Article image
Hamnen

Utan hamnen stannar Sverige

Nästa år fyller Göteborgs hamn 400 år. Lika länge har hamnen varit näringslivets självklara port till världen. Och aldrig har den varit lika viktig som i vår samtid.

Vi publicerar här en artikel om hamnen hämtad ur Magasin Göteborg som ges ut av Business Region Göteborg och Näringslivsgruppen på Göteborg & Co. Bilagan, med underrubriken ”Utveckling med intelligens och omtanke”, distribuerades med Dagens Industri i maj.

Main content

En hamnstrejk skulle inte bara försvåra handeln med utlandet, den riskerar att tvärstoppa industrier med mycket export, något som bland andra Håkan Samuelsson, vd för Volvo Cars, bekräftat – två tredjedelar av alla Volvobilar tillverkade i Sverige fraktas ut via Göteborgs hamn. Men även importberoende aktörer som livsmedels- och konfektionsbranscherna skulle drabbas hårt och snabbt stå utan varor att sälja.

Göteborgs hamn grundades år 1620. Nästa år är det 400 år sedan. Lika länge har hamnen varit näringslivets självklara port till världen. Länge låg hamnen koncentrerad kring Göta älv, där kajerna var ett myller av verksamheter med band till de sju havens alla hörn. Nuförtiden syns ingenting av det, och handeln över haven märks knappt – ändå är hamnen större och handeln viktigare för Sverige än någonsin.

Göteborgs hamn är Skandinaviens största, till stora delar belägen vid Göta älvs utlopp bara 90 minuters inseglingstid från öppet hav. Totalt passerar 30 procent av Sveriges utrikeshandel hamnen. Värdet av varorna uppgår till svindlande 500 miljarder kronor per år.

Sjöfarten har förändrats dramatisk

Johan Woxenius är professor i sjöfartens transportekonomi och logistik på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han berättar att sjöfarten har förändrats dramatiskt de senaste decennierna eftersom fartygen blivit större och större. Containerfartygen har blivit tio gånger större sedan 1960-talet. Hamnarna har liksom Göteborgs hamn flyttats från städerna ut till djupare vatten.

– Den globala ekonomin baseras på starkt integrerade värdekedjor där varje process utförs där den kan göras som mest effektiv. Transporterna står ofta för en liten del av de totala kostnaderna, vilket driver mot fragmenterade värdekedjor med transporter mellan allt fler förädlingssteg.

Detta gäller även Sverige som klättrat upp i den globala ekonomins värdekedja.

– Exporten är lika stor som förr, men numera är den inte lika tung. Sjöfarten har blivit mer specialiserad och transporterna består av mindre komponenter, mindre enheter. Den fraktar inte bara råvaror som skog och färdiga konsumtionsvaror längre. Det gör den fortfarande, till exempel bilar och lastbilar, men allt mer utgörs av komponenter på väg till nästa steg i den globala produktionskedjan.

Citat

"En strejk hade fått ofantliga konsekvenser. Det är många som inte förstår hur känsliga produktionskedjorna är. Det räcker med att det saknas någon typ av komponent så får du stänga ner hela eller delar av industrin."

För att Sverige ska kunna behålla och utveckla sin tillverkningsindustri måste transportsystemen vara väloljade. I samband med hamnkrisen i vintras varnade Woxenius för att konsekvenserna av en storskalig strejk skulle bli enorma.

– En strejk hade fått ofantliga konsekvenser. Det är många som inte förstår hur känsliga produktionskedjorna är. Det räcker med att det saknas någon typ av komponent så får du stänga ner hela eller delar av industrin, för att det är kopplat till flera led med små buffertlager emellan.

Påminner om Liverpool och Hamburg

Som stad påminner Göteborg mycket om andra stora hamnstäder i omvandling, som Liverpool och Hamburg. Efter några tuffa decennier med mycket nedläggningar inom industrin, har städerna rustats upp och ruffiga hamnkvarter har blivit platser fyllda av människor och liv. I Göteborg har detta varit möjligt mycket tack vare investeringar från företag med havsbaserad verksamhet. Stark handel, stor varvsindustri och mycket sjöfart har under århundradena bidragit till att detta kluster växt fram.

Tillsammans med fordonsindustrin och SKF – som haft stora fördelar med verksamhet så nära hamnen – har det blivit något av stadens hjärta och identitet. Detta havsbetingade göteborgska näringsliv har sedan investerat tillbaka i staden.

Samtliga handelshus hade sin bas här

Stena, Nimbus, Smögenlax och handelshusen Ekman & Co, Elof Hansson och Cellmark. Listan är lång på maritima näringar – i Västsverige finns 3 000 maritima företag med omkring 20 000 anställda, vilket motsvarar nära hälften av landets antal anställda inom maritima näringar. Detta kluster av havsbaserade företag har sina rötter i 1600- och 1700-talets sjöfart, berättar Per Hallén, doktor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet. Han har bland annat forskat om de göteborgska handelshusen, den så kallade ”osynliga länken” mellan tung svensk industri och utländska kunder.

– Begreppet handelshus användes på personer eller familjer som bedrev handel med stadens godkännande innan det blev näringsfrihet 1864. De hade ofta en lång tradition där huset gick i arv från generation till generation.

Citat

"Sjöfarten, hamnen och älven förblev själva utgångspunkten i verksamheten och var helt avgörande för stadens ekonomi. Utan älv och hav – inget Göteborg."

Utvecklingen fick fart när handelsvolymerna växte. Första expansionsperioden var under sent 1700-tal då sillfisket gjorde Göteborg och Bohuslän till ett svenskt Klondyke. Sill blev en av de viktigaste exportvarorna, näst efter järnet, men större än skogsprodukterna.

– Sedan under slutet av 1800-talet kom handelshusen och hamnen att växa med den svenska industrins expansion. Handelsförbindelserna vidgades, kreditmöjligheterna blev bättre och ju rikare handelshusen blev, desto mer kom de att äga av skog och sågverk. Så småningom tog de steget över till att äga industrier och fastigheter.

Detta blev också grunden till Göteborgs tillväxt.

– Samtliga handelshus hade sin bas här. Sjöfarten, hamnen och älven förblev själva utgångspunkten i verksamheten och var helt avgörande för stadens ekonomi. Utan älv och hav – inget Göteborg.

De senaste decennierna har företag kopplade till havet växt snabbt inom till exempel turism, bioteknik och inte minst förnybar energi. Men även de anrika handelshusen kan tjäna som bild för hur de maritima företagen kommit att utvecklas under senare år. Elof Hansson utvecklar sedan 2012 fastigheter och i ett nytt, stort projekt precis vid älven i den nya stadsdelen Masthuggskajen skapas Global Business Gate, en mötesplats för internationella affärer och handel. Global Business Gate ska bli ett nav där det exportinriktade näringslivet möter globala specialistföretag inom transport, kommunikation och it-teknik.

På ett sätt sluts en cirkel i projektet. För det var vid älven, vid kvarteren kring Masthugget, som Elof Hansson redan på 1800-talet bedrev sin globala handel med pappersmassa och trävaror, och bidrog till att göra svensk skogsindustri känt i hela världen. Nu, vid samma älvstrand där hamnen en gång låg, skapas ett nytt slags hamn för vår tids innovation, nätverkande och kunskapsutbyte

Färgbox

Fakta Göteborgs hamn

I Göteborgs hamn finns terminaler för containrar, roro (fartyg vars last kan köras iland), bilar, passagerare samt olja och andra energiprodukter. Exporten består mestadels av stål, fordon samt skogsprodukter som papper, pappersmassa och trävaror, medan importen främst består av konsumtionsvaror som kläder, möbler, livsmedel och elektronik. Balansen mellan import och export är helt jämn – 50 procent export, 50 procent import. Göteborgs hamn är isfri året runt. Inseglingstiden från öppet hav till kaj är endast 90 minuter.

 

Print this page:

Tip a friend

Bottom content