#92. Från Lövgärdet till börsen – entreprenören bakom Albert

Talare 1: Vad krävs för att bygga ett bolag som går hela vägen till börsen? Vad lär man sig när marknaden plötsligt slutar tro på det man själv fortfarande tror på? Dagens gäst vet för han har gjort den resan från entreprenörskap i Göteborg via en börsnotering värd 600 miljoner kronor till nya satsningar mitt i AI-revolutionen. Idag arbetar han också för att fler entreprenörer från Bergsjön, Biskopsgården och Lövgärdet ska få chansen att göra sin egen resa och för att Göteborg ska bli bättre på att ta hand om nya startups. Dagens gäst är Salman Eskandari, du lyssnar på en podd från Business Region Göteborg. Jag heter Emanuel Karlsten.

Talare 2: Man testar, man itererar, man itererar, man itererar tills man hittar liksom sin plats på marknaden och för att göra det så behöver du bra folk runt omkring dig och du behöver ha liksom tillgång till lite kapital.

Talare 1: Salman Eskandari välkommen till Business Göteborg.

Talare 2: Tack snälla.

Talare 1: Du har ju en bakgrund som är exceptionell egentligen för du kom till Sverige som treåring från Iran hamnar till slut i Göteborg och 31 år senare så hade du grundat ditt första bolag Albert som du sen börsnoterar till ett värde av 600 miljoner kronor. Det är ju en otrolig sak. Och jag vet att det finns mycket nyanser, svårigheter, misstag och krångel fram till den positionen och efter. Men att sammanfatta det så där som jag nu gjorde, det är ju sant och exceptionellt. Tänker du på det där någonting?

Talare 2: Nej, inte direkt mer än att det är inte bara jag. Det är liksom summan av allting man har gjort tidigare och andra fantastiska människor som man har haft runt omkring sig liksom.

Talare 1: Men du växte upp i Lövgärdet här i Göteborg dit du alltså flyttade när det var elva år. Var det den här bilden visionen som du hade att du skulle göra det här?

Talare 2: Nej, verkligen inte, verkligen inte. Jag visste ingenting då. Och jag kommer ju inte heller från en akademisk familj på det sättet. Man tänkte inte alls på framtiden och vad man skulle bli inte där och då i alla fall.

Talare 1: Vad är din bakgrund då berätta, vad kommer du ifrån? Vad var det som formade dig?

Talare 2: Nej, men vi flyttade till Lövgärdet när jag var elva och jag tror liksom ska jag prata om det som har format mig mycket så blir det ganska centrerat kring en viss person, Arta då som vi grundade Albert ihop för det blev en av mina första vänner i Göteborg och han gick året ovanför mig. Så mycket av liksom han plöjde vägen till vad vi gjorde sen tillsammans. Både liksom vilket gymnasium vi började på och vad vi pluggade sen och hela vägen egentligen in till Albert och den resan.

Talare 1: Det där har du pratat mycket om när vi pratar med dig inför det här avsnittet så sa du att Göteborg behöver bli bättre på att ta tillvara på den kapacitet som finns i resurssvaga områdena. Att den glöms bort i näringslivet. Det är ju exakt det du pratar om, du är ju en av de där kapaciteten som skulle kunna glömmas bort. Var det Arta som blev skillnaderna för dig eller?

Talare 2: Ja, men det får man nog ändå säga. Han började ju på GTG, Volvos gymnasium, ute i Torslanda. Det var kanske liksom inte vad jag hade tänkt att börja på och det var rätt svårt att komma in där så jag kommer ihåg att han började där och så ringde han och sa så här, ja, men du vet, man får ju lön här liksom. Sen sa han inte att man pluggar 4,5 år på tre år och att man inte har något sommarlov, men man fick lön där så du måste komma hit så var jag så här OK, men då får man köpa upp sig för jag hade inte riktigt de betygen så det var på den vägen när jag kom till GTG. Och jag tror liksom det första jag märkte när jag kom till GTG vi var några stycken från Lövgärdet och sen var majoriteten från Torslanda. Man satte sig i det klassrummet och helvete, jag kan ingenting jämfört med de här människorna. Nu kan man ju liksom reflektera över varför, så här okej de har akademiska föräldrar det finns liksom en bakgrund till varför de kunde så mycket mer. Men där och då var det mer herregud vad dum jag och var smarta alla de här människorna är. Hur ska man liksom konkurrera med dem? Men det man hade fått med sig från sin egen bakgrund och den uppväxten var liksom ge aldrig upp, kämpa, du kan alltid vinna och säga okej det är bara att bita ihop och se till att komma ikapp liksom och egentligen samma sedan på Chalmers. Jag visste inte vad Chalmers var när jag gick gymnasiet utan, det var ju bara att man tittade på liksom de som var smartast i klassen. Jaha, vad ska de göra? Vad är Chalmers för någonting så kollar man upp det så det verkar vara någon form av skola, något universitet och det verkar vara ganska bra universitet så här. Och vad ska de bästa läsa då? Industriell ekonomi, okej men då ska jag också in på industriell ekonomi. Det är svårt att komma in där, så det är mycket liksom den mentaliteten som har följt med ja, men hela livet ändå skulle jag vilja säga, även vidare sen efter Chalmers när man börjar jobba som konsult var liksom exakt samma känsla kommer in där och så här okej jag kan ingenting och de här människorna verkar vara så mycket smartare. Vad behöver man göra för att vinna och liksom komma ikapp?

Talare 1: Vi kan prata mer om det där. Det är ju spännande att man triggas av det där man kanske skulle kunna ge upp av den känslan också, men du verkar triggas av det. Du gör ju många olika saker idag. Bland annat har det grundat ett nytt bolag, Fintower, efter Albert, vilket vi ska prata om mer om senare. Men jag tänker att vi ska börja prata om den här resan som är ju din första och det största företagsresa, för jag tänker att det finns en del att lära för oss och kanske lära från dig. Företaget heter då Albert, en slags digital läxhjälp som du startade med Arta Mandegari, din första vän där. Det är ju en idé som också föddes utifrån vad du upplevde från läxhjälp i de områden där du växte upp. Det finns ju en fin historia som du har berättat flera gånger eller som jag har läst i alla fall flera gånger om dig att du var en uppskattad extralärare med läxhjälp. Och någon undrade om man inte kunde klona dig eller typ digitalisera dig i alla fall, vilket då blev startskottet för den här digitala läxhjälptjänsten Albert var det så?

Talare 2: Ja, det stämmer nog till viss del i alla fall. Jag tror liksom två centrala delar i mitt liv som har följt med mig ända sedan barnsben det ena har varit matematik, jag älskar matematik. Vi hade en familjevän som lärde mig gångertabellen när jag var fyra så hans partytrick var liksom att ta med mig till ställen och visa att jag kunde gångertabellen så matematiken har varit liksom väldigt central och att ge tillbaka, hjälpa andra egentligen av egoistiska skäl man blir liksom glad av att hjälpa andra. Så när jag började på Chalmers så drogs det igång en ideell förening som hjälpte barn i ja, men lite mer utsatta områden med gratis läxhjälp i matematik. Så jag engagerade mig i det hade liksom gymnasieelever och sen även högstadieelever under de egentligen fyra åren som jag var engagerad i det och sen blev jag managementkonsult. Arta gick det entreprenöriella spåret, startade bolag och så kom en dag när egentligen han kom och sa då att fasiken de här liksom dagens barn har växt upp med telefoner, ipads i handen kan man inte nu ta och liksom erbjuda digital läxhjälp. Nå ut till alla de som inte har råd att köpa fysisk läxhjälp. Så det var egentligen liksom historien. Sen kan han faktiskt ha sagt att kan man inte ta din hjärna och paketera den på ett sätt och distribuera ut den via appar.

Talare 1: Men det ni gör då med den här idén när din kompis kom med den till dig det är ju att ni går all in. Så har du beskrivit du har i tidiga intervjuer sagt att ni sålde lägenheter, bilar, alla sparpengar satsade allt på den här idén. Vad var det som gjorde att du och ni var så otroligt övertygade om att det här var en bra idé, för man skulle säga att det här var en tid också, 2016 va, där det inte riktigt är som det är idag så att säga ska man ju komma ihåg också.

Talare 2: Ja, men det kändes bara rätt i magen. Jag vet inte om jag har någon djupare analys än att okej det här borde gå. Det borde liksom finnas en marknad för det. Det är otroligt roligt tillbaks till matematik, tillbaks till hjälpa andra liksom alla parametrar fanns där och så här okej men vad är det värsta som kan hända? Det blir ju mycket så man resonerar så här, om allting går åt helvete, vad är det värsta som kan hända? Ja, men du har förlorat någon bil och någon lägenhet, men du har liksom din hälsa kvar? Äh, vi kör och när man väl har gett sig in där, då finns det ju inget alternativ att lägga av. Då kör man på tills det funkar liksom.

Talare 1: För som sagt det var 2015 sa du nu att det var då, det var ju en tid där SAS-bolag, alltså den här typen av mjukvarubolag som paketerar produkten som tjänst, det fanns ju inte på samma sätt som det gör idag. Det var ju som att den försökte skapa en ny marknad. Hur bygger man en marknad som inte finns eller som kunder kanske inte förstår att de behöver?

Talare 2: Ja, naiva som vi var tänkte vi att det är bara och ta fram en produkt och sen kommer ju alla älska den produkten att vilja ha den. Så vi började med att liksom ta fram en produkt och försökte distribuera den via skolor. Att skolor liksom skulle köpa licenser, men insåg efter ja, men några månader att betalviljan finns där, men inte liksom betalkapaciteten. Man kan inte betala helt enkelt. Så okej då får vi tänka om, vi ger ut en gratis till skolor och sen så får man liksom konvertera i hemmet då så man får liksom en viss typ en fremiumodell heter det ju nu. Men vi tänkte inte så utan vi tänkte så här att vi distribuerar ut den gratis via klassrummen och sen så får föräldrarna konvertera. Det funkade inte heller innan vi slog om egentligen till en ren konsumentaffär, 2017 tror jag det var, och började liksom göra lite marknadsföring och se att ja men okej nu är vi någonting på spåren. Det verkar ändå liksom trilla in kunder, så det var bara iterera, iterera tills man hittade någonting som man kände att ja, men det här skulle kunna funka. Men det stämmer, vi skapade den marknaden, den fanns inte då.

Talare 1: Och det gick ju knackigt och sen så kom en skänk från ovan, ska man verkligen inte kalla pandemin, men för er var det ju det när hela Sverige började leta efter digitala redskap då 2020 var det väl då och då blev marknaden uppenbar för alla kan man säga, eller?

Talare 2: Ja, man kan liksom säga perioden fram till dess, nu minns jag inte exakt vad vi omsatte där runt 2020, men det kan nog ändå ha varit runt 20 miljoner kanske? Men mycket av det vi gjorde fram till dess var att liksom utbilda marknaden så den typen av annonsering vi gjorde var mycket att det finns liksom digitala verktyg, Albert är ett av dem, hur kan du använda digitala verktyg för att hjälpa ditt barn och så vidare och så vidare. Medan när pandemin kom så fick man liksom en skjuts i den bearbetningen. Föräldrar gick då mer aktivt in och letade efter liksom digitala verktyg till sina barn och då kunde man mer skifta om insatserna till att faktiskt konvertera på det behovet som fanns än att försöka liksom skapa det behovet. Och det är dyrt att skapa ett behov på marknaden.

Talare 1: Hade Albert funnits idag om det inte vore för det här skiftet och det de gjorde?

Talare 2: Ja, garanterat ge upp var aldrig något alternativ, då hade vi hittat någon annan väg.

Talare 1: Men det hade inte blivit lika framgångsrikt i alla fall och det hade inte gått lika snabbt för det som händer är ju bara ett år in på pandemin, 2021, så noterar ni bolaget på First North. 49 kr. per aktie värdering på 600 miljoner kronor, övertecknat, vad minns du starkast från den dagen?

Talare 2: Det är jag minst starkast är att jag kommer hem och så hade familjen liksom ställt upp för att fira med tårta och jag gick bara upp och la mig i sängen och sov. Och var oerhört deprimerad. Det hade varit ett väldigt, väldigt tungt projekt och när du noterar, du vet ju faktiskt inte om noteringen kommer ske förens mer eller mindre liksom samma dag, så liksom drivit det där i nästan ja, men nio månaders tid intensivt. Och när det var klart så var det bara nej, nu vill jag bara gå och lägga mig. Nu vill jag inte fira mer. Det är det jag minns.

Talare 1: Varför är det så att man inte vet förrän samma dag?

Talare 2: För att liksom kapitalanskaffningen i sig görs väldigt tätt in på själva noteringen. Och du vet inte om du kommer upp i liksom full täckningsgrad mer eller mindre kvällen innan och då tar styrelsen beslut i ska vi liksom dra pluggen eller ska vi notera bolaget?

Talare 1: Okej, och hur går det till själva dagen? Vad är det man gör när det här går live så att säga?

Talare 2: När det går live det är ju någon ceremoni där på morgonen med Nasdaq när de liksom börjar räkna ner börsöppningen. Och så när börsen öppnar så ringer man i klockan och så ser man vad som händer i 20 minuter och sen säger man att personalen. Nej, nu är det dags att börja jobba igen. Det är bara stäng ner liksom Avanza.

Talare 1: Så det där gjorde ni hela dagen och så kom du hem och så somnade du och sen var det en ny dag att fortsätta jobba så är det ju såklart. Det är ju också det som hände att ni började prata såklart om Europa om konsolidering om tillväxt före lönsamhet. Det fanns massa kapital och fönstret var öppet och sen så kom det ju en ny smäll kan man säga för er, 24 februari 2022. Ni skulle kommunicera ert största förvärv. Vad var det?

Talare 2: Det var ett bolag som heter Samdog som säljer till skolor, också matematik, en matematikplattform i UK då.

Talare 1: Det presenterar ni samma dag då som Ryssland invaderar Ukraina och då är det ingen som lyssnar på er utan alla lyssnar på vad som händer där och hur det påverkar världen. Och det gjorde det ju. Det påverkar ju världen enormt mycket, inte minst investeringsvilja och så. När insåg du det här?

Talare 2: Jag tror jag och Arta pratat om det mer eller mindre samma dag. Sen var vi liksom inte så klarsynta i att vi såg att okej inflationen kommer gå upp. Det betyder att räntorna kommer gå upp och priset på pengar går upp och så vidare och så vidare. Utan vi tänkte enbart i termer av okej, det kommer bli väldigt osäkert och investerarna gillar inte osäkerhet, så det är lite oklart hur liksom tillgången på kapital kommer vara framöver och vi hade ju rest 250-260 miljoner i samband med noteringen, så vi hade ju liksom en ganska stark kassa och då började vi fundera i banorna, vad gör vi om det inte finns tillgång till mer kapital? Vad behöver vi liksom göra i bolaget för att skydda oss mot det egentligen då?

Talare 1: Ja, för det var ju vad som hände antar jag då, att inriktningen gick från att väx så mycket ni kan till att nu ska vi ta oss till lönsamhet, eller vad är det som händer där?

Talare 2: Inte direkt, så utan initialt var det mer okej vi driver liksom en ren konsumentaffär som är kapitalintensiv. Du drar in kunder via marknadsföring och sen så betalar de via liksom sina abonnemang. Men du ligger ju ute med kostnaden i förväg och då sa vi ja, vi behöver balansera upp det där så att vi har ja, men lite mer stabilare intäkter som kommer kanske från försäljning till skolor och kommuner. För vi såg nog inte att marknaden skulle vara så trög under så lång tid, utan det var mer en så här okej vi kanske ska balansera upp den finansiella profilen lite grann men fortsatt växa. Så vi gjorde ju även ett antal förvärv efter det förvärvet, tror vi gjorde tre förvärv årsskiftet 22/23. Det var nog snarare därefter som vi kände att okej nu det här kommer liksom inte att bli bättre i närtid. Vi behöver slå om till lönsamhet.

Talare 1: Det som händer är ju att ni är kvar i bolaget, men lämnar 2024 och idag finns ju Alberts kvar och de släppte ju precis en rapport om att man verkar vara på rätt köl och reda ut den här tiden som har varit och de bekymmer som fanns. Du har ju gått vidare till andra saker, men jag är nyfiken på den här vad du liksom tar med dig från allt det här från på något sätt att vara i himlen då kanske vid notering till att komma ner till diskbänken och den realism som kommer med allt det. Vad är det du tar med dig?

Talare 2: Alltså, man har ju lärt sig så otroligt mycket från Albert resan i så många olika dimensioner, entreprenörskap, ledarskap. Det finns massor av saker jag tar med mig. Men jag tror liksom ska jag välja två: det ena är vilken skillnad bra människor gör. Det gör otroligt stor skillnad och har liksom rätt folk runt omkring sig. Och det andra är att man förstår kapitalmarknaden bättre. Från att jag gick ut Chalmers 2010 fram till egentligen 2022, 2023 så har det ju varit nästintill en nollräntemiljö. Vi har liksom aldrig upplevt räntor och nu börjar man förstå okej hur viktigt det är att faktiskt bygga kassaflöden över tid, för det är egentligen det enda som betyder något i slutändan.

Talare 3: Vill du starta, utveckla eller etablera företag i Göteborgsregionen? Vi på Business Region Göteborg hjälper dig med kostnadsfri rådgivning, nätverk, workshops, guider, näringslivsfakta och mycket mer. Läs mer och prenumerera på våra nyhetsbrev på businessregiongoteborg.se. Länkar hittar du i avsnittsbeskrivningen.

Talare 1: Du tar ju en paus efter Albert där, men ja, den blir inte lång du drar nästan direkt igång med nästa projekt då som är det som du driver idag, Fintower. Vill du dra pitchen, vad är det ni gör?

Talare 2: Det är ett FP&A verktyg, ett modernt FP&A verktyg, alltså finansiell planering, uppföljning och rapportering där vi automatiserar till stor del det man har gjort i Excel innan. Så om jag ska liksom dra den korta versionen. Många bolag sitter idag och gör sin budget och prognos sin uppföljning och rapportering i Excel. Man drar ut en data från en massa olika system och så är det någon som är Excelkunnig som sitter och knackar ihop det där. Det tar mycket tid, det blir ofta fel och man växer till slut ur det där och det vi gör är att vi liksom automatiserar alla de tre processerna och vi gör det med liksom en AI first approach med tanken att du ska egentligen kunna chatta med ditt finansiella data och ditt verksamhetsdata då.

Talare 1: Ni är ju bara i starten av det här. Fortfarande får man ju säga. Det är ju en helt annan målgrupp, en annan marknad, men det är ju också en marknad som är konkurrensutsatt på ett annat sätt. AI revolutionerar ju hela tiden, AI agenter gör enklare för företaget. Ja bygga snabbt och väldigt mycket, många olika produkter. Det finns ju gott om orosmoln kan man ju tänka, hur tänker du i kring det?

Talare 2: Nej, det är ju precis vad det är. Det finns konkurrenter. Jag tror liksom även för många bolag kommer dina kunder att bli dina konkurrenter på ett annat sätt som de inte har varit innan för de kan bygga sina egna verktyg och då kommer jag liksom tillbaks till vad är det man gör som entreprenör? Man testar, man itererar, man itererar, man itererar tills man hittar liksom sin plats på marknaden och för att göra det så behöver du bra folk runt omkring dig och du behöver liksom tillgång till lite kapital så att du är tillräckligt uthärdlig tills du hittar rätt då.

Talare 1: Det där är ju någonting som du har varit tydlig med, att jag menar du har byggt allt det här från Göteborg och att du säger att Göteborg saknar något jämfört med Stockholm och då är det ju just då riskkapital. Institutionella VC, Venture Capital strukturer, och mötesplatser. Vad är det du hade velat se?

Talare 2: Ja, men absolut det finns ju liksom ett antal kritiska pelare i om du ska ha ett ekosystem som fungerar där entreprenörer, talang är liksom en del, riskkapitalet är en annan del och naturliga, liksom mötesplatser, en tredje del och så finns det akademin så klart också då. Och vi saknar ju riskkapitaldelen. Det finns ju riskkapital i Göteborg, men inte institutionell VC på det sättet. Bortsett från kanske liksom Almi och Chalmers Almi som statlig aktör och Chalmers med liksom sin nisch och expertis. Det är ju centrerat till Stockholm, så är det bara och det saknas naturliga mötesplatser. När jag brukar dra ett exempel jag var, vi reste ju kapital i höstas och då åkte jag till Stockholm för vi skulle ta in en lite större runda och så promenerade man liksom upp där för Malmskillnadsgatan bort till Epicenter och på mindre än liksom en halvtimme så har man stött på två investerare, kommer in på Epicenter träffar på VD:n där och så frågade han så här, ja, men vad är det ni gör nu på Fintower? Så berättar jag lite om vad vi gör så sa han. Ja, men det är skitintressant för alla våra hyresgäster kan vi inte anordna ett event där vi bjuder in alla våra hyresgäster och några investerare så kan du prata om att driva ett bolag utan CFO. Och det här är liksom på en halvtimme. I Göteborg vart ska man vända sig om man ska göra en sån grej? Jag vet inte. Det finns liksom ingen plats att gå till.

Talare 1: Du har ändå valt att vara här i Göteborg om vi börjar där då, varför det?

Talare 2: Nej, men jag har ju mitt liv är ju i Göteborg. Jag har ju familjen här och det går ju att bygga bolag från Göteborg, vi har ju gjort det tidigare. Nu lyckades vi ju stänga första rundan med bara investerare från Göteborg och jag tror även i den andra rundan så var det en ängel från Stockholm men annars var kapitalet främst från Göteborg och utanför Göteborg, men inte Stockholm då. Så det går ju. Men det är klart att det är enklare när allting är centrerat fysiskt i Stockholm. Det är ju relationer i grund och botten som gör att du lyckas resa kapital till slut.

Talare 1: Hur skulle man driva en förändring för att få den situationen i Göteborg? Är det en liknande eller?

Talare 2: Ja, jag tror en bra startpunkt är att ha en naturlig samlingsplats för entreprenörer där man kan träffas, man kan nätverka, man kan utbyta liksom erfarenheter och idéer. Det finns ju en vilja att hjälpa varandra. Den saknas ju inte i Göteborg. Man är villiga att dela med sig av liksom kontakter man är villiga att dela med sig av sina erfarenheter. Men vart ska man vända sig?

Talare 1: Men det finns ju mycket talang här i Göteborg, det vet vi ju. Den går ju oftast till industrin, då till fordonsindustrin och närliggande så. För att det är där man kanske kan satsa stort också. Är det ett problem att industrin är stor eller stark här? Eller liksom är att det saknas en brygga på något sätt till en startup världen som kan få ha någonting annat?

Talare 2: Nej, jag ser det nog inte som ett problem att industrin är stor. Det görs ju. Det har ju liksom gjort satsningar kopplat till både liksom fordonsindustri kopplat till läkemedel. Men det sker ju mycket på liksom tech, AI fronten där vi inte gör så mycket. Är det ett problem att det går till industrin? Absolut inte. Men varför gör vi liksom inte mer på AI sidan? Vi kommer ju att halka efter som stad och region. Talangen finns ju onekligen här, entreprenörerna finns onekligen här, men riskkapitalet och mötesplatserna finns inte.

Talare 1: Det är dem du hade velat skapa, ett Malmskillnadsgatan i Göteborg?

Talare 2: Ja men absolut, absolut.

Talare 1: Men du det är ju inte bara det som du har pratat om att Göteborg borde bli bättre. Det är ju också någonting som du arbetar med som grundar sig i de erfarenheter och den resa du själv har gjort. Du har engagerat dig i destination Invest?

Talare 2: Ja.

Talare 1: En fond som ska hjälpa entreprenörer i Bergsjön, Biskopsgården, Hammarkullen, Lövgärdet berätta.

Talare 2: Men på samma tema som läxhjälpen egentligen växte upp i de områdena. Man har inte samma förutsättningar. Punkt. Eller om man, även om man har samma förutsättningar så vet man inte om att man har samma förutsättningar. Så jag engagerade mig i den här ideella läxhjälpsgrejen på Chalmers och när vi, Klementina från GU Ventures tog kontakt gällande Destination Invest så var det även det var liksom en no brainer. Man har ju idéerna man har viljan att skapa någonting och liksom förmågan att, ja men bli hjältar i de här områdena och bli förebilder för andra, men vet inte vart man ska vända sig.

Talare 1: En mötesplats egentligen är det ju du skapar för de här områdena då? Vad är det ni gör? Är det att ni investerar eller vad är det man gör?

Talare 2: Det är det investeringar i entreprenörer från de områdena. Men givet att det saknas så mycket infrastruktur så behöver vi också lägga en del tid på faktiskt liksom utbilda så här. Vad är ett aktieägaravtal är det många som inte vet.

Talare 1: Har du något projekt eller någonting du kan berätta någonting ni har gjort?

Talare 2: Ja, vi stängde vår första investering här strax innan jul i ett bolag som heter Nexilink drivet av en otroligt driven entreprenör som heter Abdi från Tynnered. Så det blir den första investeringen. Vilket är ju kul då det är det vi har sett fram emot.

Talare 1: Kul, och då går du in med pengar eller?

Talare 2: Ja, fonden går in med kapital och sen så är ju tanken att över tid kunna egentligen saminvestera med andra investerare som också har liksom uppföljningskapacitet och kan göra lite större investeringar över tid då.

Talare 1: Det här är ju Göteborg dåliga på. Vi är ju en segregerad stad där den som inte lever i segregering inte förstår det. Och den som växte upp i det som kallas utanförskapsområden ser allt med inkludering, mångfald som en självklarhet nästan förutsättning för allt det man är och gör. Jag vet att du har i dina bolag i alla fall på Albert där haft nästan alla kom från olika bakgrunder och olika språk bland era anställda där då? Hur pitchar man in till ett bolag som kanske är väldigt homogent, där alla ser likadana ut, pratar, har samma bakgrund att det är en styrka att vara från många olika bakgrunder. Hur förklarar man det för någon som kanske levt sitt liv här innanför Vallgraven i Göteborg kanske?

Talare 2: Det ärliga svaret är att jag vet inte, för det är aldrig någonting jag har reflekterat över där vi kommer ifrån har det varit naturligt. Det är liksom inte en grej som man går runt och tänker på, utan det är så det har sett ut runt omkring en. Det har varit mångfald. Det har varit olika människor och så blir det naturligt att när man rekryterar så bryr man sig inte hur någon ser ut vart någon kommer ifrån vilket språk de pratar utan det blir bara naturligt att man struntar i det. Och jag tror liksom i grund och botten är det inte lite så att man tittar efter igenkänningsfaktorer och de igenkänningsfaktorer som vi har haft är liksom stor mångfald, bakgrund, folk pratar olika språk. Medans någon som kanske driver ett mer homogent bolag har den igenkänningsfaktorn att ja, men det här är någon som ser ut som jag, pratar som jag, har ungefär samma bakgrund som gör att det borde bli bra. Man letar ju efter människor som man kan relatera till.

Talare 1: Och det är därför jag tänker att det är så svårt att bryta för att det är ju ingen som gör det av illvilja eller ingen som blickar lite som du gör det naturligt så gör jag ju någon annan, liksom av något annat skäl, går det att bryta ens?

Talare 2: Det är ju en långsiktig process det där. Jag vet när vi började Albert resan så var det ingen investerare som pratade om mångfald, utan det var ju okej om jag stoppar in x kronor här vad blir liksom y kronor i andra änden medan de sista åren, framförallt på börsen, det var inget alternativ. Hade du inte mångfald liksom i bolaget eller i styrelsen så diskvalificerar du dig helt från en investering så jag tror det behöver nästan vara lite påtvingande.

Talare 1: Ja, du tror det?

Talare 2: Ja, jag tror det.

Talare 1: Kvotering?

Talare 2: Nej, inte kvotering, men att det blir liksom en konsekvens av att du inte har det för det är svårt att ändra någonting som är så djupt rotad i en själv att det ska komma inifrån. Jag kan stå och säga hur mycket som helst. Att ja, men det är jättebra med mångfald. Kommer någon annan att lyssna? Det vet jag inte.

Talare 1: Salman Eskandari vi ska alldeles strax avrunda men vi ska avsluta om att titta lite framåt. Vi har pratat lite negativt om Göteborg här. Vi är ju båda härifrån Göteborg. Vi har valt att bo här av olika skäl som du säger, vad är det som Göteborg är bra på som vi kanske själva inte ser? Men för att du har ju som sagt valt att bo kvar här, vad är det som gör att du gör det?

Talare 2: Jag älskar ju människorna i Göteborg, det är extremt liksom hjälpsamma människor. Man är absolut inte rädd för att hjälpa andra där man kan och där man har tid. Det jag är mer negativ till, vart är platsen där man gör det? För har du nätverket idag så är det jättelätt. Jag kan slå upp min kontaktbok och ringa två, tre entreprenörer, två tre investerare och få liksom introduktioner få den hjälpen. Men för någon som inte vet vart ska de vända sig? Jag vet inte ens vart de ska vända sig. Kommer en entreprenör till mig att säga du, jag skulle behöva lite hjälp. Jag har problem med rekrytering, jag har problem med kapitalanskaffning eller produktutveckling. Vem kan jag gå till så hade jag velat säga gå till den här platsen. Där kommer du träffa de här bolagen, du kommer träffa de här investerarna och de kommer kunna liksom hjälpa dig framåt.

Talare 1: Det går snabbt i techvärlden! Sedan samtalet med Salman spelades in står det klart att Sverige accelererar sin nationella AI-agenda med lanseringen av AI Gothenburg. En hubb som ska göra regionen till det nordiska epicentrumet för att starta och skala upp AI-drivna företag. Initiativet kommer från en engagerad grupp privata entreprenörer som arbetar i nära samarbete med Business Region Göteborg, Business Sweden, ledande svenska industrier, och NVIDIA som teknikpartner. Hubben, som planerar att öppnas 2026, kommer erbjuda en driven miljö där grundare i tidig fas snabbt kan utveckla, validera och sjösätta tillämpade AI- lösningar tillsammans med olika industripartner. Läs mer på businessregiongoteborg.se

Talare 1: Jag tänker om vi tittar tio år framåt, hur ser du på, Ja, dels staden, men kanske också vad du hoppas att du är, om vi börjar med dig?

Talare 2: Ja, men jag hoppas att två centrala delar i det jag gör oavsett vad det är att det ena är liksom matematik på något sätt kopplat till matematik. Det är så jag mediterar, att sitta och räkna på saker, så någon form av matematikkoppling och att hjälpa andra som behöver den hjälpen på ett eller annat sätt. Sen i vilken form eller vilken utsträckning om det som investerare eller som mattelärare på Lövgärdesskolan? Det vet jag inte, men något sådant.

Talare 1: Och Göteborg då om tio år?

Talare 2: Nej, jag hoppas i alla fall att investeringsmässigt både i liksom kapital men även i kompetenssatsningar från både näringsliv och andra aktörer och akademien att vi satsar mer på det som är framtiden. Sen om det är AI då eller om det är något annat, men att vi faktiskt tar tillvara på den otroliga talang som finns i stan.

Talare 1: Salman Eskandari, du är ju en av den talangen och tack så mycket för att du delade med dig av din resa och din erfarenhet i Business Göteborg.

Talare 2: Tack, snälla, tack för att jag fick vara med.