Framtidens städer och transportsystem

Ända sedan den första staden föddes för tusentals år sedan har olika transportsystem format våra städer. Att exempelvis människor, varor, avfall och post kan transporteras är nyckeln till ett välfungerande samhälle.

Men i dag tar biltrafiken för mycket plats och leder till en rad negativa konsekvenser, menar Alexander Ståhle, stadsforskare och vd för Spacescape – ett forskningsdrivet konsultföretag inom stadsbyggnad.

– Den skapar ohälsa, segregation, otrygghet, ekonomiska problem och energikris. Bilen har bidragit till att städerna har spridit ut sig och har skapat barriärer mellan människor. Stadsmiljöerna har förändrats från att vara till för gång och cykel till att bli bilprioriterade, säger han. 

Viktigt med kollektivtrafik  

Alla internationella organisationer som arbetar med samhällsbyggande, exempelvis OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling), FN och Världsbanken, är överens om att bilbaserat stads- och samhällsbyggande inte är hållbart. Lösningarna är i stället kollektivtrafik, cykel och gång.

När det gäller kollektivtrafiken menar Alexander Ståhle att alla hållbara städer, stora som små, har någon sorts spårbunden kollektivtrafik som stomme i transportnätet.

– Spårvagnar är visserligen spårbundna och väldigt karaktäristiska för Göteborg. Men de är lite långsamma. Eftersom Göteborg är så utspritt skulle man behöva komplettera med en snabbare om mer effektiv kollektivtrafik som når längre på kortare tid, säger han och fortsätter: 

– Det som talar för Göteborg är Älvstaden – att man har möjlighet att bygga en riktigt attraktiv stadskärna som kan bli Göteborgs ekonomiska motor. Och att den inte blir bilbaserad. 

Nya typer av gator 

Alexander Ståhle har varit med och tagit fram en designguide för smarta gator och hur de ska utformas – med huvudgator för kollektivtrafik och ett sömlöst huvudnät för cykeltrafik. Gatumiljöerna ska vara prioriterade för gång och göra att människor trivs och känner sig trygga.

– Det som krävs för att vi ska nå dit är en ny nationell gatustandard som ersätter VGU (Vägar och gators utformning), som är Trafikverkets handbok för gatuutformning. Dagens unga och upplysta trafikplanerare är inte problemet. Det är regelverken, handböckerna och i många fall rädda politiker som ställer till det. Det som behövs är modiga politiker som kliver fram och säger ”Jag vill det här!”. De behöver presentera en vision om att skapa en grönare och mer levande stad.

Utsläppsfria zoner i Göteborg 

I Göteborg finns initiativet Gothenburg Green City Zone, där man testar och utvecklar framtidens utsläppsfria och innovativa transportsystem inom utvalda zoner i staden.

– Begreppet Gothenburg Green City Zone är bra. Det pekar på vad man vill lägga till, att man vill ha en grön zon, inte på vad man vill ta bort. Det är viktigt att man tar fram visionsbilder där man förstår hur de här miljöerna kommer att bli och att det blir begripligt varför förändringen görs. Precis så genomfördes bilsamhället – genom fakta och visionsbilder. Nu ska vi använda samma verktyg för att vända tillbaka det, säger Alexander Ståhle.

Alexander Ståhle om…

…elektrifieringen. ”Den kommer inte att göra så stor skillnad för stadsmiljöns kvaliteter. Det får bort luftföroreningar och minskar klimatpåverkan, men det löser inte de stora trafikproblemen.”

…automatiseringen. ”Om man pratar med de smarta trafikplanerarna säger de att självkörande fordon kommer att vara mycket säkrare – man kan göra gatunät till gångfartsgator utan att vara orolig. Andra menar att självkörande fordon är ett hot och att det kommer att öka trafiken i städerna. Men det går att reglera.”

…digitaliseringen. ”Den innebär att man kan dela fordon på ett annat sätt som man inte kunde tidigare, som till exempel elsparkcyklar och bilpoolsbilar. Trängselavgifter är också en sorts digitalisering som vi vet fungerar. Man kan också optimera parkeringen i städer med digitalisering genom att prissätta marknadsmässigt.”