6 utmaningar för den gröna omställningen

1. Nya spelregler i Europa

Med EU:s gröna giv, som siktar på klimatneutralitet till 2050, ökar trycket på företagen. Kraven blir både mer omfattande och akuta. Nu förväntas företagen inte bara bidra till omställning – de måste också redovisa sin påverkan, både den positiva och negativa, och hur denna hanteras.

Under 2024 trädde flera nya direktiv och lagar på hållbarhetsområdet i kraft, och fler är på väg. Här och nu är det kritiskt att företag sätter sig in i det nya CSRD-direktivet, och tar reda på när och om man kommer att behöva hållbarhetsrapportera enligt det nya, skärpta reglerna. I och med att EU-taxonomin nu hamnar under granskning, och är en del av CSRD, kommer många företag att behöva rapportera på taxonomin för första gången 2025.

Vad innebär då dessa direktiv i praktiken?

• Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD): Detta EU-direktiv syftar till att öka kraven på hållbarhetsrapportering utifrån ett dubbelt väsentlighetsperspektiv. Företag ska rapportera på hur man påverkar och påverkas av hållbarhetsfrågor ur ett miljömässigt, socialt och bolagsstyrningsperspektiv. Läs om CSRD - en guide för företag
   
• EU-taxonomin: Ett klassificeringssystem som definierar miljömässigt hållbara ekonomiska aktiviteter. Syftet är att öka transparensen och styra kapital mot investeringar som bidrar till EU:s klimatmål. För att klassas som hållbar måste en aktivitet bidra väsentligt till minst ett av sex miljömål, utan att skada de övriga, samt uppfylla vissa sociala minimikrav.

Se över ditt företags värdekedja

Även om ditt företag inte omfattas av CSRD just nu är det klokt att se över din värdekedja och vilken miljöpåverkan som finns i de olika leden. Om ditt företag ingår i någon annans värdekedja, kommer nämligen krav på transparens ställas även på dig.

Det är EU:s direktiv som sätter ramarna för hur vi ska arbeta med hållbarhet, men medlemsländerna har viss frihet i implementeringen av reglerna. Det kan leda till olika tolkningar i olika länder, vilket skapar både möjligheter och utmaningar. Sverige har, historiskt sett, ofta haft strängare miljöregler än EU:s minimikrav, vilket bidragit till att sätta oss på kartan, och kan göra det lättare för svenska företag att anpassa sig till nya EU-regleringar. Samtidigt finns risk för att vi hamnar i en ogynnsam konkurrenssituation om kraven på svenska företag blir högre än för konkurrenter i andra EU-länder.

EU har också fått ett nytt direktiv för miljöpåståenden, "Empowering Consumers for the Green Transition" (ECGT), som sätter förhållningsregler kring vad man får och inte får säga i sin hållbarhetskommunikation. Generiska miljöpåståenden som hållbar, klimatsmart, grön och miljövänlig utan ytterligare specifikationer kommer från och med september 2026 inte längre vara tillåtna.

Det är med andra ord mycket att ta tag i, men allt är lika nytt för alla. Nu gäller det att navigera i dessa nya europeiska spelregler. Piskan från EU kan också ses som en vänlig men bestämd spark i rätt riktning, med potential att driva på både omställningen och konkurrenskraften.

CSRD, EU Taxonomin och EU ETS har fått stor uppmärksamhet under året. Men dessa är inte de enda direktiv som europeiska företag behöver ha koll på. Det finns mycket att sätta sig in i, bland annat ESPR som trädde i kraft under 2024 och syftar till at göra produkter mer hållbara och cirkulära. Arbetsplan för ESPR kommer att fastställas av kommissionen senast våren 2025.

2. Elen – kommer den att räcka?

Tillgången till el är avgörande för att Sverige ska kunna växa hållbart. Göteborg är ett tydligt exempel på en region där elbehovet ökar dramatiskt. År 2035 kommer staden att ha växt med cirka en tredjedel och Göteborg Energi räknar med en ökning av elbehovet i kommunen med cirka 600 megawatt (MW). Det är lika mycket effekt som hela Malmö använder vid en och samma tidpunkt en kall vinterdag.  Och det är industrins ökade behov som främst driver det ökade elbehovet, inte transportsektorn. 

För att kunna förse staden med den el omställningen kräver, behöver de nationella och regionala elnäten förstärkas. Svenska Kraftnät arbetar med att öka överföringsförmågan till Göteborg. Men här kommer den tråkiga nyheten: det arbetet beräknas ta cirka 10 år, och då kommer vi ändå bara att nå hälften av det prognostiserade behovet fram till 2035. Det räcker inte. Regionnäten i Göteborg har nämligen redan nått sin kapacitetsgräns, även om effektbristen hittills kunnat hanteras tack vare lokal elproduktion i framförallt kraftvärmeanläggningar, och effekthandel som förskjuter effektuttag i tid.

Ett tabelldiagram som visar en prognostiserad ökning av effektbehovet i Göteborg från dagens dryga 800 MW till dryga 1400 MW år 2035. Den största ökningen står industri- och transportsektorerna för.
 

Enligt rapporten Framtidens elförsörjning i Västra Götaland kan bristen i elnätet leda till förluster på upp till 8 miljarder kronor i BNP för varje miljard som uteblir i investeringar i elnätet. Det är inte bara siffror, det handlar om jobb, konkurrenskraft och framtiden för hela Västsverige. Därför behövs snabba och effektiva tillståndsprocesser för att förstärka elnätet. I dag produceras knappt 30 procent av elen i Västra Götaland regionalt, vilket behöver öka till 60 procent till 2030. Men att ställa om från fossilt till förnybart och öka elproduktionen räcker inte. Vi måste också bli bättre på att hushålla med våra resurser och utforska nya lösningar för lagring och flexibel användning av energi, särskilt i de perioder då efterfrågan är som högst.

Tillstånd för havsbaserad vindkraft 

Politisk oenighet om vilka kraftslag som ska prioriteras och vilka klimatpolitiska styrmedel som ska användas komplicerar situationen ytterligare. Det har saknats tydlighet kring hur Sverige ska lösa kortsiktig tillgång på billig fossilfri el, vilket påverkar de industrier som behöver el för sin omställning redan inom 5–10 år. 

Som det ser ut nu är vindkraften det kraftslag som kommer att öka mest de kommande åren, och nyligen beviljade regeringen tillstånd för vindkraftparken Poseidon i södra Skagerak, cirka 40 kilometer nordväst om Göteborg. Denna park har potential att producera fossilfri el motsvarande elförbrukningen för cirka 1 miljon hushåll, och på regeringens bord ligger fortfarande ansökningar om att anlägga ytterligare vindkraftparker längs västkusten. Det som oroar är att 13 andra vindkraftparker i Östersjön samtidigt fick avslag, med bedömningen att havsbaserad vindkraft kan innebära risker för Sveriges försvar.

I dag förlitar sig Västsverige på att 70 procent av elen transporteras från andra delar av Sverige. Med det växande elbehovet är detta beroende inte hållbart i längden. Frågan brådskar, eftersom industrisatsningarna redan är i gång, menar t ex Göteborg Energi. Den snabbaste lösningen som kan ge stor effekt är de storskaliga havsbaserade vindkraftsparkerna som planeras längs Västkusten.

Göteborg i solcellstoppen

Göteborg har också klivit fram som en ledare inom solenergin. Vid slutet av 2023 var Göteborg den kommun i Sverige som hade störst installerad effekt från sol, enligt Energimyndigheten. Detta innebär att fler hushåll kan producera egen el.

Sett till hela Sverige motsvarar mängden solenergi i dag ungefär vad den eldrivna fordonsflottan konsumerar, 3–4 TWh. Prognoserna över ökningen framåt för dem båda är också ganska lika. Det är alltså inte transportsektorn som står för det dramatiskt ökade elbehovet, utan industrin.

Men mängden inmatad solel börjar påverka nätet lokalt – något som kan göra att förstärkningar behövs innan en solcellsanläggning kan anslutas. Snabb laddning av tunga fordon kan också stressa det lokala nätet.

Laddinfrastruktur

Elektrifieringen av bilar och tunga fordon är en starkt växande trend världen över som bekräftas av källor som Bloomberg och McKinsey. Trots svenska vägbulor som sänkt reduktionsplikt, borttagen elbilsbonus och höga räntor råder det ingen tvekan om att elektrifieringen är en nyckel till transportbranschens omställning. Framtidens fordonsflotta är elektrisk. Direktdriven från batterier, eller möjligen via steget vätgas för långväga transporter.

Enligt intresseorganisationen Power Circle kommer vi år 2030 att se 12 000 elektrifierade tunga lastbilar i Sverige, ett scenario som ställer krav på en snabb utbyggnad av laddinfrastrukturen.

I rapporten Göteborgs Elektrifiering, som gavs ut av Göteborg Energi i april 2024, kartläggs hur elektrifieringen ser ut i Göteborg och vad som påverkar utvecklingen. Där framgår bland annat att antalet publika laddpunkter i Göteborg på tolv månader ökade från 1 587 till 4 800 och utgör över hälften av länets tillgängliga laddare. Ökningen i Göteborg på 202 procent ligger betydligt högre än riksgenomsnittet.

Även vad gäller andelen laddbara fordon ligger Göteborg över snittet i Sverige. I slutet av 2024 var nästan var femte personbil i Göteborg laddbar.

Exempel på projekt och satsningar för elektrifiering av transporter i Göteborgsregionen:

• Electric worksite – elektrifiering av bussar och arbetsmaskiner 
• Användning av eldrivna arbetsmaskiner inom Göteborgs stad  
• Wireless Charging – Trådlös laddning av taxibilar 
• PEPP, Public EV Power Pilots – dubbelriktad laddning 
• Västtrafik ställer om till elbussar
• Elektrifierad färjetrafik över Göta Älv
• Självkörande minibussar testkörs som en del av kollektivtrafiken i Göteborg

Så, kommer elen att räcka? 

Så, kommer elen att räcka? Det beror på hur vi väljer att agera nu. Med långsiktiga spelregler, rätt investeringar, innovativa lösningar och ett gemensamt engagemang kan vi skapa en stärkt elförsörjning som möter behoven hos både människor och företag. Framför allt inom industrin. 

Läs vår trendspaning om mobilitet och transport

3. Vem ska ta kostnaden för omställningen?

Den gröna omställningen kräver enorma investeringar för att ersätta fossila bränslen, insatsvaror, energikällor och processer som i dag spär på växthuseffekten. Och den stora knäckfrågan är: Hur ska omställningen finansieras – vem som ska stå för notan?

Klart är att företagen i och runt Göteborg satsar historiskt mycket medel, under 2023 hela 59 miljarder, på forskning och utveckling – 35 procent av all privat FoU i landet. En ansenlig andel av detta satsas i hållbar mobilitet och sänkt fossilt avtryck i produkter och processer.

Just nu märker vi dock att Europas gröna omställning har tappat fart. Dels på grund av brist på kapital för att ta stora investeringar, dels beroende på de subventioner och tullar som USA och Kina infört, vilket påverkar lokaliseringar och hela världsmarknaden. När konkurrensen från stormakterna hårdnar hörs också allt fler röster som vill se mer statsstöd för de svenska företagen. 

Men klimatstöd finns i Sverige, i första hand Industriklivet och Klimatklivet. Anslagen till dessa slås fast i regeringens budget. Dessutom kan företag ansöka om gröna kreditgarantier hos Riksgälden. Projekt i Sverige hade under 2024 dessutom fått nästan en miljard kronor från EU:s innovationsfond.

Sen måste också övriga incitament landa rätt för att förändringstrycket ska fördelas klokt över hela värdekedjan, och investeringarna i slutändan löna sig. Hur allt detta spelar ut skiljer sig från fall till fall.

Enligt Det Norske Veritas, DNV, är vätgasen exempelvis en nödvändig del för att fasa ut fossila bränslen i en rad industriella processer som är svåra att dekarbonisera på annat sätt. Men i dag är kostanden för att tillverka grön vätgas högre än den för att producera av naturgas. För att de företag som väljer att satsa på fossilfria bränslen ska få bärighet i sin affär krävs det att fler är med och betalar, menar man. Att ansvaret fördelas på hela värdekedjan.

I Tillväxtverkets enkätundersökningen Företagens gröna omställning kan man se att många företag upplever det svårt att finansiera de fysiska investeringar, anpassningar till regelverk och investeringar i energieffektivisering som krävs för att ställa om. Och hälften av de företag som deltog i enkäten ser behov av finansiellt stöd eller lån för att klara sin gröna omställning.

För små och medelstora företag är detta ingen lätt ekvation att reda ut. I Sverige såg vi under hösten hur stora företag som Volvo Cars, LKAB och AB Volvo justerar sina ambitiösa mål inom den gröna omställningen – eller förskjuter dem i tiden. Vilket i sin tur givetvis också påverkar ekonomin hos mindre och mellanstora företag i deras värdekedjor. När den danska energijätten Örsted lägger ned sitt metanolprojekt i Örnsköldsvik, tänkt att bli Europas största anläggning för e-metanol, påverkas den framtida tillgången av fossilfritt bränsle till sjöfarten.

Samverkan för att hantera risk

Kärnfrågan handlar om företags förmåga att hantera risk. Tekniska och politiska risker, och självklart riskerna på marknaden, som kan vara av många olika slag. Samtidigt: den egna omställningen tar också tid. Den som inte agerar tid riskerar att bli omkörd, eller till och med irrelevant som bolag. De företag som i dag driver framgångsrika hållbara affärer började sin omställningsresa för många år sedan.

Genom samverkan kan företag inte bara hantera många av riskerna och förutse kommande utmaningar, utan också aktivt bidra till att utforma en rimlig färdplan framåt.

Det är därför AB Volvo, Scania, Stena Line och Göteborgs Hamn har inlett samarbetet Tranzero Initiative: för att tillsammans kunna realisera fossilfria godstransporter på sjö, hamn och land. Parallellt startade Göteborg Stad och Volvo Cars med flera initiativet Gothenburg Green City Zone som syftar till att skapa ett helt nytt utsläppsfritt transportsystem för Göteborg, och andra städer av samma storlek. Här testas bland annat värdet av trådlös laddning av eldrivna taxibilar i projektet Wireless Charging, och elbilars förmåga att balansera elnäten genom att fungera som energilager i projektet PEPP. Testerna sker i bred samverkan, i levande stadsmiljö.

Alla aktörer har behov av nätverk och samverkan, stora som små. Så frågan är: Hur samarbetar du och ditt företag för att säkra din omställning, och bygga din långsiktiga konkurrenskraft? 

4. Finns det efterfrågan – kunder som vill betala? 

Visst är det ekonomiska läget ansträngt, men något spännande händer inom hållbarhetsområdet: konsumenternas intresse växer. Enligt Svensk Handel ser vi hur kundernas förväntningar på hållbara lösningar ökar. Samma mönster syns i hur vi placerar vårt sparande. Hållbara fonder utgör nu över 40 procent av den totala fondförmögenheten i Sverige. 

Samma utveckling ser vi inom näringslivet, där företagen på allvar börjar ställa om för att kunna möta efterfrågan på nya lösningar. Finansinspektionens senaste rapport om hållbarhetsrapportering visar tydligt hur svenska företag tar ESG-kriterierna på största allvar. Drivkraften? Dels branschernas egna färdplaner. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har 23 olika branscher tagit fram färdplaner för att visa hur de kan stärka sin konkurrenskraft genom att bli fossilfria eller klimatneutrala. Kemikalieindustrins färdplan var den sista i raden att lanseras den 10 oktober 2024. 

Ytterligare drivkrafter är givetvis de nya regelverken som CSRD och EU-taxonomin, krav som man inte kan välja bort. Men de speglar också en genuin insikt om nödvändigheten av förändring. Många företag har helt enkelt insett att även om det är många stora frågor att tampas med just nu är alternativet, att ducka omställningen, betydligt värre. Att stå kvar när andra springer kommer definitivt inte leda till en bärkraftig affär.

Nya lösningar behöver tid för att falla på plats. För att lyckas i omställningen måste företag vara bärkraftiga nog att utveckla morgondagens hållbara erbjudande parallellt med ett det befintliga, som ger intäkter i dag.

Visst kan de hållbara lösningarna vara dyrare initialt, men hur stor kundernas betalningsvilja är beror på hur stor prisskillnaden jämfört med konventionella produkter är, och hur snabbt investeringen kan återbetala sig. Det handlar om att kommunicera mervärdet – både för plånboken och planeten. Det handlar också om att medverka till att incitamenten för omställning är gynnsamma i den egna branschen. 

Cirkulära affärsmodeller som framtidsstrategi

Den traditionella affärsmodellen bygger på att vi tillverkar, använder och slänger saker. Men chansen att den typen av linjära affärsstrategier håller och förblir lönsamma i framtiden är minimal. Cirkulära affärsmodeller, däremot, hjälper företag att anpassa sig till den växande efterfrågan på hållbara lösningar och systematiskt minska sin miljöpåverkan genom att utveckla sin affär. Ur klimat- och resursperspektiv är en cirkulär utgångspunkt självklar.

I praktiken innebär det:

• Att minska klimatpåverkan genom att fördubbla produkters livslängd och öka nyttjandegraden
• Att eventuellt erbjuda en tjänst i stället för en produkt. Till exempel uthyrning, leasing eller prenumeration.
• Att använda återvunna material i stället för nyproducerade
• Att göra det möjligt att byta ut trasiga delar, reparera, uppgradera
• Att återanvända materialet för en annan produkt, den dagen ursprungsprodukten gjort sitt 
• Att kroka arm med andra för att göra den egna affärsidén att mer cirkulär
• Att skapa kontinuerlig kundkontakt, som ger värde över tid

Satsningar som bygger efterfrågan:

Elbåtsladdningsprojektet go:Leif

Sverige och Norge har tillsammans en miljon motordrivna fritidsbåtar som nästan alla drivs med fossila drivmedel. Det svensk-norska elbåtladdningsprojektet go:Leif startade 2023 med målet att bidra till den gröna omställningen genom elektrifiering, smart teknologi och hållbara affärsmodeller. Projektet ska skapa förutsättningar för ett laddstråk för elbåtar längs kusten mellan Göteborg och norska Kristiansand. En första snabbladdare är etablerad i Lysekil, och infrastrukturen utvecklas nu på flera platser.

Mobilitetshotellet i Nordstan

Varje dag passerar 70 000 människor köpcentret Nordstan och här har 6 000 personer sin arbetsplats. Här finns också Sveriges första mobilitetshotell, som ska underlätta tysta och utsläppsfria transporter av gods och människor i innerstaden. Mobilitetshotellet är en unik satsning som kombinerar mikromobilitet och mikrologistik i samma nod, vilket är mer komplext än det låter. Men det ska inte kunderna märka av.

Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande

Bygg- och anläggningssektorn står för runt en femtedel av Sveriges klimatutsläpp. På Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande samarbetar över 140 aktörer i bygg- och fastighetsbranschen för att minska branschens klimatpåverkan och påskynda omställningen till klimatneutralt byggande i Göteborgsregionen. En central del i samverkan är att gynna framväxten av lönsamma marknader för klimatsmarta produkter och återbrukat material. 

5. Kompetens – det största hindret på lång sikt?

Hög kompetens har länge varit en av Sveriges främsta konkurrensfördelar. Men den pågående gröna omställningen har stor påverkan på arbetsmarknaden, där vissa yrken förändras, andra försvinner, och nya skapas. Många menar att kompetens är det största hindret för den gröna omställningen på lång sikt. Det är också ett av de områden som pekas ut som en av industrins stora utmaningar i en färsk rapport från Fossilfritt Sverige. 

Det handlar om att det måste finnas rätt kompetens i tillräcklig mängd. Utbildningar måste anpassas hela vägen från gymnasium via högskola och forskning. När det gäller söktrycket till olika utbildningar så måste samhället gemensamt skapa en berättelse som lockar. Var finns de roliga och utvecklande jobben där man kan göra skillnad för planeten?

Kompetensfrågan är den största utmaningen för såväl små som stora företag. Omskolning är viktigt, och Sverige har ett innovativt omställningsstudiesystem. Enligt Svenskt Näringsliv behöver upp till 400 000 anställda inom basindustri, samhällsbyggnad och tillverkningsindustri vidareutbildas till 2045 för att klara industrins omställning. Det saknas bland annat ingenjörer, installatörer, maskinoperatörer, lärare och batteritekniker. Regeringen tillför nu medel på olika håll, och presenterar inom kort sin STEM-strategi, för att stärka svensk kompetens inom naturvetenskap, teknik och matematik.

Själva anser en majoritet av företagen att den gröna omställningen helt eller delvis kräver ny kompetens i företagen, enligt Tillväxtverkets rapport Företagens gröna omställning. Det kan handla om att organisationen ska förstå varför omställningen är nödvändig, hur man praktiskt går tillväga och vilka möjligheter som finns. När den dagliga verksamheten kräver sitt, är det lätt att känna att tiden inte finns. Många företag ser till stor del ut att lösa behovet av ny kompetens genom att vidareutbilda befintlig personal och till viss del genom konsulttjänster.

Göteborgsregionen är, med svenska mått mätt, bättre rustad än andra regioner för att försörja företagen med rätt kompetens i den gröna omställningen. Starka universitet och yrkesskolor har lång tradition av att förse exportföretag, bygg- och tjänstesektor med kompetenta medarbetare. Och här finns också en stark och väletablerad samverkan mellan det offentliga och de privata företagen.

Men även i Göteborg är den allt viktigare kompetensutmaningen av historiska proportioner. Business Region Göteborg har till exempel etablerat International House Gothenburg, en mötesplats på Järntorget, där nyinflyttade talanger från andra länder får hjälp att etablera sig i Göteborg för att lättare kunna trivas här och bidra med sin kompetens.
För att möta situationen krävs också självbevarelsedrift hos enskilda företag.

Därför behöver ditt företag arbeta med kompetensförsörjning

När omvärlden, marknaderna och kundernas krav snabbt förändras, måste verksamheten vara flexibel och snabbfotad. Företagets förmåga att attrahera, rekrytera och behålla rätt kompetens kan vara avgörande för konkurrenskraften. Medarbetarnas kompetens är det viktigaste konkurrensmedlet och en viktig grund för ett framgångsrikt företag. Konkurrenter kan kopiera produkter och tjänster, men inte företagskultur eller medarbetares kompetens. En kompetensstrategi hjälper er att arbeta målinriktat och uthålligt med kompetensfrågor, vilket minskar sårbarheten och gör en till en mer attraktiv och social arbetsplats. 

Anmäl dig till vår workshop Säkra rätt kompetens

Unikt utbildningscenter för batteri öppnar 2025

En av de största insatserna som görs i Göteborg för att möta kompetensomställningen är det nya utbildningscentret för batteri som ska möta omställningen inom elektromobilitet. Tillsammans med befintliga lärmiljöer ska centrat erbjuda en helhetslösning för kompetensförsörjning med fokus på utbildning kopplat till nya produktionsmetoder inom batteri- och fordonsindustrin.

Centret som ligger på Lindholmen i Göteborg och invigs i januari 2025. Det kommer att ha:

• En träningsyta där både studerande och anställda får möjlighet att träna arbetsmoment i praktiken. 
• En yta som ska stimulera kunskap, intresse och nyfikenhet för arbete inom batteri- och fordonsindustrin. Den ska locka fler ska söka till utbildningar inom teknikområdet.

Dessutom kommer det centret möjliggöra en bredare samverkan inom hela värdekedjan längs batterilivscykeln. Läs mer om Battery Centre Gothenburg.

6. Steget från att veta och vilja – till att göra

Vi har i denna trendspaning konstrat att det finns ett gap mellan det vi vet att vi behöver göra – och vad vi faktiskt gör. Vi kan inte längre blunda för att världen runt om oss har förändrats, till följd av vårt sätt att leva.

Vi har också sett att viljan finns där. Alla vill att Sverige ska behålla sin konkurrenskraft, och den stora majoriteten aktörer kopplar det till fortsatt ledarskap i den gröna omställningen.

Enligt en rapport från Deloitte (2024), som genomförts med över 2 000 chefer och ledare världen över, förväntar sig 70 procent att klimatförändringar kommer att ha stor påverkan på deras affärsstrategier inom de närmaste tre åren. Hela 85 procent har ökat sina investeringar i hållbarhet, och en överväldigande majoritet på 92 procent, anser att deras företag kan växa samtidigt som de minskar sina växthusgasutsläpp.

Under Industridagen 2024 blev det också tydligt att svensk industri är fast besluten att behålla högt tempo i omställningen. För att bibehålla sin konkurrensfördel på världsmarknaden. Läs vår artikel: Omställningen rullar – nu måste saker hända.

Vad ska vi då göra?

Behovet av klimatledarskap

Det vi behöver nu är klimatledarskap. Vi behöver mod, beslutsamhet och långsiktighet från både företag och politiska ledare för att ta nästa steg. Klimatledarskap handlar om att våga ta en framträdande roll och driva på för minskad klimatpåverkan, i det egna företaget och i branschen. Eller den egna förvaltningen.

Men vi behöver också god förmåga att hantera risk. Under 2024 har vi sett flera exempel på att omställningen är riskabel. Alla satsningar går inte hem, inte ens flaggskeppsprojekt som startup-satsningen Northvolt. Misslyckanden kommer, och dem behöver vi kunna hantera.

Att ställa om till en affär som är hållbar ur alla aspekter är helt klart en utmaning – men ingen omöjlig uppgift. Den gröna omställningen kräver tid, resurser, och engagemang. Men också modiga ledare som är mottagliga för nya insikter, gränsöverskridande samarbeten och förändrade affärsmodeller. Från politiken behöver näringslivet förutsägbarhet gällande regler, tillståndsprocesser, subventioner och investeringar i infrastruktur för att våga satsa.

Genom att sätta konkreta vetenskapsbaserade mål kan företag härifrån följa upp och kommunicera de egna framstegen. Trots att det kan kännas läskigt med de nya EU-reglerna för miljöpåståeden är det viktigt att fortsätta höras. Genom att vara transparent med mål och utmaningar kan både företag och politiker visa vägen framåt.

Ökat samarbete mellan företag, offentlig sektor och forskningsinstitutioner är avgörande för att skapa synergier och gemensamma lösningar. Här finns åtskilliga exempel på hur det kan gå till.

Vi på Business Region Göteborg är trygga i vår övertygelse om att de som vågar ta en risk – och lyckas – kommer att ha stora konkurrensfördelar. Om man inte hoppar på tåget i tid kommer man snabbt att förlora möjligheten att konkurrera i en värld där andra börjar ställa krav på evidensbaserad hållbarhet från sina leverantörer.

Världen har som sagt förändrats. Nu får vi leva med effekterna och göra det bästa vi kan för att bromsa de negativa effekterna. Genom att skapa system och processer med syfte att minimera de negativa konsekvenserna av extrema väderhändelser, stigande havsnivåer och andra klimatrelaterade utmaningar kan vi bli mer robusta i en osäker värld.

Detta kallas klimatresiliens, och här finns också affärsmöjligheter. Ett sätt att göra det är genom att dela resurser, utnyttja restprodukter och skapa cirkulära flöden genom industriell symbios.

Vilken hållbar väg väljer du? Hur ser ditt klimatledarskap ut?

Så stödjer vi dig som företagare

För att stödja dig som företagare i omställningen erbjuder Business Region Göteborg seminarier, workshops och nätverksträffar för att sprida kunskap om hållbarhet och cirkulära affärsmodeller. Exempel på sådana är Hållbarhetshjulet och Cirkulär affärsutveckling. Genom Tillväxtprogrammet kan små och medelstora företag få hjälp med hållbarhetsanalyser och att ta fram strategier för sitt hållbarhetsarbete. Här tar vi hänsyn till kundkrav, investerare, lagar och lokala krav, rapporteringskrav, incitament och engagemang.

I vårt uppdrag ingår även att skapa nätverk och forum för samarbete mellan företag, offentlig sektor och forskningsinstitutioner. Genom en kontinuerlig dialog med politiker och beslutsfattare arbetar vi för att lyfta fram företagens behov och utmaningar i den gröna omställningen.

Verktyg för dig som klimatledare

• Sätta tydliga klimatmål på hela verksamheten och på olika nivåer
• Kommunicera målen internt och externt
• Högsta ledningen kommunicerar vikten av att arbeta med klimatfrågan i hela verksamheten
• Hållbarhetschef i företagsledningen
• Klimatråd och klimatplaner för olika delar i verksamheten och på olika nivåer.
• Styra och leda mot målen. 
• Följa upp om de val man gjort och målsättningar man satt upp ger effekt och löpande revidera.
• Klimatprocess i alla projekt och verksamheter
• Klimatbudget för verksamheten
• Bonusprogram som styr mot klimatmål

Kontakta oss

Business Region Göteborg arbetar tillsammans med alla typer av intressenter för att främja hållbar utveckling, innovation, konkurrenskraft och inflöde av företag, investeringar och talanger till regionen. Har du en fråga om Grön omställning i Göteborg? Kontakta oss.