tror inte det är så många som känner till. Det är liksom i allmänheten, men men för att få kunna öppna en dagligvarubutik så behöver man då få en fastighet som klassas som livsmedelsverige. Ja, man har livsmedelstillstånd i den helt enkelt och det är någonting som kommunerna ensidigt utfärdar.

Talare 2: Och i vissa kommuner så är vi väldigt välkomnande om man vill i vissa kommuner så vill man inte ändra detaljplan eller man vill inte då ge det här tillståndet till vissa fastigheter och och det gör ju liksom att man jag kan tycka det är rätt allvarligt på sagt kommunal nivå att man faktiskt förvägrar liksom sina medborgare att få lägre matpriser och det behöver ju inte återigen vara att man handlar på Willys men.

Talare 2: Att vad som sker strukturellt i marknaden är lågprisaktör kommer, men varför skulle kommunen vilja stoppa eller liksom hindra en aktör från att det upplevelser du sa det att man vill skydda det befintliga eller vad sa du? Ja, men det kan ju vara det finns ju en bild liksom att om man bygger en extern handelsplats eller man etablerar en lågpris så kommer det slå mot mindre butiker och då är det dåligt för kommunen och sådär. Det kan vara att vi har starka konkurrenter i området som har bra kopplingar till alltså, det finns hela spannet och.

Talare 2: Det finns kommuner som är fantastiska i den här regionen och det finns kommuner som finns mycket att önska faktiskt.

Talare 1: Vi vi.

Talare 1: Ska avsluta och jag tänker att jag får ställa någon slags framtidsfråga om du svolar fram tio år. Vad är Willys då? Hur handlar vi mat? Vad har förändrats? Ja.

Talare 2: Men ni har tydligt mål som jag sagt till marknaden om att vi ska ha Sveriges redan och makt aktör, att vi ska vara det största matvarumärket.

Talare 2: Marknadsandelsmässigt också då? Ja, om man tittar inte som hela ica blocket. Men om man tittar som största varumärke nu tycker vi att offensivt mål och som vi ska leverera på, så det känns kul. Spännande? Ja, och finns Willy scarm huvudkontor i Göteborg? Absolut.

Talare 2: Men det är värdigt så har jag då alltså så det är svårt.

Talare 2: Flytta.

Talare 1: Nikola svettor kör VD för Willys, tack för att du var med i.

Talare 1: Business i Göteborg.

Talare 1: Tack för att ni fick komma och för dig som lyssnar så vill vi ju påminna om att business read and Göteborg hjälper dig som vill starta, utveckla eller etablera företag i göteborgsregionen. Kostnadsfri rådgivning, workshops, nätverk och kunskap. Läs mer på business readionigoteborg.se finns en länk i avsnittsbeskrivningen. Tack för att du lyssnar. Vi hörs snart igen.