Sju effekter av Västsveriges nya batteriindustri

1. Vilken produktionskapacitet byggs och vad ska tillverkas?

Vill vi fortsätta vara beroende av batteritillverkning i Asien, eller vill vi stå på egna ben? Vill vi minska sårbarheten i leverantörskedjan och samtidigt stärka Sveriges och Europas position i den globala ekonomin? Svaret från Volvo Cars och Northvolt är tydligt: Vi ska utveckla och bygga våra egna batterier och det ska ske på plats i Sverige. Därför skapade man det gemensamma bolaget Novo Energy vars byggnader nu reser sig på Hisingen, precis intill Volvo Cars bilfabrik i Torslanda.

Det som ska tillverkas här är battericeller till Volvos elbilar. Battericellerna ska byggas ihop till färdiga batteripack i en intilliggande anläggning som ägs och drivs av Volvo Cars, innan de slutmonteras i bilarna. 

Förutom gigafabriken etableras också en enhet för forskning & utveckling som placeras i fordonsklustret på Lindholmen i Göteborg. Allt som allt beräknas satsningen att skapa jobb för 3000 personer. Den totala investeringen är cirka 30 miljarder kronor. Fabriken kommer ha en kapacitet på 50 GWh, vilket motsvarar batterier till ungefär 500 000 bilar per år.

Samtidigt närmar sig byggstarten för AB Volvo:s batterifabrik i Mariestad. Även här beräknas 3000 arbetstillfällen skapas och produktionsvolymen anges till 300 000 ton per år, vilket motsvarar cirka 60 GWh. Forskning och utveckling inom AB Volvo sker i Göteborg. 

2. Vilken typ av spetskompetens behövs och hur byggs den upp?

För att utveckla världens bästa batterier för elbilar finns det egentligen inga färdiga lösningar eller tekniker som vi kan plocka ner från hyllan, utan här handlar det i mångt och mycket om att bryta ny mark med en ordentlig satsning på forskning och utveckling.

Sveriges styrka är att vi varit så pass tidigt ute. Vi har hunnit dra till oss väldigt mycket expertis och kompetens, vilket kommer att bli allt svårare att göra i framtiden.

Förutom målmedvetenhet, labbteknik och rejäla investeringar behövs skarpa hjärnor med rätt utbildning och erfarenhet. Novo Energy siktar på att sysselsätta 300 experter i sitt center för forskning och utveckling i Göteborg. Här finns alltså ett fönster för dig med rätt profil, som platsar i det som Novo Energy beskriver som ett “world-class team of technologists for R&D into next-generation battery cells”.  

Här är några exempel på den kunskap som behövs:

• Materialvetenskap: Kunskap om nya och befintliga material som kan öka batteriernas energitäthet, livslängd och säkerhet.
• Kemiteknik: Expertis inom kemiska processer och reaktioner. Kunskap om elektrokemi och termodynamik.
• Elektroteknik: Förståelse för hur batterier integreras med bilens elektroniska och elektromekaniska system.
• Mekanisk ingenjörskonst: Färdigheter för att designa robusta, högeffektiva och säkra batteripaket.
• Hållbarhetsvetenskap: Kunskap om hur man minimerar miljöpåverkan från produktionen och maximerar återvinningen när batteriet har tjänat ut.
• Datavetenskap och AI: Kompetens inom dataanalys, maskininlärning och artificiell intelligens för att förbättra batteriets prestanda och livslängd.

Rekrytering till R&D-centret pågår sedan 2022. För att också bygga ny kompetens lokalt erbjuds studenter sommarjobb där de får jobba vid sidan av erfarna experter på Novo Energy. Även Volvokoncernen söker kompetens inom dessa områden.

3. Hur ska produktionspersonalen utbildas och inom vad?

I Västsverige kommer det så småningom behövas över 7000 personer som kan jobba i produktionen med tillverkning av batterier. Det är fler än antalet invånare i många svenska kommuner. Likväl är det så många som beräknas behövas fram till år 2028 när man räknar ihop behoven för Novo Energys fabrik i Göteborg och AB Volvo:s anläggning i Mariestad.

Utmaningen här är att det är en ny industri. Det betyder att personal med rätt kunskaper faktiskt inte finns ännu. De flesta som ska jobba i batterifabrikerna behöver utbildas.

Lösningen är en bred ansats som bygger på att utveckla och anpassa de instanser och möjligheter för utbildning och kompetensförsörjning som redan finns i regionen. Det handlar om insatser på alla nivåer, såväl inom företagen som inom utbildningsväsendet. Här är ett axplock av de insatser som är i gång eller planerade:  

• Företagens egna utbildningar för befintliga anställda
• Säkra tillgången till bra lärmiljöer för företagens egen utbildning och studerande
• Göra det attraktivt att utbilda sig till arbete i batteri- och fordonsindustrin
• Bygga ut platser i gymnasieskolan på relevanta program
• Utöka erbjudanden inom yrkesutbildningarna på Komvux
• Säkra att relevanta utbildningar inom Yrkeshögskolan planeras och genomförs
• Samverka med högskolor och universitet för relevanta utbildningserbjudanden

Utöver detta görs en stor satsning på ett utbildningscentrum, Battery Centre Gothenburg, på Lindholmen i Göteborg, med finansiering från Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Centrat kommer öppna i januari 2025 och kommer erbjuda unika träningsmiljöer där produktionsmedarbetare ska kunna utbildas i olika moment i batteriproduktionen. Centrat ska också vara öppet för allmänheten för att stimulera nyfikenhet, kunskap och intresse för arbete inom batteri- och fordonsindustrin. 

4. Direkta effekter från bygget av anläggningarna

Ytan som används för Novo Energys fabrik i Torslanda på Hisingen är lika stor som 80 fotbollsplaner. Själva byggnaden blir större än det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon, som är världens näst största kontorsbyggnad. Hur stor AB Volvos batterifabrik i Mariestad blir är ännu inte känt, men allt pekar på att den också blir - stor. Stora byggen är svåra att smyga med. De ger effekter på sin omgivning. 

• Trafikpåverkan: Transporter av material och 2500 byggnadsarbetare kommer att ge högre trafikvolymer under byggtiden.  En ny trafikvåg kommer när fabriken väl är klar, när 3000 personer ska ta sig till och från jobbet. En ny kollektivtrafiklinje som kan bidra till att minska trycket av personbilar på vägarna är redan i gång till den nya batterifabriken. Vägnätet förbi fabrikerna i Torslanda har dessutom genomgått en utbyggnad och anpassning de senaste åren. Det betyder att transporter av insatsvaror och färdiga produkter kommer att absorberas på ett bra sätt.
• Räcker bostäderna? Boende för tillresta byggnadsarbetare kommer delvis att lösas med temporära bostäder. För dem som ska arbeta i fabriken beräknas den nuvarande takten i bostadsbyggandet vara tillräcklig för att täcka behoven.
• Tillräckligt tjock kabel? Kapaciteten i elnätet är viktig för de flesta industrier. För en batterifabrik är den helt avgörande. När Novo Energys fabrik sätts i drift på Hisingen kommer kapaciteten lösas med utbyggnad och anpassningar i nätet. 
• Är barnomsorgen på plats? Ska man attrahera internationella talanger kan det komma att krävas fler platser på engelska förskolor och skolor. Även detta är under luppen i planeringen för uppstarten av fabriken.

5. Hur mycket väntas sektorn att växa över tid och vilka effekter ger det?

Alla prognoser tyder på att efterfrågan på elektriska bilar, bussar, lastbilar och även arbetsmaskiner kommer att öka. Takten kan variera i prognoserna, men när EU sätter tryck för att göra unionen klimatneutral till år 2050 kommer det att ge enorm effekt. Efterfrågan på batterier kommer att följa med uppåt. Förutom fordon och maskiner kan batterier för energilagring bidra till att öka efterfrågan ytterligare.

Exakt vilka effekter den ökade efterfrågan kommer att ge på lång sikt är svårt att förutse. Vi vet i dagsläget inte om Novo Energy kommer att expandera eller om AB Volvo väljer att bygga ännu fler batterifabriker i Sverige. Det kan handla om ännu fler arbetstillfällen på sikt. Särskilt om nya system- eller underleverantörer väljer att etablera sig i regionen. God utveckling inom batteritekniken och ett starkt ekosystem i Göteborg kan attrahera nya arbetsgivare hit.

Men här och nu vet vi att batteriomställningen är ett lyft för regionen, både när det gäller sysselsättning och ökade skatteintäkter. 

6. Hur påverkas det övriga ekosystemet inom näringslivet?

På ytan, en motor byts mot en annan. En tank byts mot ett batteri. Det syns inte ens på utsidan av bilarna. Ändå är effekterna som följer med teknikskiftet enorma. Nej, förbränningsmotorn kommer inte att dö. Den kommer fortfarande vara viktig i vissa funktioner och sammanhang. Men sektorer som är kopplade till förbränningsmotorn och fossila bränslen kommer möta en mindre efterfrågan, och behöva ställa om. Ingen tvekan om det. 

Samtidigt öppnas möjligheter för nya leverantörer i batterikedjan: 

• Katod- och anodproducenter: Företag som tillverkar aktiva material till batteriernas elektroder, litium, nickel, mangan, och kobolt.
• Elektrolytproducenter: Företag som specialiserar sig på tillverkning av elektrolyter, som är kritiska för jontransport i batterier.
• Separatortillverkare: Företag som producerar den tunna plastfilm som skiljer katoden från anoden i ett batteri.

Utöver det behövs maskiner som tillverkar utrustning för montering av batterier; teknik för att integrera celler i moduler eller paket; robotar som effektiviserar produktionslinjer. Och mycket annat.

Elektrifieringen av fordonsflottan bäddar också för utveckling av autonoma funktioner och självkörning på bred front. Ett elfordon är helt enkelt enklare att integrera med avancerad uppkopplad teknik. Eldriften är mindre komplicerad och mer distinkt vilket medför bättre precision och kontroll. Eldriften är till sin natur också enklare att integrera med AI, exempelvis för att höja energieffektiviteten eller skapa andra fördelar.

7. Hur har elektrifiering och batteriproduktion förändrat Göteborg om tio år?

Tystare, renare, smidigare. En välmående stad som leder utvecklingen inom mobilitet. En stad där unga vill studera, där många sysselsätts både inom utveckling och produktion av världens främsta batterier. En region där ett stort antal aktörer i kedjan har etablerat sig de senaste åren. De samarbetar med varandra och är tätt integrerade med de bolag som jobbar med lösningar för autonoma fordon. De bidrar alla både till teknikutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen, och inte minst profileringen av Göteborg som världsledare inom mobilitet. En stad som länge var beroende av och drev den fossila utvecklingen, men som ställde om. 

Kanske ett drömscenario. Men inom räckhåll om du är med och gör rätt saker.  

Kontakta oss

Business Region Göteborg arbetar tillsammans med alla typer av intressenter för att främja innovation, konkurrenskraft och inflöde av företag, investeringar och talanger till regionen. Har du en fråga om batteriindustrin? Kontakta oss. 

Kontaktpersoner etablerings- & kompetensfrågor

• Joel Görsch
  Etableringsrådgivare 
  Kontakta mig om: Batteri, Etablering, Fordon och mobilitet 
  031-367 61 11 
  joel.gorsch@businessregion.se 
• Anna-Lena Johansson
  Verksamhetsstrateg 
  Kontakta mig om: Batteri, Kompetensförsörjning 
  031-367 61 52 
  anna-lena.johansson@businessregion.se