CSRD: En guide för små och stora företag
EU:s direktiv CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) markerade starten på en ny era inom hållbarhetsrapportering. Den nya lagstiftningen stärker transparensen och höjer ambitionsnivån för hur företag redovisar sitt hållbarhetsarbete. Men vad innebär CSRD rent praktiskt? Och finns det fördelar med att rapportera tidigare än vad som egentligen krävs? Denna guide ger både stora och små företag insikt och praktisk vägledning i arbetet med CSRD.
Vår guide om CSRD innehåller:
- Introduktion till CSRD
- Vilka företag omfattas av CSRD?
- Ökad kravställning i värdekedjan
- Beräkna växthusgasutsläpp
- Dubbel väsentlighetsanalys och unika nyckeltal
- ESRS – En ny rapporteringsstandard
- CSRD Steg-för-steg
- Hållbart företagande
- Så kan vi hjälpa dig och ditt företag
- Ordlista och Vanliga frågor och svar
1. Introduktion till CSRD
CSRD innebär betydande förändringar i hur företag rapporterar sitt hållbarhetsarbete. Direktivet ersätter tidigare krav på icke finansiell rapportering, NFDR (Non Financial Directive Reporting) och utökar omfattningen till företag. Syftet är att med en ny gemensam rapporteringsstandard kartlägga risker och möjligheter kopplat till miljö, sociala aspekter och bolagsstyrning och att öka transparens och jämförbarhet i rapporteringen.
Företag som omfattas av CSRD måste därmed se över sina metoder och i god tid påbörja arbetsprocessen med hållbarhetsrapportering. Det innebär ett tidskrävande arbete men förhoppningsvis blir det också en strategisk möjlighet att driva innovation och skapa konkurrensfördelar på en alltmer hållbarhetsfokuserad marknad.
Små och medelstora företag (SME), kan med fördel nyttja större bolags processer och rapporter för att själva ha god framförhållning inför CSRD-rapportering.
Många företag ser CSRD och taxonomiförordningen som ett positivt tillskott. Genom att förenkla rapporteringskraven gör EU det möjligt för fler företag att fokusera på hållbarhetsarbete, utan att fastna i administrativa hinder. Detta ger företag bättre förutsättningar att driva effektiva och målmedvetna hållbarhetsstrategier
Med gemensam standard struktureras rapporten
ESRS (European Sustainability Reporting Standards) är den tillhörande standarden för hållbarhetsrapportering enligt CSRD. Standarden innebär ett gemensamt språk och ramverk som gör det möjligt för företag att rapportera sitt hållbarhetsarbete på ett strukturerat och jämförbart sätt, i likhet med sina finansiella upplysningar.
Detta öppnar också nya möjligheter för företag att differentiera sig och attrahera investerare, kunder och talanger som värdesätter hållbarhet. Läs mer om ESRS här
Hållbarhet flyttar in i förvaltningsberättelsen
Ett centralt inslag i CSRD-direktivet är att hållbarhetsrapporten integreras i förvaltningsberättelsen, och därmed omfattas av samma granskningskrav som den finansiella redovisningen. Detta understryker hållbarhetsfrågors betydelse och ger styrelsen ett tydligt mandat – och ansvar – att säkerställa en rapportering som följer CSRD, speglar verksamhetens faktiska hållbarhetsprestanda och att CSRD:s krav uppfylls.
CSRD: En viktig del av EU:s gröna giv
CSRD är en av flera regleringar som stödjer EU:s gröna giv, vars målsättning är att ställa om unionen till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi och bli världens första klimatneutrala region till år 2050. Med gemensam rapporteringsstandard i hela EU ökar transparens och jämförbarhet, vilket också kan leda till en stärkt konkurrenskraft för hållbara företag.
2. Vilka företag omfattas av CSRD?
För att säkerställa en smidig övergång till den nya rapporteringsstandarden sker implementeringen av CSRD stegvis för olika företagskategorier. Årsredovisningslagen reglerar vilka företag som omfattas och när.
Först ut är stora svenska företag eller koncerner av allmänt intresse (PIE- bolag) med över 500 anställda. Dessa företag ska rapportera från och med det första räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2024. Eftersom endast ett fåtal företag har ett brutet räkenskapsår innebär det att majoriteten av företagen i denna kategori omfattas av CSRD för räkenskapsår 2025, vilket är samtidigt som nästa kategori.
Vilka företag omfattas av CSRD-rapporteringen?
CSRD omfattar successivt allt fler företag. Här är en översikt över vilka företag som berörs, när de ska börja rapportera och vilka kriterier som avgör om de omfattas av kraven.
Företag |
CSRD-rapportering |
Stora svenska företag eller koncerner av allmänt intresse (PIE- bolag) med fler än 500 anställda. | Räkenskapsår som inleds närmast efter 30 juni 2024. Första rapport 2025 eller 2026 |
Stora svenska företag som uppfyller minst två av följande kriterier under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:
|
Räkenskapsår 2026 Första rapport 2026 |
Börsnoterade små och medelstora företag* Små och icke-komplexa kreditinstitut och captivebolag (bolag som endast täcker risker som är förknippade med den industri- eller handelsgrupp de ingår i) som uppfyller minst två av följande villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren;
|
Räkenskapsår 2026 Första rapport 2027 *Möjlighet finns för undantag till RÅ 2028. Dessa företag har också något förenklade rapporteringskrav för att underlätta implementeringen av CSRD. |
Bolag utanför EU, med filial eller dotterbolag i EU som möter krav och är av viss storlek. | Räkenskapsår 2028 Första rapport 2029 |
Den 26 februari presenterade EU-kommissionen ett nytt förslag - Omnibuspaketet. Förslaget föreslår att CSRD kommer att gälla för företag med fler än 1 000 anställda, medan små och medelstora företag får lättade rapporteringskrav. Förslaget ska först godkännas och nuvarande regler gäller till dess.
Mer om Omnibuspaketet
3. Ökad kravställning i värdekedjan
Oavsett om ett företag omfattas av CSRD eller inte, skapar direktivet en domino-effekt genom hela näringslivet. Genom krav på rapportering av hela värdekedjan –från leverantörer till kunder – blir hållbarhet en sammanlänkad utmaning som berör samtliga aktörer.
Stora börsnoterade företag kommer att ställa allt högre krav på sina underleverantörers hållbarhetsarbete, vilket i praktiken innebär att även mindre företag som inte direkt omfattas av CSRD indirekt påverkas.
Företag som inte kan visa upp ett systematiskt hållbarhetsarbete riskerar att exkluderas från viktiga affärsrelationer. Därmed kan CSRD bana väg för en bred, systemisk förändring där hållbarhet integreras i hela näringslivets ekosystem, oavsett företagens storlek.
4. Beräkna växthusgasutsläpp
För att förstå och rapportera företags klimatpåverkan krävs höga krav på datainsamling genom hela värdekedjan. GHG-protokollet (Greenhouse gas protocol) är en internationell standard som används för att beräkna växthusgasutsläpp.
För att kategorisera ett företags utsläpp används tre så kallade scope som täcker olika aspekter av verksamheten.
Scope 1 omfattar direkta utsläpp från företagets egna anläggningar, fordon, maskiner och processer. Scope 2 innefattar indirekta utsläpp från energianvändning, såsom inköpt el, värme, kyla och ånga. Scope 3, som ofta är det mest omfattande, inkluderar alla övriga indirekta utsläpp i värdekedjan. Till scope 3 hör bland annat utsläpp relaterade till inköpta varor och tjänster, transporter, avfall, tjänsteresor och användningen av sålda produkter.
Denna indelning hjälper företag att systematiskt kartlägga och hantera sin klimatpåverkan genom hela värdekedjan.
Utsläpp i värdekedjan
För att kategorisera utsläppen och sammankoppla dem till olika delar av värdekedjan introducerar CSRD krav på rapportering av scope 1-, 2- och 3-utsläpp.
- Scope 1: Direkta utsläpp från företagets egna aktiviteter
- Scope 2: Indirekta utsläpp från inköpt energi
- Scope 3: Övriga indirekta utsläpp i värdekedjan, både uppströms och nedströms i värdekedjan
5. Dubbel väsentlighetsanalys och dina unika nyckeltal
CSRD introducerar konceptet dubbel väsentlighet som ett centralt verktyg i hållbarhetsrapporteringen. Den dubbla väsentlighetsbedömningen utgår från ESRS-standarderna och identifierar vilka frågor som verksamheten bedömer som väsentliga. Bedömningen består av två perspektiv: Konsekventiell väsentlighet och finansiell väsentlighet.
- Konsekventiell väsentlighet: Genom kartläggning av verksamheten och intervjuer med intressenter i värdekedjan bedöms företagets faktiska och potentiella påverkan på människor och miljö, både positiv och negativ, samt på kort- och lång sikt
- Finansiell väsentlighet: På liknande sätt utvärderas huruvida olika hållbarhetsfaktorer har en faktisk eller potentiell påverkan på företagets resultat, värde och finansiella utveckling.
Utifrån en betygsskala med ett tröskelvärde bedöms om frågor är väsentliga eller inte. Ett ESG-ämne anses vara väsentligt om det uppfyller kriterierna för ett eller båda perspektiven. Den dubbla väsentlighetsanalysen blir på så sätt ett verktyg som säkerställer att företag rapporterar på relevanta frågor. Baserat på denna dubbla väsentlighetsanalys ska varje företag också utveckla specifika nyckeltal som är mätbara över tid och ger meningsfull information till intressenter. Dessa nyckeltal blir viktiga för att styra och följa upp hållbarhetsarbetet.
6. ESRS – ramverket för rapporteringen
För att rapportera enligt CSRD ska en ny gemensam rapporteringsstandard följas. Denna standard heter ESRS (European Sustainability Reporting Standards) och består av tolv sektorsövergripande standarder. Två av dessa (ESRS 1 och ESRS 2) är övergripande standarder och tio av dem är ämnesspecifika standarder.
ESRS 1 har inga upplysningskrav utan definierar allmänna principer för hållbarhetsrapportering: hur rapporten ska utformas, vilken struktur och vilket innehåll som ska finnas. ESRS 2 berör allmänna upplysningar, däribland en beskrivning av hur hållbarhetsrapporten arbetats fram, vilka bolag som omfattas i rapporten samt beskrivning av strategi, affärsmodell och styrning. I ESRS 2 tas också den dubbla väsentlighetsanalysen upp med krav på metodbeskrivning och utfall. Därefter följer de ämnesspecifika standarderna kopplat till miljö (ESRS E1-E5), sociala frågor (ESRS S1-S4) och styrning (ESRS G1).
Den dubbla väsentlighetsanalysen styr huruvida ett företag ska rapportera på en standard eller inte. Sammantaget skapar ESRS en omfattande struktur för hållbarhetsrapporten som säkerställer konsekvent och jämförbar rapportering av hållbarhetsdata.
Hur hänger EU:s taxonomi ihop med CSRD?
EU:s taxonomiförordning är ett klassificeringssystem för vilka ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara. CSRD är sammanlänkad med Artikel 8 i EU:s taxonomi, vilket innebär att de företag som omfattas av CSRD även omfattas av kraven på rapportering enligt EU:s taxonomi. Taxonomi-rapporteringen kommer enligt rapporteringsstandarden att tillhöra miljöavsnittet.
ESRS-standarder
Generella standarder (Obligatoriska):
- ESRS 1 – Allmänna krav på hållbarhetsrapportering
- ESRS 2 – Allmänna upplysningar om strategi, affärsmodell, styrning och väsentlighetsanalys
Ämnesspecifika standarder (Bolagsväsetnliga):
- Miljö (E1–E5): Klimatförändringar, föroreningar, vattenresurser, biologisk mångfald, cirkulär ekonomi
- Sociala frågor (S1–S4): Arbetskraft, värdekedja, samhällspåverkan, konsumenter
- Styrning (G1): Affärsetik
Dubbla väsentlighetsanalysen avgör vilka ämnesspecifika standarder som ska rapporteras. ESRS säkerställer en konsekvent och jämförbar hållbarhetsrapportering.
Fördjupa dig i EU:s taxonomiförordning och CSRD-direktivet
7. CSRD Steg-för-steg
Hur gör man då, rent praktiskt, när det är dags att rapportera? CSRD kräver visserligen noggrann, strategisk planering och ett systematiskt tillvägagångssätt men genom att i god tid förbereda och involvera berörda parter i företaget så blir processen både smidigare och mer långsiktig.
Steg 1: Samla teamet och involvera styrelsen
Börja med att samla ledning och hållbarhetskompetens inom bolaget för att tilldela mandat och skapa samsyn kring CSRD-rapporteringen. Involvera också styrelsen tidigt så att denna är införstådd med ansvaret. Identifiera vilka kompetenser som finns i bolaget och vilka som bör ingå i arbetsgruppen. Se till att sätta er in i CSRD- direktivet och ladda ner ESRS- standarder.
Steg 2: Kartlägg värdekedjan
Se över verksamheten och kartlägg värdekedjan uppströms, i den egna verksamheten, och nedströms. Detta innefattar allt från råvaruuttag till fabriker, transporter, lager, kunder, användare och sluthantering. Ju längre ifrån den egna verksamheten desto svårare, och därför är det viktigt att börja i tid. Kontakta intressenter för att boka in intressentdialoger och underskatta inte tiden det tar att genomföra och följa upp dessa.
Steg 3: Gör en dubbel väsentlighetsanalys
Den dubbla väsentlighetsanalysen är kärnan i rapporteringen då den styr vad som sen ska redovisas. I praktiken innebär det en grundlig genomgång av verksamheten och värdekedjan för att identifiera påverkan, risker och möjligheter (IRO). Omvärldshändelser som kan påverka verksamheten behöver också tas i beaktande.
Steg 4: Gör en Gap-analys
Var står ni och vart ska ni? Inom CSRD är en en så kallad GAP-analys ett bra strategiskt verktyg som hjälper er att identifiera skillnader och luckor mellan nuvarande hållbarhetsrapportering och de krav som ställs för rapportering enligt CSRD. Med insikter från den dubbla väsentlighetsanalysen kartläggs behovet av kompetenser, resurser och data som behövs för att möta de nya rapporteringskraven.
Steg 5: Se över systemstöd
Hur samlas och kartläggs insamlade data? För SME-företag med mindre verksamheter och begränsade resurser är Excel ett bra verktyg som också kan ge värdefulla insikter framåt och bakåt i tiden. För större företag kan det vara värt att investera i ett systemstöd anpassat för att effektivisera CSRD-rapportering. För att hitta ett systemstöd som tillmötesgår behoven i GAP-analysen och passar organisationen, är det viktigt att noggrant se över utbudet. Hur fungerar integrationen med övriga system som används? Finns det en bemannad support? Be om en testperiod och ta er tid att utvärdera.
Steg 7: Sammanställ i rapportering
Med CSRD flyttar hållbarhetsrapporten in i förvaltningsberättelsen och strukturen stramas åt. Det behöver inte betyda att inspirerande och lättillgängligt innehåll försvinner. Det öppnar snarare upp dörrar att tydligare koppla case, intervjuer och verksamhetsberättelser till faktiska data. Att utforma rapporten med texter, illustrationer och tabeller kräver dock en hel del arbete och ju tidigare processen påbörjas desto bättre. Påbörja en struktur så tidigt som möjligt och fyll på allteftersom. Tänk på läsaren och se rapporten som en möjlighet att visa upp hur företaget presterar inom hållbarhetsfrågor.
För att vara framgångsrik på lång sikt behöver ett företag vara hållbart ur flera perspektiv – ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Jag ser att många företag nu möter en växande efterfrågan på hållbarhet från sina kunder, där ansvaret sträcker sig längre bakåt i värdekedjan.
Hållbart företagande
Att rapportera i enighet med CSRD är ett långsiktigt arbete som kräver kontinuitet och struktur. Med en omfattande genomlysning av verksamheten identifieras nya nyckeltal. Genom att proaktivt arbeta med dessa nyckeltal kan företag bygga robusta hållbarhetsstrategier, effektivisera både processer och resursanvändning, stärka företagets konkurrenskraft och driva omställningen framåt.
Så kan vi hjälpa dig och ditt företag
Vi på Business Region Göteborg erbjuder omfattande stöd till företag som vill arbeta hållbart. Varför? Vi är helt enkelt övertygande om att ett hållbart näringsliv med god samverkan ökar regionens konkurrenskraft.
- Workshop Cirkulär affärsutveckling: I denna workshop kan du som företagare öka dina möjligheter till en cirkulär affär, förstå din värdekedja och hur du kan tjäna pengar på den.
- Workshopserien Hållbarhetshjulet: Passar dig som vill arbeta lönsamt med hållbarhet. Vi arbetar både teoretiskt och praktiskt och du för tips om vilka åtgärder du kan implementera i ditt företag.
- Tillväxtprogrammet: Vill du utveckla ditt företag och skapa långsiktig framgång? Som medlem i Tillväxtprogrammet kan vi bland annat erbjuda hjälp med CSRD.
Ordlista
- CSRD - Corporate Sustainability Reporting Directive
-
EU-direktiv som syftar till att standardisera hållbarhetsrapportering och öka transparens kring företags miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade påverkan.
- DVA - Dubbel väsentlighetsanalys
-
Metod för att bedöma viktiga hållbarhetsaspekter genom att beakta både företagets påverkan på omvärlden och omvärldens påverkan på företaget, med involvering av företagets intressenter.
- EFRAG - European Financial Reporting Advisory Group
-
Föreningen som fått i uppdrag av EU att utveckla standarden för CSRD-rapportering (ESRS-standarden) och ge vägledning för att underlätta implementeringen av CSRD.
- ESG
-
Miljö (E), socialt ansvar (S) och bolagsstyrning (G) som tillsammans utgör ett brett perspektiv av hållbarhet. Ett ESG-ämne handlar om hur företag hanterar sina miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade aspekter och deras påverkan på hållbarhet och etiska frågor.
- GAP-analys
-
En metod som används för att identifiera skillnaden mellan den nuvarande situationen och det önskade målet. Det handlar om att kartlägga var man befinner sig idag och vad som behöver göras för att nå de uppsatta målen.
- GHG- protocol / Greenhouse Gas Protocol
-
Internationell standard för att beräkna växthusgasutsläpp utifrån tre scope: direkta utsläpp, indirekta energirelaterade utsläpp och övriga indirekta utsläpp i värdekedjan.
- NFRD - Non Financial Reporting Directive
-
Tidigare EU-direktiv för icke-finansiell rapportering. NFDR ersätts nu av CSRD.
Vanliga frågor och svar
- Vad är CSRD
-
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är ett nytt EU-direktiv som kräver att företag rapporterar effekterna av sina sociala och miljömässiga aktiviteter. Till skillnad från NFRD ställer CSRD högre krav och ger tydligare riktlinjer för hållbarhetsrapportering, vilket gäller för företag av alla storlekar inom EU. Målet är att rapporteringen ska vara tillförlitlig och jämförbar, vilket stödjer EU:s gröna omställning och Parisavtalet.
- Vad är en dubbel väsentlighetsanalys?
-
En dubbel väsentlighetsanalys innebär att rapportera hur företaget påverkar sin omgivning och hur omgivningen påverkar företaget ur ett hållbarhetsperspektiv, vilket kallas dubbel materialitet. En dubbel väsentlighetsanalys hjälper företag att identifiera och bedöma viktiga hållbarhetsaspekter ur två perspektiv:
Inifrån och ut: Hur företagets verksamhet påverkar miljön och samhället (t.ex. koldioxidutsläpp, arbetsförhållanden).
Utifrån och in: Hur externa hållbarhetsfrågor påverkar företagets finansiella resultat (t.ex. klimatförändringar, lagstiftningsförändringar).Steg i en dubbel väsentlighetsanalys:
- Identifiera relevanta aspekter: Samla data om potentiella hållbarhetsfrågor
- Bedöma påverkan och risker: Analysera hur dessa frågor påverkar företaget och omvärlden.
- Prioritera väsentliga aspekter: Rangordna hållbarhetsfrågorna efter deras betydelse.
- Integrera i Strategin: Använd analysen för att förbättra hållbarhetsstrategin och rapporteringen.
En dubbel väsentlighetsanalys är viktig att genomföra eftersom den säkerställer att hållbarhetsrapporteringen är relevant och meningsfull, vilket ökar transparens och tillförlitlighet för investerare och andra intressenter.
- Finns det specifika kriterier för företagsstorlek i relation till CSRD?
-
Ja, CSRD specificerar kriterier för företagsstorlek i relation till hållbarhetsrapportering. Kriterierna specificeras enligt:
Stora företag: Fler än 250 anställda, omsättning över 550 MSEK, Balansomslutning över 280 MSEK
Medelstora företag: Färre än 250 anställda, omsättning under 550 MSEK, balansomslutning under 280 MSEK.
Små företag: Fler än 10 anställda, omsättning över 10 MSEK, balansomslutning över 5MSEK. - När ska mitt företag börja rapportera för CSRD?
-
2024: Stora företag som redan omfattas av NFRD börjar rapportera för räkenskapsåret 2024.
2026: Stora företag som inte omfattas av NFRD börjar rapportera för räkenskapsåret 2025.
2027: Noterade små och medelstora företag, kreditinstitut och captivebolag för försäkring rapporterar för räkenskapsåret 2026.
2029: Icke-europeiska företag med storskalig verksamhet inom EU börjar rapportera.
Tidslinjen är ännu inte lagförd och kan komma att ändras. Läs regeringens senaste lagrådsremiss
- Vad ska ingå i hållbarhetsrapporten?
-
Hållbarhetsrapporten ska bland annat innehålla:
- En beskrivning av hur företagets verksamhet påverkar omgivningen och vice versa.
- Mål, policies och risker för företagen kopplade till olika hållbarhetsfrågor
- Styrelsens ansvar, arbete och sammansättning
- Förutbestämda hållbarhetsindikatorer enligt obligatoriska rapporteringsstandarder
- Beskrivning av den due diligence-process som genomförts avseende hållbarhetsfrågor, faktiskt eller potentiell negativ påverkan från företaget samt värdekedja och åtgärder för att förhindra, minska och återställa denna påverkan.
- De KPI:er som krävs från EU:s taxanomiförordning.
- Omnibuspaketet - vad är det och vad innebär det för CSRD?
-
Den 26 februari 2025 presenterade EU-kommissionen Omnibuspaketet, ett förslag för att förenkla hållbarhetsrapporteringen och minska den administrativa bördan för företag. Förslaget måste godkännas av EU-parlamentet och ministerrådet, vilket kan ta minst ett år. Tills dess gäller de nuvarande reglerna, och företag bör fortsätta följa dem tills de nya bestämmelserna träder i kraft.
Förändringarna i korthet:
- Höjda tröskelvärden i CSRD: Företag med minst 1000 anställda och 50 miljoner euro i omsättning eller balansräkning över 25 miljoner euro.
- Höjda tröskelvärden för Taxonomin: Enbart företag med över 1000 anställda och 450 miljoner euro i omsättning måste rapportera.
- "Stop the clock": Kommissionen vill skjuta upp CSRD-införandet för noterade små och medelstora företag (våg 2 och 3) med två år till dess att en enklare standard hunnit utarbetas samt skjuta upp CS3D till 2028.
- Översyn av ESRS: Kommissionen vill se över ESRS samt utveckla en ny förenklad ESRS för frivillig rapportering. Slopande av sektorspecifika standarder och det kommer fortfarande krävas en översiktlig granskning, men däremot inte en full revision.
- "Value-chain-cap": Ett skydd för mindre företag mot för omfattande krav från större kundföretag, mindre företag kan inte avkrävas mer information än i den frivilliga standarden som kommer att bli viktig.
Är styrelsen redo för sitt uppdrag?
Med CSRD ökar styrelsens ansvar för hållbarhetsrapporten – att den upprättas i tid, uppfyller kraven och innehåller korrekt information. Detta gör att styrelsens hållbarhetskompetens blir viktig. Idag erbjuder vi genom Tillväxtprogrammet CSRD-utbildningar anpassade för just ledningsgrupper och styrelse. Med ökad kunskap och förståelse kan företaget arbeta proaktivt med hållbarhetsfrågor och integrera dem i affärsmodellen och strategin.